Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka elevers läsvanor och attityder till skönlitteratur. I min studie, som riktar in sig på elever i årskurs 9, vill jag ta reda på pojkars och flickors läsvanor och attityder och se om det framkommer några skillnader dem emellan. Jag vill få reda på hur mycket eleverna läser och hur mycket tid som ägnas åt läsning i jämförelse med andra aktiviteter. Jag tog del av tidigare forskning inom området och genomförde sedan en enkätundersökning på en skola i en svensk storstad. Min undersökning visar att det är stor skillnad på hur mycket eleverna läser. Det är också skillnad på hur mycket flickor och pojkar läser. Eleverna ägnar relativt lite tid åt att läsa böcker jämfört med vissa andra aktiviteter. Flickor och pojkar ägnar heller inte lika mycket tid åt att läsa böcker.

I vårt samhälle finns det många sätt att förnöja sig på till exempel, film, dataspel med mera, men trots detta stora nöjesutbud finns det fortfarande många böcker. Ratar dagens ungdomar skönlitterära böcker, framför annan underhållning? Är skönlitteratur främst en del av skolans värld där vissa saker måste göras? Denna undran har resulterat i denna uppsats där jag gör en mikroundersökning av dagens ungdomars intresse för skönlitteratur. Mina informanter blev två årskurser på en 6-9 skola, valet föll på en åttonde och en nionde klass. Ett frågeformulär och fyra samtalsgrupper senare fanns det underlag för att se om eleverna var positivt inställda till skönlitteratur. Utifrån detta underlag har nu denna undersökning av tonåringars läsintresse och läsvanor resulterat i att en majoritet av dessa ungdomar var positivt inställda till skönlitteratur. Även tidigare forskning runt detta ämne tas upp. Förutom intresse för skönlitterär läsning, behandlas även vad som kan vara orsaker till att det finns ett intresse eller varför det är svagt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka högstadiepojkars läsvanor, varför de läser, men framförallt varför de inte läser. Utgångspunkten är en enkät som har besvarats av ett trettiotal pojkar på en mellansvensk skola. Enkätfrågorna handlar om läsvanor, vad pojkarna läser, vad de vill läsa samt vilken nytta de ser i att läsa. Enkätsvaren visar att de flesta pojkar som deltagit i enkäten läser böcker eller tidningar på sin fritid. Pojkarnas läsintresse är högt i sjuan, men avtar med stigande ålder. När pojkarna läser böcker är sport och serier vanliga teman och de är inte särskilt intresserade av att läsa en gemensam bok i helklass eller grupp. Enkätsvaren tyder på att handlingen och spänning är det viktigaste för att en bok ska vara bra. Den nytta pojkarna ser med läsning handlar i första hand om att den språkliga förmågan förbättras på olika sätt. Enkätsvaren visar tydligt att läsande vuxna förebilder är viktigt för läsintresset.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka läsvanor hos elever i år 3-5 och vad som påverkar dessa samt om närheten till ett skolbibliotek gör att de läser mer. Särskild vikt har lagts vid skolbibliotekens roll, Undersökningen har skett genom en enkätundersökning där eleverna har fått redogöra för sina läsvanor. Tre klasser i skolår 3, 4 och 5 fick 15 olika frågor omkring deras läsvanor. Eleverna fick veta att de skulle läsa och svara på frågor omkring deras läsvanor med hjälp av att använda datorn. Två skolbibliotekarier har intervjuats för att komplettera bilden. Undersökningen visar att förekomsten av skolbibliotek har betydelse, men att också andra faktorer spelar in.</p>

