No description available.

År 2015 genomfördes ett klimatmöte i Paris där världens länder enades om ett bindande klimatavtal i syfte att gemensamt arbeta för att minska klimatutsläppen. Företag uppmanades på detta klimatmöte att integrera hållbarhet i sina verksamheter då det annars kommer lagar och regler som tvingar företag till detta. Hållbarhet är vår tids utmaning och ställer inte bara krav på individuella företag utan även på dess försörjningskedjor. I försörjningskedjor har det visat sig att stora företag med maktöverläge har möjlighet att påverka tredjepartslogistiker och därmed även försörjningskedjans hållbarhet. Mikroföretags möjlighet att påverka tredjepartslogistiker har däremot inte studerats tidigare. Vidare är balansen mellan de tre dimensionerna av hållbarhet begränsat studerade inom tredjepartslogistikbranschen. Denna studie syftar till att via ett exempelföretag och fallstudier på tredjepartslogistiker, studera om och hur mikroföretag kan påverka de tre dimensionerna av hållbarhet vid utkontraktering till en tredjepartslogistiker. Studien syftar även till att undersöka vilka möjligheter det finns för mikroföretag att agera hållbart i försörjningskedjan samt att vi ämnar till att presentera en lämplig tredjepartslogistiker till vår uppdragsgivare. Denna studie har en abduktiv ansats där den teoretiska referensramen behandlar områden såsom tredjepartslogistik, de tre dimensioner av hållbarhet och maktförhållanden. Genom vår kvalitativa forskningsmetod där vi tillämpar semi-strukturerade intervjuer med exempelföretaget och tredjepartslogistiker, erhölls studiens resultat. Resultat visade att mikroföretag kan påverka tredjepartslogistiker när det kommer till de tre dimensionerna av hållbarhet. Studien visade att det inte nödvändigtvis krävs ett maktöverläge för mikroföretag för att möjliggöra påverkan. Däremot krävs ekonomiska incitament för att tredjepartslogistiker ska utöka sina hållbarhetsaktiviteter till det som efterfrågas av mikroföretag. Mikroföretags möjligheter att påverka bidrar också till att mikroföretag kan agera hållbart i försörjningskedjan.

<p>Det finns många små företag i Sverige. Dessa små företag bidrar till sysselsättning och nyskapande och är därför viktiga för samhällsekonomin. Till skillnad mot stora företag tenderar små företag att i mindre omfattning aktivt bedriva offensiv kvalitetsutveckling, vilket bland annat beror på skilda förutsättningar avseende resurser. Många verktyg inom kvalitetsutveckling är dessutom skapade och anpassade för stora företag, vilket leder till att små företag upplever dem för omfattande och komplexa. Utvärderingsverktyget Språngbrädan är utvecklat i syfte att vara mer anpassat till små företag. Eftersom det bland de små företagen finns en stor andel företag med ingen eller ett fåtal anställda, så kallade mikroföretag, kändes det intressant att studera hur Språngbrädan passar ett sånt företag.</p><p>Syftet med denna studie var att studera tillämpbarheten av utvärderingsverktyget "Språngbrädan" vid självutvärdering i ett mikroföretag med ingen eller ett fåtal anställda samt att studera företagets värderingar, gentemot värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och baserat på en kundundersökning se hur företagets kunder uppfattar företagets värderingar. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av en fallstudie där ett litet företag, Företaget AB, med hjälp av Språngbrädan genomförde en självutvärdering. Parallellt med det genomfördes även med kvalitativ metod en kundundersökning avseende Företagets värderingar och kundnöjdhet i syfte att ta reda på hur väl Företaget ABs värderingar överensstämmer med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och självutvärdering. Efter genomförd självutvärdering utvärderades huruvida självutvärderingen med Språngbrädan uppfyllt sitt syfte eller inte, samt några andra viktiga aspekter vid val av ett utvärderingsverktyg. Kundundersökningen visade att de av Företaget AB fastställda värderingarna till stor del genomsyrar verksamheten och är i linje med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling. Resultatet visade att Språngbrädan till stor del kan tillämpas i mikroföretag. Det finns dock delar som med fördel skulle kunna anpassas för denna typ av företag, till exempel delar som handlar om medarbetare.</p> / <p>There are many small companies in Sweden. These small companies contribute to employment and innovation and are therefore important for the society. In difference to large companies, small companies in much less extent tend to actively pursue total quality management, which among other things are due to different conditions concerning resources. Many models within the quality development are also created and adjusted to fit large companies, which results in that small companies perceive them extensive and complicated. The self-assessment model Springboard was developed to be a more adjusted model for small companies. Since it among small companies exist a large amount of companies with none or only a few employees, so called micro-companies, it seemed interesting to see how the Springboard would fit such a company.</p><p>The purpose of this study is to study the possibility to apply the self-assessment model Springboard in a self-assessment in a micro-company with none or only a few employees. The purpose is also to study the company values, towards the values within total quality management, and, based on a customer survey, find out how the customers see the company values. The study was accomplished by using a qualitative method, in terms of case study, where a small company, Företaget AB, by the help of the Springboard carried out a self-assessment. In parallel, also by using a qualitative method, a customer survey was carried out regarding the company values and customer satisfaction. The purpose of the customer survey was to assess how well the values of Företaget AB correspond with values within total quality management and self-assessment. After the accomplished self-assessment and customer survey, an evaluation was done, whether the self-assessment done by using the Springboard fulfilled its purpose or not, together with evaluating a few other important aspects when choosing a model for self-assessment. The customer survey showed that the values of Företaget AB to large extent imbue the business and correspond to the values within total quality management. The result showed that the Springboard to large extent is applicable in a micro-company. There are however some areas, which could be a more adjusted model for this type of company, for example the area of Employee commitment.</p>

