<p>Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: </p><p>1. Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? </p><p>För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: 1.Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet.

Syftet med följande kunskapsöversikt är att undersöka vilka effekter som digitala verktyg har på rättstavningsförmågan hos elever i de tidiga skolåren där frågeställningen lyder: Vad säger forskningen om vilka effekter digitala verktyg kan ge på rättstavningsförmågan i de tidiga skolåren?  Metoden som används i detta arbete är en systematisk översikt i databaserna ERC, ERIC, SWEPUB samt sökmotorn Libsearch. Efter sökningarna valdes tio vetenskapliga artiklar ut som underlag för en tematisk analys. De teman som identifierades var: inre- och yttre motivations olika effekter på rättstavningsförmågan, skrivverktygens effekt på rättstavning, effekter av ordförslagsprogram samt vilka elever som gynnas av digitala verktyg.  Resultatet gav slutsatsen att det inte finns något entydigt svar på en specifik effekt utan att alla digitala verktyg är unika. Det beror helt enkelt på vilket program som skolan använder och vilken individ som använder sig av det. Däremot visade resultatet att de digitala verktygen ger olika effekter på rättstavningsförmågan och därför bör varje program noga undersökas innan de implementeras i stavningsundervisningen i skolan.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självvärdering och läs- och skrivfärdigheter hos elever i fjärde klass i grundskolan. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan prestationer i skolan och självvärdering. Hypotesen var därför att positiva samband förväntades mellan ordavkodnings- och rättstavningsfärdigheter och självvärdering. Undersökningsdeltagare var elever i fjärde klass från tre olika grundskolor i Stockholmsområdet. Självvärderingen mättes med ett självskattningsformulär och läs- och skrivfärdigheter mättes med ordavkodnings- och rättstavningstest. Studiens resultat gav svaga men signifikanta samband mellan en aspekt av självvärdering, ”Färdigheter, talanger och begåvning”, och tre av de sex test som användes som underlag för screening av förmågan till ordavkodning och rättstavning. Dessa samband och en samtidig avsaknad av andra samband diskuteras avslutningsvis i relation till att det uppfattade kravet på läs- och skrivfärdigheter möjligen inte är så högt i undersökningsdeltagarnas ålder men att det sannolikt ökar under de följande åren.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självvärdering och läs- och skrivfärdigheter hos elever i fjärde klass i grundskolan. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan prestationer i skolan och självvärdering. Hypotesen var därför att positiva samband förväntades mellan ordavkodnings- och rättstavningsfärdigheter och självvärdering. Undersökningsdeltagare var elever i fjärde klass från tre olika grundskolor i Stockholmsområdet. Självvärderingen mättes med ett självskattningsformulär och läs- och skrivfärdigheter mättes med ordavkodnings- och rättstavningstest. Studiens resultat gav svaga men signifikanta samband mellan en aspekt av självvärdering, ”Färdigheter, talanger och begåvning”, och tre av de sex test som användes som underlag för screening av förmågan till ordavkodning och rättstavning. Dessa samband och en samtidig avsaknad av andra samband diskuteras avslutningsvis i relation till att det uppfattade kravet på läs- och skrivfärdigheter möjligen inte är så högt i undersökningsdeltagarnas ålder men att det sannolikt ökar under de följande åren.

AbstraktStudiens syfte är att beskriva, analysera och visa utfallet av en yrkesverksam grundläraresmetod att systematiskt undervisa i rättstavning i årskurs 1–3, med särskilt fokus på årskurs 3. Den bidrar med kunskaper om en undervisningsmetods resultat för kunskaper i stavning på lågstadiet, vilket görs genom att besvara studiens forskningsfrågor om vilket betydelse en lärares undervisningsmetod i rättstavning har för elevers kunskaper i rättstavning? Även genom att studera begränsningar som kan urskiljas i lärares metoder för undervisning i rättstavning?Syftet uppnås genom att titta på vilken grund som finns i läroplanen och kursplanen i svenska att bedriva systematisk undervisning i rättstavning, samt att studera vad forskning visar och lärares erfarenheter om resultat av systematisk undervisning och elevers kunskaper, förmågor och lärande?Genom att studera en lärares val av undervisningsmetod vid rättstavning och titta på sambandetmellan elevers förvärvade kunskaper inom rättstavningen och den aktuella metoden kundeelevers kunskapsresultat urskiljas. Med ugångspunkt i en fallstudie med en yrkesverksam lärare, ett rättstavningstest och en webbenkätundersökning har studien bidragit med kunskaper om olika metoders funktioner. Studiens metoder hjälpte till att visa samband mellan lärares metodval och elevers kunskaper i rättstavning.Intervjun gjordes för att visa en lärares undervisningsmetod för rättstavning på ett mer ingående sätt och enkätundersökningen för att få en mer nyanserad bild av metodval som lärare i årskurserna 1–3 gör. Studien skulle ge en bild av en undervisningsmetod som en lärare i årskurs 3 använder sig av och denna metod skulle sedan analyseras utifrån den behavioristiska lärandeteorin samt läs- och skrivinlärningsteorier. Studien skulle visa resultat av lärarens metod genom att utvärdera resultatet som lärarens klass fått på ett rättstavningstest för att synliggöra resultatet av undervisningsmetoden. I och med att en undervisningsmetod skulle beskrivas synliggjordes brister och begränsningar inom området. Studien visar även vad forskning och Läroplanen säger om rättstavningsundervisning och vilken betydelse lärares metodval har.Resultatet visar att den Intervjuade lärarens undervisningsmetod inom ämnet rättstavning gav goda resultat. Studien visar även att tidigare forskning och resultatet av lärarens metod stämde överens. Resultatet visar att en blandad metod av både en analytisk och syntetisk metod gav goda resultat. Den visade även att flera av lärarens aktiviteter har tydliga inslag av behaviorism vilket även den tidigare forskningen visar sig ge goda resultat. Resultatet visar att det finns metoder som inte fungerar tillfredsställande samt att det finns bristande kunskaper både hos eleverna och i metoderna när det gäller rättstavning. Detta är något som yrkesverksamma lärare borde analysera och utvärdera för att kunna utvecklas och nå ett optimalt lärande.

Studiens syfte var att undersöka hur stavning påverkas av en intervention med stavningsträning på gruppnivå i jämförelse med stavningsträning i ordinarie undervisning. Samtliga elever i årskurs 2 och 3 på två skolor i södra Sverige, sammanlagt 154 elever, deltog i studien. Av dessa deltog 71 elever i interventionen, resterande 83 elever fungerade som jämförelsegrupp. Eleverna i interventionsgruppen fick vid tre tillfällen i veckan under fem veckor träna stavning enligt Dagens ord-metoden. Studiens syfte var även att undersöka om eventuella resultat av interventionen kvarstod efter tre månader utan stavningsträning samt om vissa elever gynnades mer än andra av interventionen. Studien genomfördes med pre- och posttest samt ytterligare ett posttest tre månader efter interventionens slut för att mäta kvarstående resultat. Som mätinstrument användes LäSt-stavningstest på pre- och posttesten. Resultatet av studien visar att interventionsgruppen på samtliga posttest förbättrat sin stavning i förhållande till jämförelsegruppen. Resultatet av studien visar att stavningsträning på gruppnivå med Dagens ord-metoden haft positiv påverkan på interventionsgruppens stavningsutveckling och att resultaten av interventionen kvarstår efter tre månader. Studien kan ses som ett framgångsrikt samarbete mellan lärare och speciallärare där elever i ett sociokulturellt perspektiv inkluderas och ges möjligheter att utveckla sin metakognitiva förmåga.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör. Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet. Den innebar kort sagt att bokstäverna f, fv och hv som beteckning för v-ljudet ersattes med ett enkelt v och att dt som beteckning för t-ljudet ersattes med ett eller två t. Syftet med undersökningen är att un- dersöka hur pass väl tidningarna anammade dessa språkliga förändringar samt huruvida detta kan kopplas till politisk inriktning. Materialet består av ett antal tidningssidor hämtade från de tre tidningarna, och genom att jämföra förekomsten av gammal- respektive nystavning så kan slutsatser dras kring hur reformvänliga tidningarna var. Variationen ställs sedan i relation till tidningarnas politiska koppling. Dessutom görs en kvantitativ studie i meningslängd i syfte att ta reda på om det även finns några sådana syntaktiska skillnader i tidningarna som i så fall skulle kunna peka mot ett mer modernt språkbruk. Resultaten visar att det finns ett klart samband mellan tidningarnas politiska färg och deras bruk av gammal- respektive nystavning. Av de tre tidningarna är Social-Demokraten först med att införa nystavning. Därefter kommer det liberala Aftonbladet. Nya Dagligt Allehanda går över till nystavning först 1926. Samtliga tre tidningar har en kortare genomsnittlig meningslängd 1926 jämfört med 1906, men här, i fråga om meningslängd, finns ingen tydlig skillnad dem emellan.

