Svenskan och framför allt läsning har en central roll i vårt samhälle. Trots läsfrämjande arbete visar PISA och PIRLS mätningar att svenska elevers läsattityder och läsförmåga under de senaste åren har försämrats. I skolan används begreppet “läslust” i många olika sammanhang för att belysa läsning och arbeta läsfrämjande. Dock är det inte alltid självklart vad som menas med “läslust” då begreppet saknar en definition. Utgångspunkten för kunskapsöversikten tas därför i de mer specifika begreppen läsmotivation och läsattityd samt vilka faktorer som påverkar dessa. Därtill syftar kunskapsöversikten till att undersöka hur “läslust” går att förstås i relation till forskningen. Två forskningsfrågor har därför formulerats på följande vis: Vad säger forskningen om faktorer som påverkar elevers läsmotivation och läsattityd? Samt hur kan begreppet “läslust” förstås i relation till forskningen? Genom systematiska sökprocesser i två olika databaser valdes 10 vetenskapliga artiklar ut för noggrann granskning och kartläggning. Samtliga artiklar som ingår i kunskapsöversikten är genomförda i OECD-länder där PIRLS och PISA-undersökningar utförs. Efter tematiseringen av artiklarnas resultat framkommer det att “läslust” inte har någon specifik definition utan att det kan förklaras utifrån olika faktorer så som inre och yttre läsmotivation, läsmaterial, vårdnadshavare och lärares påverkan.