<p><p>Tendensen i samhället är att sjukfrånvaron minskar, detta sker i vissa fall på bekostnad av en högre sjuknärvaro. Företagare tar i allmänhet ut mindre sjukfrånvaro än anställda, det samma gäller för personer som arbetar i små företag. Intresset i denna artikel ligger hos företagaren i det lilla företaget. Dessa kan, utifrån hypotesen att låg sjukfrånvaro leder till högre sjuknärvaro, identifieras som en möjlig riskgrupp vad det gäller sjuknärvaro. De har både en företagsledanderoll samt påverkas av beroendesituationen i ett mycket litet företag, båda faktorer som påverkar sjukfrånvarotalet i en positiv riktning. Är mikroföretagare friskare än andra människor eller är den låga sjukfrånvaron en följd av hög sjuknärvaro? Vad motiverar mikroföretagare att i vissa givna situationer gå till arbetet trots bristande hälsa? Detta är frågor som belyses i denna artikel.</p></p>

Tendensen i samhället är att sjukfrånvaron minskar, detta sker i vissa fall på bekostnad av en högre sjuknärvaro. Företagare tar i allmänhet ut mindre sjukfrånvaro än anställda, det samma gäller för personer som arbetar i små företag. Intresset i denna artikel ligger hos företagaren i det lilla företaget. Dessa kan, utifrån hypotesen att låg sjukfrånvaro leder till högre sjuknärvaro, identifieras som en möjlig riskgrupp vad det gäller sjuknärvaro. De har både en företagsledanderoll samt påverkas av beroendesituationen i ett mycket litet företag, båda faktorer som påverkar sjukfrånvarotalet i en positiv riktning. Är mikroföretagare friskare än andra människor eller är den låga sjukfrånvaron en följd av hög sjuknärvaro? Vad motiverar mikroföretagare att i vissa givna situationer gå till arbetet trots bristande hälsa? Detta är frågor som belyses i denna artikel.

