Denna studie handlar om elevers läslust och läsvanor utifrån ett genusperspektiv.Studies syfte har varit att utifrån ett genusperspektiv undersöka elevers läslust och läsvanor. Studien baseras på enkät vilken har fyllts i av elever som går i årskurs tre. Den analysmetod som använts är den statistiska metoden Chi2 som visar deskriptiv statistik. I forskningsöversikten ges en presentation av ämnet och visar även tidigare forskningsresultat kring läslust och läsvanor. Som teoretiskt ramverk ligger Rosenblatts reader-response theory. Resultatet visar att både pojkar och flickor tycker om att läsa i stort, både i skolan och i hemmet, men läser inte särskilt mycket böcker på sin fritid och besöker inte heller biblioteket på sin fritid särskilt ofta.

The aim of the study was to investigate why some primary school children without any apparent reading difficulties have lost their interest in reading. Three children from the 5th and three from the 8th grade were interviewed about their reading habits in school and at home and the results were analyzed in relation to the factors affecting interest in reading identified by reading research and in relation to the interviews done with their teachers. The results showed that the younger children saw themselves as good readers, expressed interest in reading and had increased their reading whereas the older children were much less positive about their reading. The factors that affect children's interest in reading found by the research, such as adult support and reading aloud, help and advice in finding interesting books to read and talks about the contents in the books before and after reading were among the factors identified by both younger and older children as important to their reading motivation.

The aim of this thesis was to investigate parents´ habit of reading aloud to their children. Based on various studies carried out in the subject reading aloud, which showed a reduction in the parent´s reading aloud? I wanted to examine whether it is really so bad with parents aloud habits that examine the entries shown. I also examined the reading parents´ purpose of reading aloud.    The empiric material was collected through questionnaires comprising 14 questions filled out by 32 parents with children of preschool age. To complete my survey I conducted interviews with three parents.   The analysis of my two studies showed that, in contrast to other studies of reading habits, parents read aloud to their children to a great extent. As for parents reading aloud habits my analysis showed that the average reading time for all parents range from 11 to 20 minutes per session. The analysis also showed that the main purpose of reading aloud was the interaction between child and parent. Most parents felt the main purpose was interaction between child and parent.   Based on Dominkovic, Eriksson & Fellenius model, which I present the theoretical basis, I have tried to deposit and analyze the responses I received through my two surveys. What I have seen is that parents attach importance to dialogue, proximity, common focus and a common time which together favors spoken language development and thus the child's future learning situation.   The main aim of my thesis is to find out how parents reading aloud habits are and I am aware that my two studies in no way can be used to generally assess and make reading aloud habits in general amongst parents. I hope that the paper can inspire teachers, librarians and others who see the amazing power of reading aloud, to talk to parents to not only read aloud but also to get them to reflect on why they read and get them to make reading aloud one of today's most important moments.

