• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16
  • Tagged with
  • 16
  • 8
  • 8
  • 7
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Strukturerade boksamtal och läsengagemang : En observationsstudie i skolår 3

Hart, Katarina January 2010 (has links)
<p>Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats. Studien visar att eleverna förhåller sig positiva till boksamtal samt att strukturerat arbete med bänkbok, loggbok och samtal leder till ett ökat läsengagemang. Slutsatsen är att detta strukturerade arbete stimulerar läsengagemang och leder till ökad förståelse av det lästa.</p>
2

Strukturerade boksamtal och läsengagemang : En observationsstudie i skolår 3

Hart, Katarina January 2010 (has links)
Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats. Studien visar att eleverna förhåller sig positiva till boksamtal samt att strukturerat arbete med bänkbok, loggbok och samtal leder till ett ökat läsengagemang. Slutsatsen är att detta strukturerade arbete stimulerar läsengagemang och leder till ökad förståelse av det lästa.
3

Motivation till läsning / Motivation to read

Sullivan, Jeanette January 2001 (has links)
Denna kunskapsöversikt syftar till att ta reda på hur elevernas inre motivation till att bli engagerade läsare kan utvecklas, utifrån frågeställningen Vilka är framgångsfaktorerna för att öka elevernas inre motivation till att bli engagerade läsare i årskurs 4–6? Materialet är hämtat från välkända sökmotorer samt är peer-reviewed. Jag granskade elva olika forskningsartiklar som berör ämnet motivation och engagemang i läsningen samt vad det är som gör att eleverna blir motiverade läsare eller inte. Genom litteraturgranskningen framkom det att känslor, etnicitet, kultur och bakgrund påverkar elevernas ställningstagande till litteraturen. Artiklarna berör även hur lärare kan arbeta med strukturerad undervisning och vilka resultaten blir efter ett sådant arbete. Artiklarna beskrivs först var för sig för att sedan ställas i relation till varandra i diskussionen. Materialet visar också att motivation och engagemang är svårdefinierade begrepp och olika författare definierar begreppen på olika sätt. Det argumenteras för att strukturerad undervisning och tillgänglig litteratur gynnar elevernas inre motivation till läsningen, samt att få vara en del av en läsande gemenskap gynnar engagemanget för läsningen. I kunskapsöversikten diskuteras det hur lärarna kan arbeta med lässtrategier i klassrummet för att gynna elevernas motivation till läsningen samt hur viktigt det är att eleverna får vara delaktiga i valet av texter som ska läsas. Kunskapsöversiktens slutsats blir att det finns lite forskning att luta sig mot i Sverige vilket är utmanande för lärarna. Det är inte heller alla elever som blir engagerade i sin läsning trots att de ges alla förutsättningar.
4

Digital kontra analog skönlitteratur : Vilket format främjar eleversläsutveckling? / Digital versus analog fiction:Which format promotes students ‘reading development?

Peci, Arta January 2024 (has links)
Denna studie syftar till att utforska effekterna av digitala och analoga skönlitterära texter påelevers läsutveckling, samt svensklärarnas och elevernas uppfattningar om dessa format. Dehuvudsakliga målen är att förstå varför deltagarna tror att analoga eller digitala texterförbättrar elevers läsutveckling och att identifiera likheter och skillnader i deras erfarenheter.Studien syftar till att diskutera de upplevda fördelarna och nackdelarna med varje format, ochdärigenom bidrar arbetet till en djupare förståelse för hur man effektivt främjar eleversläsutveckling. Den teoretiska ramen grundar sig i självbestämmandeteorin och metakognition. Studien använde kvalitativa tvärsnittsmetoder, främst intervjuer för att samla in data från tresvensklärare och tre elever. Intervjuerna bestod av öppna frågor och spelades inför senare transkribering och analys. För att stödja analysen och dra slutsatser har relevantlitteratur granskats. Åtgärder vidtogs för att säkerställa studiens tillförlitlighet och validitet,inklusive att få samtycke från deltagarna och skydda deras integritet. Analysen innefattar attidentifiera teman och mönster i intervjudata, och slutligen besvara forskningsfrågor relateradetill fördelarna och nackdelarna med analoga och digitala skönlitterära texter, samt derasinverkan på elevers läsutveckling. Resultatet visar att lärare spelar en avgörande roll för att främja elevernas läsning ochläsutveckling. Genom att kombinera både digital och analog läsning och skapa en meningsfullläsmiljö baserad på elevernas intressen och erfarenheter kan lärare effektivt stödja elevernaslärande. Att anpassa undervisningen efter individuella skillnader och preferenser är viktigt föratt skapa en inkluderande läsmiljö som stimulerar läsfärdigheter och engagemang hos allaelever. Resultatet visade på att det analoga formatet var det alla informanter föredrog.Eleverna upplevde att deras läsutveckling utvecklades bäst när de läste analog skönlitteratur.Lärarna föredrog också det analoga men upplevde att det som spelar roll för elevernasläsutveckling är att de faktiskt läser och inte vilket format som används.
5

