<p>Det finns många små företag i Sverige. Dessa små företag bidrar till sysselsättning och nyskapande och är därför viktiga för samhällsekonomin. Till skillnad mot stora företag tenderar små företag att i mindre omfattning aktivt bedriva offensiv kvalitetsutveckling, vilket bland annat beror på skilda förutsättningar avseende resurser. Många verktyg inom kvalitetsutveckling är dessutom skapade och anpassade för stora företag, vilket leder till att små företag upplever dem för omfattande och komplexa. Utvärderingsverktyget Språngbrädan är utvecklat i syfte att vara mer anpassat till små företag. Eftersom det bland de små företagen finns en stor andel företag med ingen eller ett fåtal anställda, så kallade mikroföretag, kändes det intressant att studera hur Språngbrädan passar ett sånt företag.</p><p>Syftet med denna studie var att studera tillämpbarheten av utvärderingsverktyget "Språngbrädan" vid självutvärdering i ett mikroföretag med ingen eller ett fåtal anställda samt att studera företagets värderingar, gentemot värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och baserat på en kundundersökning se hur företagets kunder uppfattar företagets värderingar. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av en fallstudie där ett litet företag, Företaget AB, med hjälp av Språngbrädan genomförde en självutvärdering. Parallellt med det genomfördes även med kvalitativ metod en kundundersökning avseende Företagets värderingar och kundnöjdhet i syfte att ta reda på hur väl Företaget ABs värderingar överensstämmer med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och självutvärdering. Efter genomförd självutvärdering utvärderades huruvida självutvärderingen med Språngbrädan uppfyllt sitt syfte eller inte, samt några andra viktiga aspekter vid val av ett utvärderingsverktyg. Kundundersökningen visade att de av Företaget AB fastställda värderingarna till stor del genomsyrar verksamheten och är i linje med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling. Resultatet visade att Språngbrädan till stor del kan tillämpas i mikroföretag. Det finns dock delar som med fördel skulle kunna anpassas för denna typ av företag, till exempel delar som handlar om medarbetare.</p> / <p>There are many small companies in Sweden. These small companies contribute to employment and innovation and are therefore important for the society. In difference to large companies, small companies in much less extent tend to actively pursue total quality management, which among other things are due to different conditions concerning resources. Many models within the quality development are also created and adjusted to fit large companies, which results in that small companies perceive them extensive and complicated. The self-assessment model Springboard was developed to be a more adjusted model for small companies. Since it among small companies exist a large amount of companies with none or only a few employees, so called micro-companies, it seemed interesting to see how the Springboard would fit such a company.</p><p>The purpose of this study is to study the possibility to apply the self-assessment model Springboard in a self-assessment in a micro-company with none or only a few employees. The purpose is also to study the company values, towards the values within total quality management, and, based on a customer survey, find out how the customers see the company values. The study was accomplished by using a qualitative method, in terms of case study, where a small company, Företaget AB, by the help of the Springboard carried out a self-assessment. In parallel, also by using a qualitative method, a customer survey was carried out regarding the company values and customer satisfaction. The purpose of the customer survey was to assess how well the values of Företaget AB correspond with values within total quality management and self-assessment. After the accomplished self-assessment and customer survey, an evaluation was done, whether the self-assessment done by using the Springboard fulfilled its purpose or not, together with evaluating a few other important aspects when choosing a model for self-assessment. The customer survey showed that the values of Företaget AB to large extent imbue the business and correspond to the values within total quality management. The result showed that the Springboard to large extent is applicable in a micro-company. There are however some areas, which could be a more adjusted model for this type of company, for example the area of Employee commitment.</p>

Det finns många små företag i Sverige. Dessa små företag bidrar till sysselsättning och nyskapande och är därför viktiga för samhällsekonomin. Till skillnad mot stora företag tenderar små företag att i mindre omfattning aktivt bedriva offensiv kvalitetsutveckling, vilket bland annat beror på skilda förutsättningar avseende resurser. Många verktyg inom kvalitetsutveckling är dessutom skapade och anpassade för stora företag, vilket leder till att små företag upplever dem för omfattande och komplexa. Utvärderingsverktyget Språngbrädan är utvecklat i syfte att vara mer anpassat till små företag. Eftersom det bland de små företagen finns en stor andel företag med ingen eller ett fåtal anställda, så kallade mikroföretag, kändes det intressant att studera hur Språngbrädan passar ett sånt företag. Syftet med denna studie var att studera tillämpbarheten av utvärderingsverktyget "Språngbrädan" vid självutvärdering i ett mikroföretag med ingen eller ett fåtal anställda samt att studera företagets värderingar, gentemot värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och baserat på en kundundersökning se hur företagets kunder uppfattar företagets värderingar. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av en fallstudie där ett litet företag, Företaget AB, med hjälp av Språngbrädan genomförde en självutvärdering. Parallellt med det genomfördes även med kvalitativ metod en kundundersökning avseende Företagets värderingar och kundnöjdhet i syfte att ta reda på hur väl Företaget ABs värderingar överensstämmer med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och självutvärdering. Efter genomförd självutvärdering utvärderades huruvida självutvärderingen med Språngbrädan uppfyllt sitt syfte eller inte, samt några andra viktiga aspekter vid val av ett utvärderingsverktyg. Kundundersökningen visade att de av Företaget AB fastställda värderingarna till stor del genomsyrar verksamheten och är i linje med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling. Resultatet visade att Språngbrädan till stor del kan tillämpas i mikroföretag. Det finns dock delar som med fördel skulle kunna anpassas för denna typ av företag, till exempel delar som handlar om medarbetare. / There are many small companies in Sweden. These small companies contribute to employment and innovation and are therefore important for the society. In difference to large companies, small companies in much less extent tend to actively pursue total quality management, which among other things are due to different conditions concerning resources. Many models within the quality development are also created and adjusted to fit large companies, which results in that small companies perceive them extensive and complicated. The self-assessment model Springboard was developed to be a more adjusted model for small companies. Since it among small companies exist a large amount of companies with none or only a few employees, so called micro-companies, it seemed interesting to see how the Springboard would fit such a company. The purpose of this study is to study the possibility to apply the self-assessment model Springboard in a self-assessment in a micro-company with none or only a few employees. The purpose is also to study the company values, towards the values within total quality management, and, based on a customer survey, find out how the customers see the company values. The study was accomplished by using a qualitative method, in terms of case study, where a small company, Företaget AB, by the help of the Springboard carried out a self-assessment. In parallel, also by using a qualitative method, a customer survey was carried out regarding the company values and customer satisfaction. The purpose of the customer survey was to assess how well the values of Företaget AB correspond with values within total quality management and self-assessment. After the accomplished self-assessment and customer survey, an evaluation was done, whether the self-assessment done by using the Springboard fulfilled its purpose or not, together with evaluating a few other important aspects when choosing a model for self-assessment. The customer survey showed that the values of Företaget AB to large extent imbue the business and correspond to the values within total quality management. The result showed that the Springboard to large extent is applicable in a micro-company. There are however some areas, which could be a more adjusted model for this type of company, for example the area of Employee commitment.

Problemlösningsbaserad undervisning där elever ges utrymme att konstruera egna lösningar och upptäcka matematiska samband har i tidigare forskning visat sig gynnsam för utveckling av elevers matematiska förmågor. Sådan undervisning ställer krav på att eleverna ska kunna planera, genomföra, kontrollera och reflektera över processen. Det innebär att elever behöver förutsättningar för att ta ansvar och reglera sitt eget lärande. Tidigare forskning har identifierat samband mellan problemlösning och självreglerat lärande (förkortat SRL), samt att SRL i sin tur har tydliga samband med goda prestationer i skolarbetet. Det kan dock vara utmanande för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik (förkortat SUM) att ta sådant ansvar vid problemlösning. Vilka typer av stöd som kan främja SRL vid problemlösning hos dessa elever är ett område som behöver mer kunskap. Därför var studiens syfte att bidra med kunskap om vilka typer av stöd några lärare och speciallärare ansåg kan hjälpa SUM-elever i riktning mot SRL vid matematisk problemlösning (forskningsfråga 1) och vilka effekter stöden har för dessa elevers SRL (forskningsfråga 2). Studien hade en kvalitativ metodansats där data samlades in med hjälp av en enkätundersökning med breda och kvalitativa frågor. I resultatet framkom ett antal teman vad gäller utformning av stöd inom de tre faserna för SRL, vilka är förberedelse, genomförande och reflektion. Ett tema som återkom i samtliga faser var “Läraren som SUM-elevers utökade resurs”. Det temat innebär att lärarna gick in som en extern resurs för att kompensera och avlasta eleven i situationer där dennes egna resurser inte räckte till, för att frigöra elevens kapacitet åt problemlösningsarbetet. Det uppgavs bland annat ge SUM-elever ökade förutsättningar till uppgiftsanalys, självkontroll och reflektion.