Det finns många små företag i Sverige. Dessa små företag bidrar till sysselsättning och nyskapande och är därför viktiga för samhällsekonomin. Till skillnad mot stora företag tenderar små företag att i mindre omfattning aktivt bedriva offensiv kvalitetsutveckling, vilket bland annat beror på skilda förutsättningar avseende resurser. Många verktyg inom kvalitetsutveckling är dessutom skapade och anpassade för stora företag, vilket leder till att små företag upplever dem för omfattande och komplexa. Utvärderingsverktyget Språngbrädan är utvecklat i syfte att vara mer anpassat till små företag. Eftersom det bland de små företagen finns en stor andel företag med ingen eller ett fåtal anställda, så kallade mikroföretag, kändes det intressant att studera hur Språngbrädan passar ett sånt företag. Syftet med denna studie var att studera tillämpbarheten av utvärderingsverktyget "Språngbrädan" vid självutvärdering i ett mikroföretag med ingen eller ett fåtal anställda samt att studera företagets värderingar, gentemot värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och baserat på en kundundersökning se hur företagets kunder uppfattar företagets värderingar. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av en fallstudie där ett litet företag, Företaget AB, med hjälp av Språngbrädan genomförde en självutvärdering. Parallellt med det genomfördes även med kvalitativ metod en kundundersökning avseende Företagets värderingar och kundnöjdhet i syfte att ta reda på hur väl Företaget ABs värderingar överensstämmer med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och självutvärdering. Efter genomförd självutvärdering utvärderades huruvida självutvärderingen med Språngbrädan uppfyllt sitt syfte eller inte, samt några andra viktiga aspekter vid val av ett utvärderingsverktyg. Kundundersökningen visade att de av Företaget AB fastställda värderingarna till stor del genomsyrar verksamheten och är i linje med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling. Resultatet visade att Språngbrädan till stor del kan tillämpas i mikroföretag. Det finns dock delar som med fördel skulle kunna anpassas för denna typ av företag, till exempel delar som handlar om medarbetare. / There are many small companies in Sweden. These small companies contribute to employment and innovation and are therefore important for the society. In difference to large companies, small companies in much less extent tend to actively pursue total quality management, which among other things are due to different conditions concerning resources. Many models within the quality development are also created and adjusted to fit large companies, which results in that small companies perceive them extensive and complicated. The self-assessment model Springboard was developed to be a more adjusted model for small companies. Since it among small companies exist a large amount of companies with none or only a few employees, so called micro-companies, it seemed interesting to see how the Springboard would fit such a company. The purpose of this study is to study the possibility to apply the self-assessment model Springboard in a self-assessment in a micro-company with none or only a few employees. The purpose is also to study the company values, towards the values within total quality management, and, based on a customer survey, find out how the customers see the company values. The study was accomplished by using a qualitative method, in terms of case study, where a small company, Företaget AB, by the help of the Springboard carried out a self-assessment. In parallel, also by using a qualitative method, a customer survey was carried out regarding the company values and customer satisfaction. The purpose of the customer survey was to assess how well the values of Företaget AB correspond with values within total quality management and self-assessment. After the accomplished self-assessment and customer survey, an evaluation was done, whether the self-assessment done by using the Springboard fulfilled its purpose or not, together with evaluating a few other important aspects when choosing a model for self-assessment. The customer survey showed that the values of Företaget AB to large extent imbue the business and correspond to the values within total quality management. The result showed that the Springboard to large extent is applicable in a micro-company. There are however some areas, which could be a more adjusted model for this type of company, for example the area of Employee commitment.