I detta forskningsproducerande arbete undersöks en grupp pojkars läsvanor i syfte att se vilken typ av litteratur deföredrar att läsa samt vilka attityder de har till läsning. Bakgrunden till denna studie är författarens examensarbete isvenska som behandlade pojkars förhållande till skönlitteratur. Undersökningen som ligger till grund för dennauppsats är strukturerade skriftliga intervjuer, genomförda med tio pojkar i årskurs åtta.Resultaten av studien som genomförts visar på att de flesta pojkar har en dålig attityd till läsning av skönlitteratur.Många föredrar istället digitala medier som TV, film och datorspel. Läsningen kopplas många gånger endast tillskolarbete och inte som en del av pojkarnas fritidsliv. Läsande förebilder pekas ut som en viktig del i formandet avpojkars attityder inför läsning. Finns läsande förebilder i hemmet är chansen större att pojkarna utvecklar en positivattityd till aktiviteten.Den skönlitteratur majoriteten pojkar traditionellt sett föredrar att läsa innehåller element som våld, action, vapen ochäventyr med en manlig huvudkaraktär som reproducerar en stereotyp verklighetsbild där mannen är hjälten ochkvinnan är passiv. Resultaten i denna studie visar här på en liten förändring. Majoriteten pojkar föredrar action ochvåld, men huvudkaraktärens kön verkade vara sekundärt i deras val av skönlitteratur så länge handlingen vartillfredsställande. En informant i studien hävdade även att det i bra böcker skulle finnas ett element av kärlek, någotsom indikerar att den typiska pojkboken är på väg bort för att istället ge plats åt en modernare ungdomsbok.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vilka metoder några lärare använder för att främja elevernas läslust, vilka genrer lärarna anser att eleverna bör läsa och vad eleverna faktiskt läser. Jag ville också ta reda på om lärarnas bild av elevernas läsvanor stämde. Jag har intervjuat tre lärare i årskurserna fyra respektive fem samt via enkäter kart­lagt deras 52 elevers läsvanor. Resultatet visade att lärarna använde en mängd olika strategier för att främja läslusten, även om de fokuserade på att hitta rätt bok till varje elev. Precis som lärarna förutsåg var elevernas läsvanor väldigt skiftande, både när man ser på mängden de läser och vilken genre de läser respektive tycker bäst om. Lärarna ansåg att skönlittera­tur var den bästa genren för eleverna att läsa, medan forskning visar att facklitte­ratur är minst lika viktigt för att få en god läsförmåga.

No description available.

Uppsatsens syfte är att genom åtta semistrukturerade intervjuer försöka förstå hur de olika respondenternas konsumtion av veckotidningar ser ut beroende på deras socioekonomiska bakgrund. Utifrån studiens syfte anses det vid genomförandet att det är av relevans att även studera respondenternas generella läsvanor. En stor läsvana förutsätts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av veckotidningar. Detta antagande gällande korrelationen mellan läsvanor och konsumtion av veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig. Studien kommer fram till att både personer med låg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende på vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar. De respondenterna med hög socioekonomisk bakgrund har alla vuxit upp i hem där det ansågs vara viktigt att läsa. Deras föräldrar har alltid uppmuntrat till läsning och det har förväntats finnas ett intresse för litteratur och läsning. Personer med hög socioekonomisk bakgrund prenumererar främst på veckotidningar som är informativa och som tillhandahåller ny information och djupare intervjuer med framstående personer i samhället. Den största anledningen till att de läser och prenumererar på en veckotidning är att de tycker att det är roligt och givande att läsa. Exempel på veckotidningar som de fyra deltagarna med hög socioekonomisk bakgrund läser är Filter, Fokus och Ikon. Dessa tidningar behandlar aktuella samhällsfrågor och problem samt ger utrymme för en mer djupgående journalistik. De respondenter med lägre socioekonomisk bakgrund är uppväxta i hem där läsning inte hade en självklar roll. Vissa av respondenterna uppmuntrades till att läsa trots att deras föräldrar själva inte läste i så stor utsträckning. I dagsläget läser respondenterna främst på semestern och upplever att det är tidskrävande att läsa på sin fritid.  De läser främst i situationer då de krävs att de läser, exempelvis i samband med studier. Respondenterna köper veckotidningarna i andra syften än att enbart läsa dem; de köper mer frekvent lösnummer och använder tidningarna till att titta på vackra bilder samt för att hämta inspiration. Respondenterna med lägre socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar som innehåller mode, inredning och övriga livsstilsmagasin. Exempel på veckotidningar som de fyra deltagarna läser är King, Elle Decoration, Sköna Hem och Café.   Veckotidningar fyller olika individuella behov hos deltagarna i studien. Vissa köper ett lösnummer för att titta på vackra bilder och för att hämta inspiration.  Andra prenumererar på en informativ veckotidning med syfte att lära sig nya saker och för att de tycker det är roligt att läsa. Oavsett socioekonomisk bakgrund är veckotidningar ett format som samtliga deltagarna konsumerar.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år resonerar kring begreppen läsning och text, vad de läser på sin fritid och vilken inställning de har till läsning i skolan. För att få svar på dessa frågor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i årskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har någon vana att resonera om läsning och begreppet text och att de till stor del förknippar läsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. När det kommer till elevernas läsning på fritiden så visade det sig att de möter en mängd olika texter som skiljer sig mycket från det de får läsa i skolan. Det var även stor variation eleverna emellan gällande vad de läser på fritiden. De flesta eleverna var negativt inställda till läsningen i skolan och menade att det kändes påtvingat och att man för sällan fick välja själv. Det lyftes även fram kritik mot att man i valet av böcker för ofta valde vardagsnära texter där eleverna känner igen sig.</p>