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som används för att främja elevers utveckling och lärande.Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar med formativ bedömning på en gymnasieskola i Malmö.Studien visade att pedagogerna utgick utifrån samma kunskapssyn och ansåg att undervisning och bedömning bör främja utvecklingen av förmågor. De ansåg dock att många av dagens lärare fortfarande fokuserar på fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sätta betyg. Studien visade också att samsynen lärare emellan kan ha en avgörande roll när det gäller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlättar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder även på att lärare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsättning som, i likhet med bedömningen, sätter elevers utveckling i fokus.

Studiens syfte var att undersöka om kontextuell intelligens är en möjlig lösning till dagensstora mängd ledarskapsrecept. Primärdata från en enkätundersökning med 389 giltiga svarsamlades in angående sex av beteendena som utgör Kutz (2016) teori för kontextuellintelligens, vilket utgjorde metoden för studien. Kontextuell intelligens visade sig vara ettmöjligt svar till de många och kritiserade ledarskapsstilar som har idealiserats.Signifikanstestet visade på signifikant skillnad mellan chefers och medarbetares bedömningarav svenska chefers beteenden och prestationer. Studiens resultat indikerade att forskningbaserad på självutvärdering präglas av allvarliga brister. Studien visade därmed att teorin förkontextuell intelligens inte enbart kan vila på chefers självbedömning, utan bör kompletterasmed observatörers bedömningar av chefer för att ge en mer sanningsenlig bild och förbättraledarskapet. Dessutom bör rekrytering förlita sig på forskning baserad på fler perspektiv änenbart självbedömningar för att undvika misslyckanden vilka kan minska organisatoriskeffektivitet. / The purpose of this study was to examine whether contextual intelligence is a possiblesolution to today's vast array of leadership concepts. Primary data from a questionnaire surveywith 389 valid answers were collected regarding six of the behaviors constituting Kutz (2016)theory of contextual intelligence which formed the method of the study. The findings showedthat contextual intelligence proved to be a possible response to the many and criticizedleadership styles that have been idealized. The significance test showed statisticallysignificant differences between managers and employees assessments of Swedish managers’behavior and performance. The results indicated that research based on self-evaluation ischaracterized by serious shortcomings. This study therefore shows that the theory ofcontextual intelligence can not only rely on managers’ self-assessment and should becomplemented by observers' assessments of managers to give a more truthful picture andimprove leadership. In addition, recruitment should rely on research based on moreperspectives than just self-assessments to avoid failures which could reduce organizationaleffectiveness.The thesis is written in Swedish.

Det primära syftet med studien var att undersöka hur ett medelstort företag upplever självutvärderingsverktyget språngbrädan. Syftet var också att bidra med kunskap om forskningsläget kring språngbrädan. En mixad metod användes där datainsamlingen genomfördes genom en enkät på ett urval av företaget. Första delen av enkäten utgjorde en lättversion av språngbrädan som användes för självutvärdering av verksamheten, därigenom fick respondenterna uppleva verktyget. Andra delen av enkäten utgjorde en utvärdering av hur språngbrädan upplevs, med både skalfrågor och öppna frågor. Resultatet visar att en övervägande del är positiva till språngbrädan och kan tänka sig fortsätta använda verktyget. En övervägande del är neutrala i frågan huruvida språngbrädan behöver utvecklas och anpassas efter den egna verksamheten, och huruvida det finns fördelar och nackdelar. Resultatet visar också att språngbrädan är väldigt outforskat där endast en vetenskaplig artikel identifierades. Slutsatsen är att det behövs fler studier där deltagarna informeras om arbetssättet självutvärdering / The primary purpose of the study was to investigate how a medium-sized company experiences the self-assessment tool - the springboard. The purpose was also to contribute with knowledge about the research that has been conducted on the springboard. A mixed method was used where the data collection was conducted on a sample of the company's operations through a survey. The first part of the survey constituted a light version of the springboard that was used for self-assessment of the business, thereby letting the respondents experience the tool. The second part of the survey was an evaluation of how the tool is experienced, with both rating questions and open questions. The result shows that the majority is positive to the springboard and can imagine continuing to use the tool. A majority is neutral to the question of whether the springboard needs to be developed and adapted to its own business, and whether there are advantages and disadvantages. The result also shows that the springboard is very unexplored where only one scientific article was identified. The conclusion is that more studies are needed, where the participants are informed about the method of self-assessment and about the tool prior to the study, in order to obtain more comprehensive data. / <p>2019-06-27</p>

Behavior-driven development (BDD) is a development practice focusing on behaviors and requirements from users and stakeholders. It is designed to develop behaviors which contribute directly to system outcomes. BDD encourages multiple stakeholders to collaborate by minimizing communication gaps and create a shared understanding of the project between technical and non-technical speakers. As a result, the development process becomes faster and the cost lower. Although BDD has many benefits, there are teams who feel inertia towards using it as their main development practice.This thesis work took place at a company with a strong agile foundation. It had the goal to investigate reasons why teams feel inertia against BDD, and thus contribute to BDD research and assist the company. The assumption that positive motivation would help in dispelling inertia was the idea behind this thesis work, and that a stronger motivation for a practice can be achieved by assessing a team’s suitability for it. To reach the goal of the thesis a qualitative research methodology was used, with a focus on obtaining a better understanding of opinions and behaviors that exist, with rounds of interviews and forms as the main method of data collection. Interviews were also consistently used throughout the thesis work to validate that it followed the right track.The inertia which teams at the company have experienced was clustered into different dimensions. These dimensions were used to develop a self-assessment tool intended to help people starting a project to assess how well BDD might fit their context. It allows people to assess their inertia in the different dimensions identified, and as well as attempting to give an overall guide to readiness, also giving some recommendations where gaps could be identified.The deliverable of the thesis work is the tool for managing inertia against BDD. It was developed in a spreadsheet-format for quick development and easy access for multiple users. However, it is important to highlight that this tool focuses on agile autonomous teams. The tool is not about forcing the development practice on someone but rather acts as an aid in giving insight into how well BDD could work for a specific project and team. Finally, to grasp the validity of the tool teams who had previous success developing projects using BDD at the company were able to try it out to see how well it reflected their project reality. The tool also got tested on teams who felt strong inertia towards BDD, to verify whether it helped them manage it or not. / Beteendedriven utveckling (BDD), är ett arbetssätt som fokuserar på beteenden och krav från både användare och intressenter. Det är utvecklat för att främja och skapa beteenen som bidrar till det önskade målet. Några av BDDs fördelar är att arbetssättet uppmuntrar intressenterna till tätt samarbete, att minska luckor i kommunikation och information samt att det skapar en delad förståelse för projektet mellan teknisktoch icke-tekniskt kunniga intressenter. En positiv konsekvens av detta är att utvecklingen tenderar att bli snabbare och kostnaderna lägre. BDD ser till att alla inblandade är eniga om vilket resultat man kan förvänta sig från ett utvecklingsprojekt, redan innan utvecklingen börjar. Detta gör att de missförstånd som är vanligt förekommande mellan intressenter och utvecklingsteam reduceras. Trots att BDD, som nämnts, har flera fördelar finns det team som känner motstånd mot att använda BDD som sitt huvudsakliga arbetssätt.Antagandet att motivation kan bidra till att minska motståndet och att motivationen kan skapas genom att påvisa för team hur lämpligt BDD skulle vara för just dem var ideén bakom detta arbete. Det utfördes på ett företag med stark agil bas. Målet var att identifiera och utreda orsakerna till att team känner motstånd mot BDD, och på så sätt bidra till forskningen och samtidigt hjälpa företaget med en ökad insikt i detta. Syftet med arbetet var att utveckla ett verktyg för att hjälpa team förstå sitt motstånd mot BDD och guida dem till hur de kan hantera det. För att nå målet användes en kvalitativ forskningsmetod med fokus på att få en bättre förståelse för åsikter och beteenden som finns angående BDD. Olika rundor av intervjuer utgjorde den huvudsakliga datainsamlingen. Intervjuer användes också kontinuerligt för att validera att arbetet höll rätt kurs.Det motstånd mot BDD som påträffades på företaget grupperades i olika dimensioner. Dessa användes för att utveckla slutprodukten av kandidatexamensarbetet, ett självskattningsverktyg. För att underlätta utvecklingen valdes ett spreadsheet-format på verktyget, detta även för att enkelt kunna dela det mellan flertalet intressenter.Det är viktigt att understryka att verktyget fokuserar på autonoma team. Det har inte som mål att tvinga någon att använda BDD, utan att agera som hjälp för att visa hur arbetssättet skulle kunna fungera för ett specifikt projekt och team. Slutligen, för att kunna verifiera kvaliteten på verktyget, utvärderades det i samarbete med team som tidigare på ett framgångsrikt sätt utvecklat ett projekt med BDD. Detta för att se om självskattningsverktygets utsägelse motsvarade teamets helhetsupplevelse. Verktyget testades också av andra team för att se om det var till hjälp för dem eller inte.