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) är en kalkyleringsmetod som blev populärt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat många forskare och praktiker. Konceptet växte allteftersom konsultbolag sålde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrävande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lämpade att använda sig av metoden. På senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgångsrikt kunnat implementera och använda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad på studier riktade mot mikroföretags tillämpande av ABC. Därför anser vi det av vikt att undersöka och presentera hur en sådan modell skulle kunna utformas samt vilka problem respektive möjligheter som skulle kunna uppstå för mikroföretag i en sådan process. För att fylla detta teoretiska och praktiska gap har vi valt att implementera en modell för ABC-kalkylering i ett mikroföretag. Vår studie har således utformats som en aktionsstudie på fallföretaget Micro AB med säte i Umeå. För att på ett tillfredställande sätt kunna utföra studien har kvalitativ och kvantitativ metod använts inför insamling och bearbetning av data. Genom implementeringen har vi kunnat identifiera såväl problem som möjligheter och en modell har kunnat utformas för implementering av ABC i mikroföretag. Tidigare belysta problem inom litteraturen som spårning av indirekta kostnader och beräkning av företagets praktiska kapacitet har kunnat identifieras. Vidare har problem kunnat identifieras med bearbetningen av företagets redovisningsdata, något vi anser fått för lite utrymme i rådande litteratur. Vår studie har även funnit att faktorer som ledningens insyn och företagets dokumentation skapat möjligheter så som genomförandet av en effektiv aktivitetsanalys, utförandet av kvalificerade estimeringar och framtagandet av relevanta kostnadsdrivare. En god access till Micro AB:s informationskällor har också identifierats som en stor möjlighet för implementeringens genomförande. Studien har resulterat i praktiska rekommendationer för implementering av en ABC modell för mikroföretag samt förslag för vidare forskning där fokus legat på att öka kvantiteten av studier rörande ABC i mikroföretag. Här lyfts förslag på framtida studier så som en kartläggning av mikroföretags förmåga att utföra kvalificerade estimeringar som led i implementeringsprocessen. Vi lämnar också förslag på studier rörande den bearbetningsproblematik vi stött på under vår implementering. En modell med tillhörande rapportverktyg och rekommendationer för dess användande har tagits fram till Micro AB där dem genom den utformade ABC-modellen kan identifiera lönsamheten för enskilda kunder.

Den första november 2010 trädde ett nytt regelverk ikraft, en frivillig revision, ett regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att välja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att välja fri revision benämns mikroföretag, dem verkar inom ramen för regelverkets gränsvärden. Ambitionen med studien är att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige väljer att anlita revisor, fastän de enligt lag inte behöver. Studien är en surveyundersökning som bygger på kvalitativ data från intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som väljer att anlita revisor gör det på grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna är att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget välbefinnande, förändring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rådgivning. För att kunna säga att dessa anledningar till att anlita revisor är signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslås en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data.

En databasmodell är en viktig del av en applikation och för företag som utvecklar molntjänster är det viktigt att databasmodellen kan hantera föränderlig och växande data. För mikroföretag som utvecklar molntjänster är val av databasmodell en stor investering. Ett medvetet val måste göras för att säkerställa att rätt databasmodell väljs utefter de förutsättningar, resurser och syfte man har med sin applikation. Då mikroföretag inte har samma resurser i form av kapital, kunskap och kompetens som större företag är detta val än mer viktigt. I denna uppsats har en kvalitativ undersökning genomförts i syfte att svara på två delfrågor och en huvudfråga. Delfrågorna skall ligga som grund till att svara på huvudfrågan i uppsatsen. Huvudfrågan ämnar identifiera vilka faktorer mikroföretag som utvecklar molntjänster bör beakta vid val avdatabasmodell för deras förutsättningar och syfte. Delfråga 1 ämnar identifiera vilka fördelar samt nackdelar som finns med databasmodellerna relationsdatabaser och NoSQL databaser. Delfråga 2 ämnar klargöra om det finns några faktorer som påverkar valet av databasmodell speciellt för en molntjänst. Resultatet av uppsatsen och den slutsats som arbetet resulterade i var att mikroföretag med hjälp av de för- och nackdelar som identifierats kan utvärdera vilken databasmodell som passar deras förutsättningar och syfte. Då syfte och förutsättningar skiljer sig mellan företag är detta en analys som de själva måste genomföra. Studien visade att finns vissa speciella aspekter att beakta för valet av databasmodell för en molntjänst men att det inte skiljer sig avsevärt från vilka aspekter som beaktas för val av databasmodeller i allmänhet.

Syfte: Att kartlägga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark. Dessa tre teoretiker har genom tiderna bidragit till en ökad förståelse för småföretagande. Slutsats: Studien visade på en stor användning av ekonomistyrning i mikroföretag. Det starkaste samband som observerats är att de mikroföretagare som drivs av framgång, däribland tjäna pengar och göra bra affärer, använder sig av ekonomistyrning i stor utsträckning.