Läsutveckling och läsengagemang påverkar ömsesidigt varandra : – en studie om lärares förhållningssätt till läsinlärning och läsengagemang

Olander, Mirjam, Rosander, Sara January 2018 (has links)
Uppsatsen undersöker lärares tankar om tidig läsinlärning och deras förhållningssätt kring läsengagemang. Syftet för studien är således att undersöka hur lärare som är verksamma i årskurserna f-3 resonerar kring den tidiga läsinlärningen och hur de förhåller sig till läsengagemang som en påverkande faktor för den fortsatta läsutvecklingen. Uppsatsen bygger på fem stycken intervjuer. De intervjuade är lärare som är verksamma i årskurserna f-3. Resultatet visar att lärare inte använder endast en metod utan ser det som betydelsefullt att variera arbetssätt inom den tidiga läsinlärningen. De uttrycker att det är viktigt att beakta flera aspekter när undervisningen planeras och utformas, däribland läsintresse. Lärarna förhåller sig till läsengagemang som något som ömsesidigt hör ihop med läsutveckling. De yttrar att läsengagemang är viktigt och att de försöker påverka detta hos eleverna genom att göra undervisningen lustfylld och meningsfull.
6

"På fritids är det mera verbalt" : Läsmotiverande arbetssätt och möjliga läsmiljöer på fritidshem / "At the LtCs it’s more verbal" : Reading motivation and feasible reading enviroments at leisure-time centers

Lundgren, Malin January 2019 (has links)
Läsning handlar om mer än bara att läsa ord. För att kunna ta till sig det lästa krävs även läsförståelse. Detta går hand i hand, att läsa ordet, och att förstå innehållet. Dessutom behövs en vilja eller motivation till att läsa. Att läsa regelbundet är något som uppmuntras generellt i samhället för att utveckla läsförståelsen, men skolan hinner inte alltid med att motivera. Då läggs ansvaret över på vårdnadshavarna, att läsa på kvällstid. Fritidshemmet, med uppdrag att komplettera skolan, har inga tydliga riktlinjer hur de kan jobba med läsning, mer än att det anses viktigt att läsning uppmuntras genom miljön. Men vad innebär det och vilka andra möjligheter finns det att jobba med läsning på fritidshemmet för att motivera eleverna till att vilja läsa?Det här är en studie som inspirerats av etnografiska metoder och fenomenografisk analysmetod där sex personer verksamma inom fritidshem har intervjuats om läsmotiverande arbetssätt. Utgångspunkterna i intervjuerna är både läsengagemang och läsmotivation för att kunna diskutera hur läslust kan främjas efter den obligatoriska skoldagens slut. Även deltagarnas fysiska arbetsmiljö har undersöks genom samtalspromenader, med fokus på läsmiljö, för att ta reda på om miljön i sig kan motivera till läsning.Resultatet visar att många fritidshem jobbar med ord genom den dagliga aktiviteten, som att läsa spelregler och någon gång ibland baka och då läsa recept. Drömmen hos fritidshemslärarna sägs vara att erbjuda bokklubbar och regelbundna boksamtal, men gruppstorlekar och arbetsbelastning gällande antal kollegor i förhållande till elevgrupperna gör att personalen inte alltid hinner med.Miljömässigt finns det ofta en soffa eller två, men som det inte alltid finns en medveten tanke bakom hur de används. Tillgång till böcker på avdelningarna är många gånger bristfällig, även om bibliotek, så väl skolbibliotek som kommunala bibliotek, används i den mån det är möjligt. De mest kreativa idéerna gällande läsmotiverande verksamhet tycks än så länge ligga i planeringsstadium, både i aktivitetserbjudandena och i miljöerna.
7

