<p>Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självvärdering och läs- och skrivfärdigheter hos elever i fjärde klass i grundskolan. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan prestationer i skolan och självvärdering. Hypotesen var därför att positiva samband förväntades mellan ordavkodnings- och rättstavningsfärdigheter och självvärdering. Undersökningsdeltagare var elever i fjärde klass från tre olika grundskolor i Stockholmsområdet. Självvärderingen mättes med ett självskattningsformulär och läs- och skrivfärdigheter mättes med ordavkodnings- och rättstavningstest. Studiens resultat gav svaga men signifikanta samband mellan en aspekt av självvärdering, ”Färdigheter, talanger och begåvning”, och tre av de sex test som användes som underlag för screening av förmågan till ordavkodning och rättstavning. Dessa samband och en samtidig avsaknad av andra samband diskuteras avslutningsvis i relation till att det uppfattade kravet på läs- och skrivfärdigheter möjligen inte är så högt i undersökningsdeltagarnas ålder men att det sannolikt ökar under de följande åren.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självvärdering och läs- och skrivfärdigheter hos elever i fjärde klass i grundskolan. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan prestationer i skolan och självvärdering. Hypotesen var därför att positiva samband förväntades mellan ordavkodnings- och rättstavningsfärdigheter och självvärdering. Undersökningsdeltagare var elever i fjärde klass från tre olika grundskolor i Stockholmsområdet. Självvärderingen mättes med ett självskattningsformulär och läs- och skrivfärdigheter mättes med ordavkodnings- och rättstavningstest. Studiens resultat gav svaga men signifikanta samband mellan en aspekt av självvärdering, ”Färdigheter, talanger och begåvning”, och tre av de sex test som användes som underlag för screening av förmågan till ordavkodning och rättstavning. Dessa samband och en samtidig avsaknad av andra samband diskuteras avslutningsvis i relation till att det uppfattade kravet på läs- och skrivfärdigheter möjligen inte är så högt i undersökningsdeltagarnas ålder men att det sannolikt ökar under de följande åren.

Denna forskningsöversikt undersöker relationen mellan socioekonomisk bakgrund och läslust samt presenterar förslag från forskningen på hur lärare kan arbeta för att främja läslust. Genom tematisk analys av vetenskapliga artiklar har vi arbetat fram ett resultat som besvarar följande två frågor: (1) Hur relaterar elevers socioekonomiska bakgrund till deras läslust? och (2) Vilka arbetssätt främjar elevers läslust i grundskolans senare år? Studien lyfter fram tre faktorer som är avgörande för hur relationen mellan elevers socioekonomiska bakgrund och läslust ser ut: tillgången till böcker, de tidiga läsupplevelserna och läsfärdigheten. För samtliga av dessa faktorer visar våra resultat att elever från hem med låg socioekonomisk status (SES) har sämre förutsättningar än elever från hem med hög SES. För att främja läslust i skolan visar våra resultat att läsningen behöver utgå från elevernas egna intressen och livserfarenheter. Avslutningsvis diskuterar vi hur lärare kan resonera kring läsundervisningen för att främja läslusten hos elever från hem med låg SES. Slutsatsen är att elevernas grad av igenkänning i den litteratur som de läser i skolan är av avgörande betydelse för deras läslust.

Samhällets utveckling och teknikens framfart ställer allt högre krav på skolan. Det innebär att skolans undervisning måste anpassas efter samhällets efterfrågan. Idag är det lika viktigt för eleverna att behärska digital teknik, såväl som att läsa och skriva. Det ställer stora krav på lärarnas kompetens och skolans huvudmän bör inse vikten av att prioritera digitala verktyg. Vi har gjort en jämförande studie där vi har undersökt två metoder i läs- och skrivinlärning.  De metoder vi har undersökt är Att skriva sig till läsning som grundar sig på digital undervisning och traditionell undervisning som är den vanligast förekommande metoden i den svenska skolan. Syftet med vår studie var att undersöka hur elevernas läs- och skrivfärdigheter utvecklats med hjälp av metoden Att skriva sig till läsning i årskurs 2. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med lärarintervjuer och analyser av elevers uppgifter. Resultatet av studien visar att eleverna som undervisats med metoden Att skriva sig till läsning hade bättre studieresultat än de som undervisats med traditionell undervisningsform. Eleverna som undervisats med Att skriva sig till läsning skrev mer utvecklade och beskrivande texter. I vår studie kan vi utläsa att eleverna inte har gått miste om sina kunskaper i läsförståelse på bekostnad av sin goda skrivutveckling. Det talar för att digitala verktyg är ett gynnsamt hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen.