Syftet med denna studie var att kartlägga vilka attityder och läsvanor som finns hos elever i årskurs 5. För att kunna se elevernas intresse av litteratur och deras läsvanor berör studien endast den läsning som sker på elevernas fritid. De frågeställningar som ligger som grund i detta arbete är följande: Hur mycket läser elever i årskurs 5 på fritiden? Hur ser elevernas läsvanor ut? Vilken attityd finns till läsning på fritiden? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars läsvanor och attityd till läsning? Finns det något samband mellan läsattityd och frivillig läsning? För att få svar på dessa frågor genomfördes studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning där eleverna fick ta ställning till ett antal påståenden. Resultatet visar att eleverna i de undersökta klasserna läser mycket och de har en positiv inställning till läsning. Det framkom även att det finns skillnader mellan pojkars   och flickors attityd till läsning. Flickorna visade sig vara något mer positiva än pojkarna i sin inställning till läsning och litteratur. Det finns även en mer samstämmig syn inom gruppen flickor, det vill säga deras svar var likartade. Pojkarnas svar däremot visade sig vara mer varierande.

<p>Syftet med denna studie var att kartlägga vilka attityder och läsvanor som finns hos elever i årskurs 5. För att kunna se elevernas intresse av litteratur och deras läsvanor berör studien endast den läsning som sker på elevernas fritid. De frågeställningar som ligger som grund i detta arbete är följande: <em>Hur mycket läser elever i årskurs 5 på fritiden</em>? <em>Hur ser elevernas läsvanor ut</em>? <em>Vilken attityd finns till läsning på fritiden</em>? <em>Finns det skillnader mellan flickors och pojkars läsvanor och attityd till läsning</em>? <em>Finns det något samband mellan läsattityd och frivillig läsning</em>? För att få svar på dessa frågor genomfördes studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning där eleverna fick ta ställning till ett antal påståenden.</p><p>Resultatet visar att eleverna i de undersökta klasserna läser mycket och de har en positiv inställning till läsning. Det framkom även att det finns skillnader mellan pojkars   och flickors attityd till läsning. Flickorna visade sig vara något mer positiva än pojkarna i sin inställning till läsning och litteratur. Det finns även en mer samstämmig syn inom gruppen flickor, det vill säga deras svar var likartade. Pojkarnas svar däremot visade sig vara mer varierande.</p>

The purpose of this study is to examine the attitudes towards reading and literature that exist among adolescent youth in rural areas. The fact that young people read less now than before, and that their ability to read has decreased significantly over time, has been difficult to miss if one has followed the school policy discourse in recent years. A group of young people who are often left out of the reporting on school results are the young people who live outside the urban areas.   Using a questionnaire, this study aims to investigate the following: the attitudes that exist around fiction among the said group of young people; what could make them read more; and finally, how and which fiction they assimilate.   Based on Pierre Bourdieu’s theory of fields habitus and cultural capital this essay concludes that there is an urgent need to motivate the adolescent youth to read, otherwise there is a serious risk of them becoming an alienated group in the Swedish society, due to a lack of cultural capital.

Denna kunskapsöversikt syftar till att ta reda på hur elevernas inre motivation till att bli engagerade läsare kan utvecklas, utifrån frågeställningen Vilka är framgångsfaktorerna för att öka elevernas inre motivation till att bli engagerade läsare i årskurs 4–6? Materialet är hämtat från välkända sökmotorer samt är peer-reviewed. Jag granskade elva olika forskningsartiklar som berör ämnet motivation och engagemang i läsningen samt vad det är som gör att eleverna blir motiverade läsare eller inte. Genom litteraturgranskningen framkom det att känslor, etnicitet, kultur och bakgrund påverkar elevernas ställningstagande till litteraturen. Artiklarna berör även hur lärare kan arbeta med strukturerad undervisning och vilka resultaten blir efter ett sådant arbete. Artiklarna beskrivs först var för sig för att sedan ställas i relation till varandra i diskussionen. Materialet visar också att motivation och engagemang är svårdefinierade begrepp och olika författare definierar begreppen på olika sätt. Det argumenteras för att strukturerad undervisning och tillgänglig litteratur gynnar elevernas inre motivation till läsningen, samt att få vara en del av en läsande gemenskap gynnar engagemanget för läsningen. I kunskapsöversikten diskuteras det hur lärarna kan arbeta med lässtrategier i klassrummet för att gynna elevernas motivation till läsningen samt hur viktigt det är att eleverna får vara delaktiga i valet av texter som ska läsas. Kunskapsöversiktens slutsats blir att det finns lite forskning att luta sig mot i Sverige vilket är utmanande för lärarna. Det är inte heller alla elever som blir engagerade i sin läsning trots att de ges alla förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om elevers läsattityd samt om och på vilket sätt undervisningen anpassas efter attityderna i årskurs 1–3. Studien ämnar bidra med kunskap om hur lärares undervisning kan anpassas till elevers läsattityd för att stödja elevers läsutveckling. Forskningsfrågorna som ställs utifrån syftet är: Vad har lärare för uppfattning om elevers läsattityd? Hur skaffar sig lärare uppfattning om elevers attityd till läsning? Hur uppfattar lärare att de agerar utefter elevers olika läsattityd i undervisningen? Hur uppfattar lärare att elevers läsattityd förhåller sig till läsutveckling? Studien delar den sociokulturella teorins syn på lärande och har en fenomenografisk forskningsansats som utgångspunkt. Utifrån dem valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka fem lärares uppfattningar om elevers läsattityder. Det insamlade materialet analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar att samtliga lärare anser att de flesta elever i årskurs 1–3 har positiva läsattityder och vilja att lära sig läsa. Dessutom visar resultatet att bara en av lärarna tar reda på elevers läsattityd på ett systematiskt och medvetet sätt, resterande lärare litar på deras intuition. Till sist visar resultatet att tre av de fem intervjuade lärarna ansåg att elevers läsattityd påverkar deras läsutveckling. / The aim of this study is to examine teachers’ perception of students’ attitudes towards reading, and to determine if and how their teaching is adapted to the attitudes at grade 1-3. The study aims to contribute with knowledge about how teachers’ instructions can be adapted to students’ reading attitudes to support their reading development.  Based on the aim of this study four questions were asked: What are teachers’ perceptions about students’ reading attitude? How do teachers get an idea of ​​students’ attitude towards reading? How do teachers perceive that they act in their instruction according to students’ different reading attitudes? How do teachers perceive that students reading attitudes are related to reading development?  The study departs from the socio-cultural theory's view of learning and has a phenomenographic research approach as a starting point. Based on them, a qualitative research method was chosen in the form of semi-structured interviews to examine five teachers’ perceptions of students’ reading attitudes. The collected material was analyzed based on a phenomenographic analysis method.  The results show that all teachers believe that most students in grade 1-3 have positive reading attitudes and are motivated by learning how to read. In addition, the results show that only one teacher determines students’ attitudes towards reading in a systematic and conscious manner; the other teachers trust their intuition. In conclusion, the results show that three out of the five interviewed teachers think that students’ reading attitudes affect their reading development.

Svenskan och framför allt läsning har en central roll i vårt samhälle. Trots läsfrämjande arbete visar PISA och PIRLS mätningar att svenska elevers läsattityder och läsförmåga under de senaste åren har försämrats. I skolan används begreppet “läslust” i många olika sammanhang för att belysa läsning och arbeta läsfrämjande. Dock är det inte alltid självklart vad som menas med “läslust” då begreppet saknar en definition. Utgångspunkten för kunskapsöversikten tas därför i de mer specifika begreppen läsmotivation och läsattityd samt vilka faktorer som påverkar dessa. Därtill syftar kunskapsöversikten till att undersöka hur “läslust” går att förstås i relation till forskningen. Två forskningsfrågor har därför formulerats på följande vis: Vad säger forskningen om faktorer som påverkar elevers läsmotivation och läsattityd? Samt hur kan begreppet “läslust” förstås i relation till forskningen? Genom systematiska sökprocesser i två olika databaser valdes 10 vetenskapliga artiklar ut för noggrann granskning och kartläggning. Samtliga artiklar som ingår i kunskapsöversikten är genomförda i OECD-länder där PIRLS och PISA-undersökningar utförs. Efter tematiseringen av artiklarnas resultat framkommer det att “läslust” inte har någon specifik definition utan att det kan förklaras utifrån olika faktorer så som inre och yttre läsmotivation, läsmaterial, vårdnadshavare och lärares påverkan.

The thesis consists of an empirically based qualitative content analysis of four Swedish reading promotion program reports of concluded and evaluated public library run reading promotion programs aimed at children and young adults. The empirical material was confronted with research findings in reading promotion activities. While there is plenty of research concerning reading motivation, there is less research available to understand how this crucial reading motivational work for children is conducted by public libraries and which research-based reading promotion methods the government-funded projects are based on. Considering also the fact that reading promotion activities for children are sustained and regulated by Swedish law. The scope of this thesis is to seek to elucidate those research-based reading promotion activities that have proved helpful to children and young adults´ reading enjoyment and intrinsic reading motivation and also suggest areas where improvements can be made in the interest of children and young adults. Thus, special attention is given to a child-centered perspective in the analysis of the reading promotion projects. The child-centered perspective being especially relevant today as on January 1st, 2020 the United Nations Convention on the Rights of the Child Act became law in Sweden. Findings confirmed expectations that the reading promotion programs were, indeed, for the greater part, research-based. As for the child-centered perspective there is still more work, and research, to be done in order to integrate the literacies of last year with current literacies. Hopefully, the findings of this thesis will aid the librarian in planning reading promotion activities for children and young adults supported by scientifically based research.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka tio femtonåriga andraspråkstalande pojkars och flickors läsvanor, läsattityder och läsmotivation samt att försöka identifiera faktorer som främjar högstadieelevers läsning. Vid datainsamlingen nyttjades semistrukturerade intervjufrågor samt en aktualiserad och reviderad variant av PISA:s elevenkät från 2018. Den insamlade datan som rörde motivationsaspekter analyserades med hjälp av Self determination theory. Resultaten visar övervägande positiva läsattityder, viss skillnad i läsvanor beroende på biologiskt kön där pojkarna överlag uppgav mer regelbundna läsvanor än flickorna, samt att pojkarna generellt läste andra texttyper än skönlitteratur, medan de läsande flickorna uteslutande konsumerade skönlitteratur. Gällande läsmotivation uttryckte informanterna att det var viktigt att välja skönlitteratur själva (självbestämmande), men att de efterfrågade stöttning i form av ett avgränsat och anpassat urval för att litteraturvalet inte skulle upplevas som övermäktigt och påtvingat. Vidare visade resultaten att det är av stor vikt för informanternas läsmotivation huruvida läsningen upplevdes som en social aktivitet eller inte (tillhörighet) samt att informanternas upplevda kompetens spelade en avgörande roll för läsmotivationen.  Slutligen visar denna studie att explicita skolinsatser initierar en positiv dominoeffekt, vilken främjar elevers läsning ur ett holistiskt perspektiv eftersom läskomponenterna växelverkar.