Identifikation med karaktärer och engagemang i skönlitteratur : En enkätstudie om en utvald grupp gymnasieeleversattityder till viktiga faktorer för identifikation med karaktärer och engagemang i skönlitteratur inom svenskämnet

Ljungqvist, Amanda January 2022 (has links)
Med allt färre läsande ungdomar, och läsfrämjande insatser från regeringen till följd av detta, är det relevant att undersöka vad som kan öka elevernas engagemang i läsning inom svenskämnet. Tidigare forskning har visat att elever vill kunna identifiera sig med karaktärer och att verken ska vara personligt relevanta för att öka läsmotivationen. Samtidigt visar den att skolläsningen varken är motiverande eller utvecklande, till skillnad från fritidsläsningen. Syftet med undersökningen är att nå kunskap om en utvald grupp gymnasieelevers identifikation med karaktärer och engagemang i skönlitteratur inom svenskämnet. Studien synliggör mönster som gynnar elevers engagemang i läsning av, och arbete med, skönlitteratur. Studien analyserar en enkätundersökning bland 57 elever i årskurs 2 och 3 på gymnasiet. Den använder teoretiska utgångspunkter i form av identifikation och läsengagemang. Studiens resultat visar att de viktigaste faktorerna för elevernas identifikation med karaktärer inom skönlitteratur i skolan är att de har samma kön och egenskaper som eleverna. Det visar även att eleverna upplever engagemang i skönlitteratur om de får tid till läsning under lektionstid samt själva får välja böcker. Elever som läser mer sällan än en gång i månaden prioriterar att få välja böcker i högre utsträckning än de som läser oftare. Slutsatsen är att det förutsätter att läraren ger möjlighet för eleverna att välja böcker i stället för att läraren gör det, samt att lektionerna kan läggas på läsning. I de fall där eleverna inte väljer böcker själva behöver läraren utifrån sin kännedom om eleverna välja böcker som matchar elevernas kön och egenskaper.
8

Betydande faktorer som främjar läslust / Important factors in promoting reading for pleasure

Prim, Stina, Lundin, Fabian January 2022 (has links)
Undersökningar som utförts av PISA (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) de senaste 20 åren visar att svenska barns attityder till läsning blivit mer negativ och att de läser mindre än tidigare. Denna negativa trend i barns läsning syns även i resultat från andra OECD-länder och det har gett upphov till internationell forskning på området. I denna kunskapsöversikt presenteras internationell forskning från tio studier vilka lyfter olika faktorer som påverkar barns läsning och läslust. Syftet med kunskapsöversikten är att belysa faktorer som har betydelse för barns läslust och läsengagemang och avgränsas till att undersöka faktorer inom skolans verksamhet. Frågeställningen som varit utgångspunkt i denna kunskapsöversikt är följande: Vilka faktorer har betydelse för att elever ska uppleva läsengagemang och läslust? De tio forskningsartiklar som utgör grunden för kunskapsöversikten är genomförda i OECD-länder som alla deltar i PISA och PIRLS undersökningar. Artiklarna valdes ut i en systematisk sökprocess och har sedan noga granskats och tematiserats. Resultaten från forskningsartiklarna synliggör ett antal centrala faktorer som kan ha stor betydelse för barns läsengagemang och läslust. Dessa faktorer rör: tillgänglighet till böcker, lärarens roll, elevers agentskap, läsning som social praktik och läsmiljöer. Vår slutsats visar att lärare har stor möjlighet att påverka alla dessa faktorer och har där med en väsentlig roll i främjandet av barns läslust och läsengagemang.
9

Sociala relationers och interaktioners påverkan på läsmotivation : En forskningsöversikt / The Effect of Social Relations and Interactions on Reading Motivation : a Research Overview

