Syfte: Studien ämnar utforska på vilket sätt framställningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. Särskild vikt läggs på att undersöka om herrfotbollen framställs som normen och damfotbollen som en avvikelse. Teori: De teorier som ligger till grund för den här studien är fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i själva verket är sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa människor riskerar reduceras genom medierade framställningar. Den fjärde och sista, könsstereotyper, diskuterar hur vissa beteenden, aktiviteter och attribut kan anknytas till ett specifikt kön. Metod: Undersökningen är baserad på en kombination av en kvantitativ samt kvalitativ metod. Den kvantitativa innehållsanalysen avser koda en större mängd material som i det här fallet består av tidningsartiklar. Den kvalitativa textanalysen fokuserar istället på en djupare analys av ett fåtal av dessa artiklar. Resultat: Den kvantitativa analysen visar på att herrfotbollen verkar anses som det normativa medan damfotbollen figurerar som det avvikande. Den kvalitativa analysen pekar i sin tur på ett mer nyanserat resultat där skillnaden i medieskildringen av manliga och kvinnliga fotbollsspelare är betydligt svårare att urskönja.

Examensarbetets syfte är att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lärarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ”krissituation” för att erbjuda en inblick i vad som kan förväntas av lärare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan från 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som får ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats är en studie av den ”den goda” läraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lärarprofessionen. Då materialet utgörs av nyhetsartiklar får arbetet även ett underliggande tema vilket berör medias definitions- och dagordningsmakt.Materialet har bearbetats och analyserats utifrån en diskursteoretisk metod och analysram och stödjer sig även mot tidigare forskning kring den mediala bilden av läraren. Den huvudfrågeställning vilken styrt analysarbetet är: Vilka egenskaper och kompetenser konstrueras som viktiga för lärare att inneha i Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan och den påföljande debatten.I materialet konstrueras fem lärarkompetenser som centrala: ämneskompetens ger läraren auktoritet inom sitt kunskapsområde, pedagogisk kompetens skapar struktur i undervisningen och en flexibilitet i metodval, den forskningskompetente läraren baserar sin undervisning på forskning och söker utveckla yrket genom egna efterforskningar, läraren som estradör får undervisningen levande genom sin personliga approach till ”konsten att undervisa” samt självständighet i lärarrollen ger mer flexibilitet för lärare och säkerställer kvalitet. Vidare visar studien på en motsättning mellan pedagogisk kompetens och ämneskompetens kring deras hierarkiska ordning i förhållande till varandra.

Alevism as such is both contested and difficult to define, despite the fact that nearly a quarter of the Turkish population can be said to identify with it (See egMarkussen, 2005; Sirin, 2013). Discussions regarding whether alevism should bedefined as a religious minority or not is going on both in the research communityas among the Alevis themselves. Also the meaning of Alevi religiosity as such isdebated and can be simply described as a discussion of whether alevism should beregarded as a part of Islam. The purpose of this discourse study is therefore to examine the construction of Alevi religious identity in two English-language Turkish newspaper, namely the Hürriyet Daily News and Today `s Zaman. With the overarching aim to achieve adeep understanding of the conditions that are given the Alevi group to form their own identity. The research questions are therefore formulated as follow; How are alevism described in Hürriyet Daily News and Today `s Zaman?, What religious dimensions are highlighted in the description of alevism? and What limitations and negotiation space indicates these descriptions of the Alevi group?. To sum up, this study shows that the Alevi identity constructed in Hürriyet DailyNews and Today´s Zaman is based on three different discourses; The Islamdiscourse, which describe alevism as a minority position within Islam emphasizing it´s heterodox nature, The Syncretisticdiscourse, which instead emphasizes the syncretic character of alevism and describes it as a separate religion outside the Islamic Community, and The Alevireligion-discourse, that in turn can be said to include both The Islamdiscourse and The Syncretisticdiscourse. Furthermore, it describe alevism and the Alevi identity as non-sunni and as a religious minority. Regardless of discourse the Alevis are inevitably in a minority position when it requires a Sunni identity to be a part of the majority group. The negotiation space of their identity could therefore be seen as limited.

No description available.