Statistiska Centralbyrån (SCB) samlar in data i form av enkätundersökningar. Dessa data måste sedan kodas med olika klassifikationer för att kunna användas i statistikproduktion. En sådan klassifikation är Socioekonomisk indelning (SEI). Denna rapport behandlar hur man automatiskt kan SEI-koda sådana enkätundersökningar så att varje enkät tilldelas en SEI-kod. SCB:s nuvarande algoritm kodar ca 50% av enkäterna och bygger på att det yrke som är angivet i enkäten finns med i ett lexikon. Om yrket inte finns med kan enkäten inte kodas. Målet med detta arbete är att hitta bättre algoritmer som klarar av att koda fler enkäter. Som alternativ presenteras två algoritmer, en som bygger på rättstavning och en som bygger på textkategorisering med maskininlärning. Rättstavningsalgoritmen försöker rättstava de inkommna yrkena och sedan jämföra mot det lexikon som SCB använder. Denna algoritm lyckas koda något fler enkäter än vad originalalgoritmen klarar av. Hur stor förbättringen blir beror på hur många felstavningar det finns bland enkätdatat. Maskininlärningsalgoritmen representerar enkäterna med en bag-of-words-modell som sedan tränar en Stödvektormaskin. Då problemet har multipla klasser används en En-mot-alla metod för att hantera detta. Vi drar slutsatsen att en kombination av de tre nämnda algoritmerna presterar bäst. Den största svårigheten är att kunna koda många enkäter men samtidigt bibehålla en hög precision. När algoritmerna kombineras kompletterar de också varandra. Både rättstavningsalgoritmen och maskininlärningsalgoritmen förbättrar därför kodningsprestandan jämfört med den ursprungliga algoritmen.

Den här studien handlar om hur lärare ser på rättning av elevtexter. Syftet med denna studie är att framhäva lärares ställning till all form av rättning av elevers texter, inte enbart felstavade ord. Det kan också vara meningsuppbyggnad, mellanrum, språkfel och punkt. Vi vill se vad det är som lärare anser är viktigast i elevers skrivande. Studiens empiri består av enskilda intervjuer från åtta olika lärare som alla är lärare i olika årskurser i F-3. Alla lärare ansåg att skrivglädjen var det viktigaste och för att uppnå skrivglädje gjorde lärarna lite olika och vissa lärare började rätta tidigare än andra. Alla informanter ansåg även att eleverna har olika mycket kunskap med sig i bagaget när det gäller skrivning. En del elever kan redan skriva medan andra knappt kan skriva sitt namn. Vissa elever kan bara skriva versaler medan andra kan både versaler och gemener och därför måste lärarna ta hänsyn till vilken elev de har framför sig när de ska börja rätta elevers texter.