<p>Denna studie ämnar att undersöka hur läsvanor och läspreferenser ser ut hos pojkar och flickor i en årskurs 5 och 6 med ett särskilt fokus på eventuella skillnader relaterade till genusmönster. Studiens resultat har samlats in genom enkäter och intervjuer och undersökningsgruppen bestod av 20 elever, elva flickor och nio pojkar. Eleverna i denna studie var generellt positivt inställda till att läsa böcker och det var ingen större skillnad könen emellan. Likaså var pojkarna och flickorna medvetna om läsningens betydelse och de tyckte alla att det var viktigt att läsa. I likhet med studier som visat att flickor verkar läsa mer eller prioritera läsningen högre än pojkarna pekade denna studie på liknande resultat. Det var bara flickor som läste hemma nästan varje dag men det var ändå hela 2/3 av pojkarna som läste några gånger i veckan. Dock var det ingen av eleverna som nästan inte alls läste hemma. Fler flickor verkade prioritera läsningen högre i relation till andra fritidsaktiviteter än pojkar. Hälften av pojkarna valde läsningen som femte och sista val medan fyra flickor valde det sämst som fjärde val. Pojkarna och flickorna var väldigt lika i sina favoritgenrer som var fantasy, äventyr och mysterier. Många av flickorna tilltalades även av kompis/kärleksböcker vilket pojkarna tydligt tog avstånd till. Flickorna verkade i större utsträckning läsa mer gränsöverskridande än pojkarna, då de läste böcker med huvudkaraktärer av både samma och motsatt kön. Båda könen läste böcker som ingick i serier eftersom de verkade känna sig trygga i handlingsmönster och karaktärer som de sedan tidigare kände igen. När det gäller synen på bokläsning som en statusgivande markör vidhöll alla utom en flicka att det inte var särskilt coolt att läsa. Detta anser jag kan förklaras genom maskulinitetsnormer som premierar aktiva aktiviteter framför passiva aktiviteter som t.ex. läsning.</p>

<p>Every now and then, in media research studies and in various newspaper articles, schoolboys´ issues reading habits are discussed. Much of what is written concerns boys decreasing marks in the field of literature, in the Swedish language and also their negative attitude towards reading books. Some scholars claim that boys do not read because they consider reading books as a women´s duty. Other people believe that underlying causes for boys negative attitude towards reading is biological, that it´s genetic and consequently physical, and that male and female brains are functionally different. Another theory of today is that boys actually reads, but not that kind of texts and literature that they are exposed to in school.</p><p>Based on a selection of these opinions and theories, and my own experience and interest for questions concerning school and gender, the aim of this studie was to examine boys worlds of reading. In other words to find out what boys habits of reading looks like, what they read in school and in their spare time, if they think the school library could supply them with books that appeal to their taste, and also when they read and how they choose what to read. Other questions were what their habits of reading are at home, if their parents reads books, if they have a morning paper and if someone read to them when they were younger. The overall question for the studie was: What do boys´ worlds of reading look like?</p><p>The method of investigation was using quantitative questionnaires with one hundred boys from an upper grammar school in a well-off area, and four qualitative interviews by phone with boys from the same school. All pupils were of age thirteen or fourteen.</p><p>The result of this study made it obvious that these boys like to read, not just books but also other kinds of texts like, for example, computer game instructions, chat or sms. It´s also clear that when they choose fictious books to read, they have a taste for thrilling and dramatic adventures. The genre of literature is very important when it comes to boys´ interest of reading, and fantasy is without doubt the most attractive genre.</p>