The Art Library uses the newspaper cuttings archive to provide her customers with newspaperarticles about art. This archive has the following problems; there is little space left inthe paternoster lifts, the articles can only be found on keyword and to maintain the archive,much labour is required.This research aims to find out how the Art Library can provide her customers with newspaperarticles which will cost as little as possible.Six possible solutions are given. Out of these the solution with "Artikel-sok" was recommended.According to this solution the Art Library should no longer maintain the archive, butuse "Artikel-sok", a database from Bibliotekstjänst which contains descriptions of articlesfrom many Swedish newspapers and magazines. These articles can be ordered from Bibliotekstjänst.The old newspaper cuttings archive will be used for articles from before 1979,because these are not being taken up in the "Artikel-sok". / Obs! Sidan 66 saknas i det tryckta originalet.

No description available.

Tänk dig att du plockar upp en tidning på vägen hem, tidningen har slående rubriker vilka tilltalar dig och du väljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln. Det som den här i studien uppmärksammar är att konjunkturer spelar roll, och synen på konjunkturernas inverkan på samhället och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det är en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lågkonjunktur. Lågkonjunkturen för med sig en samhällsförändring som uppmärksammas av media och genom att belysa denna samhällsförändring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgångspunkter om risksamhället och om samhället som socialt konstruerat vilka lyfter fram föreställningarna kring lågkonjunkturen i relation till samhällets utveckling.

Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvällspress. Problematiseringen av uppsatsämnet var den verklighet som konstrueras, i det här fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgångspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstå bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. Två statligt utgivna rapporter valdes ut, därefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde ämnena ungdom och de utvalda rapporterna. Undersökningen gjordes genom att först lästes, analyserades och tolkades de två statligt utgivna rapporerna och därefter gjordes desamma med tidningsartiklarna. Resultatet och analysen visade att dags-och kvällstidningsartiklarna har problemformuleringsprivilegium vad gäller den skrivna texten. Dels vad som skall skrivas om och på vilket sätt det skall skrivas från de två statligt utgivna rapporterna. I slutdiskussionen har vi skrivit om den ökande förståelsen som vi författare fått om den konstruerande tidningsartikelstexten samt makten som dags-och kvällstidningar besitter vad gäller den publicerade texten i sociala sammanhang.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvällspress. Problematiseringen av uppsatsämnet var den verklighet som konstrueras, i det här fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgångspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstå bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. Två statligt utgivna rapporter valdes ut, därefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde ämnena ungdom och de utvalda rapporterna. Undersökningen gjordes genom att först lästes, analyserades och tolkades de två statligt utgivna rapporerna och därefter gjordes desamma med tidningsartiklarna. Resultatet och analysen visade att dags-och kvällstidningsartiklarna har problemformuleringsprivilegium vad gäller den skrivna texten. Dels vad som skall skrivas om och på vilket sätt det skall skrivas från de två statligt utgivna rapporterna. I slutdiskussionen har vi skrivit om den ökande förståelsen som vi författare fått om den konstruerande tidningsartikelstexten samt makten som dags-och kvällstidningar besitter vad gäller den publicerade texten i sociala sammanhang.</p>

Människans konsumtionsbeteenden bidrar till växande negativ miljöpåverkan, och för att bryta utvecklingen krävs arbete på flera nivåer, däribland individnivån. Eventuellt kan massmedia bidra till sådant arbete. Denna studies syfte var att med fokus på konsumtionsbeteenden undersöka miljöbudskap i en nyhetstidnings webbpublicerade artiklar. Jag analyserade artiklarna med kvalitativ, teoretisk, tematisk analys, samt kvantitativt genom att kontrollera i hur många artiklar olika budskap identifierats. Analysens utgångspunkt var en lätt modifierad version av Sterns VBN-teori (Value Belief Norm theory), som fokuserar på attityder relevanta för miljövänligt beteende. Jag analyserade budskap i 57 artiklar som jag bedömt betonade vikten av konsumtionsrelaterade beteendeförändringar med hänvisning till miljön, och identifierade sju övergripande teman. De innefattade 14 underteman utifrån VBN-teorin och sex kategorier av beteendeuppmaningar. Jag bedömde att artiklarna som helhet i högre utsträckning innehöll budskap formulerade i linje med miljömässigt fördelaktiga attitydfaktorer än det motsatta, samt att artiklarna ofta uppmanade till konsumtionsrelaterade beteenden med förhållandevis god miljönytta vid utförande.