Persson, Jenny, Söderberg, Elisabeth January 2023 (has links)
Eftersom läsning är centralt för skolarbete och kunskapsinhämtning och aktuella rapporter visar på barns sjunkande läsintresse, är det av vikt att skolan arbetar med att stärka läsmotivationen hos eleverna. Faktorer som forskning pekar på som betydelsefulla för läsmotivation är bland annat självtillit, självbild och upplevd autonomi. I denna uppsats fokuseras i stället de sociala relationerna och interaktionerna och deras påverkan på läsmotivation, då forskningsöversikter återkommande har pekat på deras betydelse. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa forskning om hur olika sociala relationer och interaktioner påverkar mellanstadieelevers läsmotivation samt vilken roll och vilka möjligheter läraren har i dessa sociala relationer och interaktioner. Sociala motivationskällor till läsning framträder tydligt i de studier som granskats. För det första har familjen inflytande genom att den kultur som finns i familjen påverkar synsättet på och vilka sociala interaktioner kring läsning som förekommer i hemmet. Andra sociala relationer som påverkar läsmotivationen är de till kamraterna genom känslan av tillhörighet samt deltagandet i sociala interaktioner såsom gemensam läsning och samtal runt texten. Även läraren har påverkan på läsmotivationen genom att dels vara en förebild och ledare, dels genom att i relationen visa ett genuint intresse för elevens läsning och ge denne möjlighet till interaktion med läraren i en liten grupp. Dessutom kan motiverande sociala relationer
10

Har du hört på maken – man kan läsa med öronen! : En kvalitativ studie om hur lärare och elever beskriver att öronläsning används i undervisningen som ett stöd för läsförmåga och läsengagemang / A qualitative study about teachers´and students´ perceptions of reading with ears and the linguistic support

Gribbling, Lisbeth, Nyhlén, Cecilia January 2023 (has links)
Sammanfattning/Abstract Gribbling, Lisbeth och Nyhlén, Cecilia (2023). “Har du hört på maken – man kan läsa med öronen!” Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.    Förväntat kunskapsbidrag Med denna studie önskar vi bidra med kunskap kring hur några lärare och elever beskriver att öronläsning kan användas som ett stöd för elevers läsande. Stödet rör både läsförmåga och läsengagemang.    Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några elever och lärare (årskurs 1-3, ämnet svenska) beskriver att öronläsning används i undervisningen som ett stöd för elevers läsförmåga och läsengagemang. Mot bakgrund av syftet formuleras följande frågeställningar:  Vad beskriver eleverna att det innebär för dem att öronläsa och vilka för- och nackdelar beskriver eleverna med öronläsning? Hur beskriver lärarna sina förutsättningar och didaktiska val kring öronläsning? Hur beskriver lärarna att öronläsning kan användas som ett stöd för elevers läsande? Teori Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin där även multimodal teori har använts.   Metod En kvalitativ metod har använts med observationer och semistrukturerade intervjuer. För att bearbeta empirin har en tematisk analys genomförts. Resultatet har speglats mot studiens teoretiska begrepp samt litteratur och tidigare forskning.    Resultat Resultatet visar att lärare och elever beskriver att öronläsning kan användas som ett stöd för läsande både för elever i språklig sårbarhet och för lässtarka elever. Öronläsning beskrivs som ett stöd för såväl läsförmåga som läsengagemang. Stödet kan se olika ut och yttre förutsättningar såsom resurser, teknik och tillgång till böcker verkar påverka i vilken utsträckning och hur öronläsning används. Stödet tycks även påverkas av lärarnas erfarenheter och de olika didaktiska val som görs i undervisningen kring öronläsning.    Specialpedagogiska implikationer De specialpedagogiska implikationer som lyfts i denna studie rör speciallärarens roll i skolans förändringsarbete kring att sprida kunskap om synen på läsning. För att öronläsning med stöd av assisterande teknik ska kunna bli ett verkligt alternativ till att läsa med ögonen krävs att vi som speciallärare bidrar till att vidga synen på vad läsning innebär. Detta för att öka den språkliga tillgängligheten och minska risken för elever att hamna i språklig sårbarhet. Ytterligare en specialpedagogisk implikation som framträder i studien handlar om speciallärarens roll i att hålla sig uppdaterad inom den tekniska utvecklingen och dela med sig av denna kunskap. Det framkommer även att det krävs undervisning i hur öronläsning går till och här kan specialläraren ha en drivande roll.    Nyckelord Assisterande teknik, delaktighet, läsengagemang, språklig tillgänglighet, öronläsning

Page generated in 0.0755 seconds