<p>Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självvärdering och läs- och skrivfärdigheter hos elever i fjärde klass i grundskolan. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan prestationer i skolan och självvärdering. Hypotesen var därför att positiva samband förväntades mellan ordavkodnings- och rättstavningsfärdigheter och självvärdering. Undersökningsdeltagare var elever i fjärde klass från tre olika grundskolor i Stockholmsområdet. Självvärderingen mättes med ett självskattningsformulär och läs- och skrivfärdigheter mättes med ordavkodnings- och rättstavningstest. Studiens resultat gav svaga men signifikanta samband mellan en aspekt av självvärdering, ”Färdigheter, talanger och begåvning”, och tre av de sex test som användes som underlag för screening av förmågan till ordavkodning och rättstavning. Dessa samband och en samtidig avsaknad av andra samband diskuteras avslutningsvis i relation till att det uppfattade kravet på läs- och skrivfärdigheter möjligen inte är så högt i undersökningsdeltagarnas ålder men att det sannolikt ökar under de följande åren.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självvärdering och läs- och skrivfärdigheter hos elever i fjärde klass i grundskolan. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan prestationer i skolan och självvärdering. Hypotesen var därför att positiva samband förväntades mellan ordavkodnings- och rättstavningsfärdigheter och självvärdering. Undersökningsdeltagare var elever i fjärde klass från tre olika grundskolor i Stockholmsområdet. Självvärderingen mättes med ett självskattningsformulär och läs- och skrivfärdigheter mättes med ordavkodnings- och rättstavningstest. Studiens resultat gav svaga men signifikanta samband mellan en aspekt av självvärdering, ”Färdigheter, talanger och begåvning”, och tre av de sex test som användes som underlag för screening av förmågan till ordavkodning och rättstavning. Dessa samband och en samtidig avsaknad av andra samband diskuteras avslutningsvis i relation till att det uppfattade kravet på läs- och skrivfärdigheter möjligen inte är så högt i undersökningsdeltagarnas ålder men att det sannolikt ökar under de följande åren.

<p>Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i de lägre årskurserna upplevde sin självkänsla i klassrummet samt hur självkänslan hos eleverna skiljde sig i olika åldrar. Syftet var också att undersöka hur elever gav uttryck för sin självkänsla i klassrummet.</p><p>Tre olika metoder har använts i undersökningen; observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Samtliga undersökningsmetoder har förberetts, genomförts samt analyserats av ansvarig person för undersökningen Undersökningen har utgått ifrån de forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet utifrån Vetenskapsrådets Forskningsetiska Principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.</p><p>Resultatet från undersökningen visar på att de flesta elever upplever sin självkänsla i skolan som ganska stark, där fler än hälften av eleverna har en upplevd självkänsla över medel. Undersökningen har trots detta visat på att knappt hälften av eleverna upplever sig ha lägre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. Men vi finner även att ungefär en fjärdedel av eleverna upplevde sig ha högre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. När det gäller upplevelsen av huruvida eleverna ansåg sig själva som duktiga eller inte i skolan visade resultatet på att mer än tre fjärdedelar av eleverna upplever sig själv som duktiga i skolan. En annan central punkt är att elever jämför sina egna prestationer med övriga elever, inte minst när det gäller att tala inför större grupper.</p><p>Skillnaden mellan den upplevda självkänslan gällande olika skolämnen visade på att eleverna uppleda sin självkänsla störts i ämnet svenska och lägst i ämnet matematik. Elevernas upplevda och uttryckta självkänsla skiljer sig mellan de tre årskurserna 1, 3 och 6 som har undersökts.  De mest centrala åsikterna från tidigare forskning när det gäller att uppnå god självkänsla är att barn behöver känna sig bekräftade och uppmärksammade av andra för att skapa sig en god självkänsla och här visar undersökningen positivt att flertalet elever upplever sig bekräftade på så sätt att deras egna upplevda självkänsla stämmer överens med hur de anser att deras klasskamrater uppfattar dem.</p>