I denna uppsats undersöks synen på läsning hos elever i årskurs 3. Undersökningen belyser elevernas läsvanor, deras motiv till läsning, hur eleverna väljer litteratur samt hur eleverna påverkas av litteratur de läser.SyfteSyftet med uppsatsen är att i årskurs 3 undersöka elevernas läsvanor både hemma och i skolan för att få en uppfattning om deras förhållningssätt till läsning och dess betydelse.MetodKvalitativ metod har använts för att undersöka syftet. Undersökningen har genomförts med fokusgruppintervjuer med sammanlagt tolv elever i årskurs 3. Eleverna delades upp i tre grupper med fyra elever i varje grupp. Under fokusgruppintervjuerna fick eleverna tillsammans diskutera ämnen i relation till undersökningens syfte och frågeställningar, detta med hjälp av vägledande frågor. Varje fokusgruppintervju spelades in och materialet analyserades sedan.ResultatI undersökningens resultat framgår det att de flesta eleverna läser hemma på egen hand, men i varierande mängd och av varierande orsaker. Det framgick att det var vanligt att eleverna använde läsning på egen hand hemma som ett slags tidsfördriv. I skolan läser eleverna på egen hand varje dag. I resultatet finns ett möjligt samband mellan elevernas läsvanor, syn på läsning och om någon läser högt för dem hemma eller inte. Detta gav sig uttryck i att elever som uppgav att de tycker om att läsa läste mer på fritiden och elever som inte tycker om att läsa läste mindre eller inte alls på fritiden. De elever som uppgav att de tycker om att läsa har i större utsträckning någon som läser högt för dem hemma, medan de elever som uppger att de tycker mindre om att läsa inte har någon som läser högt för sig hemma. Det framgick även att eleverna har olika motiv till läsning, dessa är läsning som nöje och nytta samt läsning som måste. Undersökningen indikerade även att elever helst läser spännande böcker och att val av böcker till största del baseras på tidigare erfarenhet eller chansning. Det framgick även att eleverna till störst del själva väljer vad de läser, men att viss föräldrapåverkan förekommer. Angående hur eleverna påverkas av böcker de läser indikerar resultatet att eleverna till störst del påverkas genom att de relaterar det lästa till egna erfarenheter.

Syftet med denna studie är att se om barns läsvanor har förändrats genom året och vilken betydelse vuxna och högläsning har för barns läsvanor. Studien gör med enkäter, interjuver och tidigare forskning. Man kan de att det har skett en förändring i barns läsning och vad det kan bero på, man kan också se hur det påverkar barns läsförståelse. Studien visar att vuxnas betydelse har en betydande roll för barns läsvanor. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-17</p>

The purpose of this thesis is to study the importance of materiality for the interaction of reading among teenagers, age 15-16. The purpose is also to study if the attitude to the form of e-book versus the printed book differs depending on how comfortable the teenagers are with the activity of reading. The method we have chosen for this study is the form of semi-structured interviews, four with teenagers who are positive to fiction reading and four with teenagers who say they don´t like fiction reading. We analyse the teenagers´answers by looking at some aspects of materiality to see how these aspects affect the interaction of reading.During the interview the respondents were asked to read one chapter of a book on an Ipad and the next chapter in a printed book. Our study shows that materiality is a factor for the interaction of reading and it can lead to different experiences of reading. Some aspects that the respondents mention as important are the amount of text, the typeface and the feeling of holding a book. The ones who are comfortable with the activity of reading claim they would still choose the printed book after reading both on the Ipad and in the printed book. The ones who are less comfortable with reading are more positive to the e-book, than they were before.

<p>Detta arbete har som syfte att undersöka gymnasieungdomars läsintresse och vilken inställning de har till skolans litteraturundervisning. Vidare studeras deras läsvanor under gymnasietiden för att se om någon förändring sker och vilka faktorer som i så fall påverkar en förändring.</p><p>De metoder som har använts är en enkätundersökning samt intervjuer. 116 elever i årskurs 1-3 på två studieförberedande program, NV och SP, besvarade en enkät. Därefter intervjuades 8 elever om sin inställning till läsning av skönlitteratur och om sina läsvanorna.</p><p>Enligt forskning som gjorts under åren är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är och samma resultat framgår även av min undersökning.</p><p>Den här studien visar dessutom att många elever läser mindre under skoltiden på gymnasiet därför att skolarbetet kräver en större arbetsinsats och tar mer tid. Den visar också att de elever som redan har ett läsintresse behåller det och tänker sig att återuppta det efter gymnasietiden. Vissa elever visade svagt intresse redan när de började årskurs 1 och för en del av dem ändras inte inställningen efter den undervisning i litteratur som sker i svenska A och B. Andra anser att undervisningen stimulerat dem att välja litteratur de annars inte skulle ha valt.</p>

No description available.

The aim of this bachelor's thesis is to gain a deeper knowledge of attitudes towards and experiences of reading and literature among immigrant women of none-European origin living in Sweden. Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight women from Afghanistan, Somalia, Eritrea and Thailand, two from each country. The women were asked to describe the role reading had during different periods of their life, for example whether there were books or newspapers at home, whether somebody used to read to them during their childhood, if their reading pattern had changed since they immigrated to Sweden and if they themselves were reading to their children. They were also asked to compare the situation in their country of origin and Sweden when it came to literacy and reading habits. The results of the interviews show that most of the women grew up in homes where there were few or no books, some had parents that were illiterate, and several of them had to quit school because of war. Nevertheless, most of them had a positive attitude towards reading and literature and were now reading to their own children. All of them said that reading is more common and is considered more important in Sweden than in their country of origin. They suggested that this was mainly due to the fact that people there have to work hard to support their family and don't have the habit of reading.