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i de lägre årskurserna upplevde sin självkänsla i klassrummet samt hur självkänslan hos eleverna skiljde sig i olika åldrar. Syftet var också att undersöka hur elever gav uttryck för sin självkänsla i klassrummet. Tre olika metoder har använts i undersökningen; observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Samtliga undersökningsmetoder har förberetts, genomförts samt analyserats av ansvarig person för undersökningen Undersökningen har utgått ifrån de forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet utifrån Vetenskapsrådets Forskningsetiska Principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Resultatet från undersökningen visar på att de flesta elever upplever sin självkänsla i skolan som ganska stark, där fler än hälften av eleverna har en upplevd självkänsla över medel. Undersökningen har trots detta visat på att knappt hälften av eleverna upplever sig ha lägre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. Men vi finner även att ungefär en fjärdedel av eleverna upplevde sig ha högre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. När det gäller upplevelsen av huruvida eleverna ansåg sig själva som duktiga eller inte i skolan visade resultatet på att mer än tre fjärdedelar av eleverna upplever sig själv som duktiga i skolan. En annan central punkt är att elever jämför sina egna prestationer med övriga elever, inte minst när det gäller att tala inför större grupper. Skillnaden mellan den upplevda självkänslan gällande olika skolämnen visade på att eleverna uppleda sin självkänsla störts i ämnet svenska och lägst i ämnet matematik. Elevernas upplevda och uttryckta självkänsla skiljer sig mellan de tre årskurserna 1, 3 och 6 som har undersökts.  De mest centrala åsikterna från tidigare forskning när det gäller att uppnå god självkänsla är att barn behöver känna sig bekräftade och uppmärksammade av andra för att skapa sig en god självkänsla och här visar undersökningen positivt att flertalet elever upplever sig bekräftade på så sätt att deras egna upplevda självkänsla stämmer överens med hur de anser att deras klasskamrater uppfattar dem.

Den aktuella studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys med en analytisk induktion. I undersökningen har den aktuella forskningssituationen kring skolinspektion granskats. Källmaterialet bygger på nationell såväl som internationell forskning, som undersökt effekter och bieffekter som är förenade med inspektion. Med utgångspunkt i forskningssituationen har även föräldrars, lärares samt skolledares åsikter kring inspektionen undersökts. Vidare har möjligheterna till att verkliggöra skolutveckling via inspektion undersökts. Slutligen har ett resonemang förts kring Skolinspektionens utvecklingspotential, detta särskilt i avseende till självvärdering. Vad som framgår är att tvetydiga förhållanden tycks prägla dagens forskning, vilket synliggörs via dess möjligheter till att stimulera skolutveckling. Via forskningen har det däremot framgått att inspektionen kan vara förenad med bieffekter. Dessa härleds till avsiktligt strategiskt planerade beteenden, oavsiktliga strategiska beteenden samt övriga former av bieffekter som uppkommit bland skolorna. Grunden till bieffekterna har i många fall sin förklaring i inspektionsmyndigheternas kontrollfunktion med sitt ansvarsutkrävande. Denna tendens har ökat i samband med inspektionsmyndigheters ökande befogenheter. Däremot tycks det finnas potential i självvärdering om den förenas med ett öppet ramverk där skolorna ges möjlighet att uttrycka sina utvecklingsbehov. Detta skulle innebära en viss reform för Skolinspektionen, via en betoning på råd och stöd. I studien presenteras därför en modell för hur mer fruktbara förhållanden kan uppstå via inspektionen.

Detta examensarbete utgår ifrån en diskussion om talets och skriftens komponenter som språkförmågor i allmänhet och i undervisning och undersöker vilka möjligheter det finns för lärare att arbeta med och bedöma elevers muntliga språkförmåga. Uppsatsen strävar efter att belysa vilka metoder man som lärare kan använda för att effektivt arbeta med och bedöma muntlig verksamhet. Metoden som används är kvalitativ och baseras på intervjuer med tre lärare som undervisar i ämnet Svenska på gymnasiet. De ämnesområden som behandlas i intervjuerna baseras på tidigare forskning vilken redovisas i arbetet och som relativt tydligt visar skrivandets övervägande betydelse i skolans verksamhet. Frågorna baseras även på den didaktiska och pedagogiska forskning som till största delen fokuserat på utvecklingen av effektiva arbetssätt för skriftlig framställning och teorier för bedömning generellt. Resultatet av intervjuerna bekräftar till stora delar den tidigare forskning som redovisas i arbetet, men visar även på alternativa och kreativa lösningar för hur man t ex kan använda sig av retorikens verktyg vid bedömning. Lärarna poängterar vikten av systematisk talträning och beskriver hur denna kan gå till. De är överens om att en undervisning där tal och skrift sammanfaller är den ultimata men att detta inte alltid blir verklighet i bedömningen. Forskning visar att elever fokuserar på de delar i undervisningen som är betygsgrundande, vilket innebär att elevernas lärande kommer att påverkas av lärarnas val av bedömningsunderlag. De intervjuade lärarna tar upp hinder som finns för att den muntliga delen ska få samma utrymme som skriften i undervisning och bedömning, men också lösningar för hur dessa hinder skulle kunna överbryggas.

No description available.

No description available.

Särskolan kritiseras av Skolverket för att vara omsorgsbetonad och formativ bedömning lyfts fram som ett sätt att göra verksamheten mer kunskapsinriktad. Studier visar att det saknas fokus på bedömningsfrågor i särskolan och när det gäller formativ bedömning har det inte skett någon systematisk forskning. Med detta som bakgrund växte syftet till denna studie fram, att beskriva och analysera hur lärare i särskolan arbetar med kärnan i formativ bedömning, nämligen återkoppling. Eftersom återkoppling består av feedback, kamratbedömning samt självvärdering har de fått utgöra underlag för frågeställningarna. Kvalitativa metoder i form av elva semistrukturerade intervjuer samt fyra deltagande observationer användes för att samla in data vilket sedan kopplades ihop med den tidigare forskningen inom området som presenteras i bakgrunden. Resultatet visar att lärarna ser många fördelar med att arbeta formativt med återkoppling. Förutom att lärandet sätts i fokus uppstår sociala och organisatoriska vinster då gemenskapen ökar och lärare avlastas. Muntlig feedback från lärarna är den mest använda formen av återkoppling. Kamratbedömning är svårare att genomföra men när den fungerar lyfts den av lärarna som den bästa formen av återkoppling. Självvärdering anses vara målet, men meningarna bland lärarna går isär om det är en möjlig metod i särskolan. / The special school is criticized by the National Agency for Education in order to focus on caring and formative assessment is highlighted as a way of making the education more knowledge-oriented. Studies show that there is low focus on assessment questions in special schools, and in the case of formative assessment, no systematic research has taken place. With this in mind, the purpose of this study emerged, to describe and analyze how teachers in the school work with the core of formative assessment, namely response. Because responseconsists of feedback, peer assessment and self-evaluation, they have provided the basis for the research questions. Qualitative methods in the form of eleven semi structured interviews and four participatory observations were used to collect data, which then was linked to previous research in the field presented in the background. The result shows that teachers see many advantages of working formally with response. In addition to focus on learning, social and organizational gains arise when the solidarity increases and teachers are relieved. Oral feedback from teachers is the most widely used form of response. It is harder to work with peer assessment, but when it works it is told by the teachers as the best form of feedback. Self-evaluation is considered to be the goal, but the sentences among the teachers disagree if it is a possible method in the school.

I detta examensarbete belyser vi vikten av att veta vad man vet och inte vet. En kvantitativ studie genomfördes med samhällslärarstudenter som underlag där de fick skatta sin upplevda självförmåga. Ett instrument användes sedan för att mäta benägenhet att erkänna egna kunskapsluckor. Resultatet analyserades med en rad statistiska metoder och flertalet teorier applicerades för att förklara resultatet och dess innebörd, däribland teorin om den reflekterande praktikern. En medelstark korrelation återfanns mellan upplevd ämneskompetens och upplevd självförmåga. I övrigt fanns inga signifikanta resultat. Resultatet är på grund av urvalet icke generaliserbart, men öppnar för framtida forskningförslag.