<p>Sverige är ett land fullt med möjligheter att utrycka sina åsikter, känslor och attityder. Vi har gått från ett traditionellt samhälle där vår kristna tro styrde hur vi skull tänka och uttrycka oss, till en mer modern, öppnare och friare nation. Att vi har förändrats visar sig mycket på de attityder som vi idag har kring sexualitet. Sex är i dag något som vi pratar dagligen om, något som finns överallt. Tyvärr har öppenheten även bidragit med en stor slapphet kring de konsekvenser som lätt kan komma på ”köpet” vid en mer öppen attityd kring sex. Antalet klamydiafall har i dag ökat med över 300 % i Sverige sedan 1990 talet, vi frågade oss vad gymnasieskolor idag gör, för att informera ungdomar om sex och samlevnad, med tanke på den attityd förändring som skett i Sverige? </p><p>Vår frågeställning lyder </p><p> Hur är sex och samlevnadsundervisningen på gymnasieskolor i Halmstad, vad tycker eleverna, finns behovet för mer information?</p><p> Är informationen och tillgängligheten för att få information lika för båda könen?</p><p> Hur är attityderna kring sex idag?</p><p> </p><p>För att besvara dessa frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativ metod i formen av fokusgrupper, vi fick intervjua ungdomar i åldern 16 – 19 på två gymnasieskolor i Halmstad, Vi valde även att analysera intervjuerna och de svar vi fick fram med hjälp av två teman Genus / Socialisering och Normer / Sexualitet, detta för att på så vis få en mer sociologisk syn på vårt arbete.</p><p>Det resultat vi kom fram till var att sex och samlevnadsundervisningen i de skolor vi var i, var knapphändig, samtliga informanter efterlyste dock mer undervisning av det slaget. Informationen om sex och samlevnad visade sig inte heller vara jämställd bland könen, samtliga fokusgrupper ansåg att informationen idag var mest inriktad till tjejer. Vid frågor om attityder kring sex idag så svarade samtliga elever att vi idag har en öppnare attityd till sex och till tillfälliga sexuella partners, dock poängterades det att attityden inte var fri från de fördomar som finns i samhället idag.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka sista årets gymnasieelevers val. Uppsatsen utgår från tre frågor. Hur beslutsprocessen ser ut, om någon person påverkat till beslut och att se beslut från ett samhälls-och skolperspektiv.</p><p>Undersökningens resultat utgjordes av tre teman: Personer som påverkar till beslut och ”modernitetens följder” och analys av interaktionen av fokusgrupperna. Eleverna val tyder på att de känner en viss tillit till personer i sin närhet så som familj och vänner. Framförallt har föräldrar en stor roll i beslutsfattandet. Det andra temat ”modernitetens följder”, innefattar att dagens samhälle står för möjligheter men även risker som kan vara orsaker till de val som människor gör. Det jag kom fram till var att kategorin bred utbildning kan ses som en trygghet då framtiden är oviss i och med arbetslöshet. Även kategorin det egna ansvaret kom fram som en röd tråd i undersökningen. Eleverna såg det egna ansvaret som en självklarhet där de ansåg att det krävdes att de skulle vara aktiva, ta eget initiativ för att få jobb men också för att välja utbildning. Frågan om beslutsprocessen kom in i den avslutande diskussionen, och blev den sammanställningen av de andra frågorna. Begreppet livspolitik används för att få en helhet i beslutsprocessen.</p><p>Det tredje temat utgick ifrån hur metoden fokusgrupper tillämpades och blev en viktig del i analysdelen. Mitt resultat frågesatte om alla personer kan ingå i fokusgrupper eller om det krävs ett visst intresse och engagemang. Detta då en av grupperna hade svårigheter till dialog, vilket ledde till att en klass analys användes</p>

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka sista årets gymnasieelevers val. Uppsatsen utgår från tre frågor. Hur beslutsprocessen ser ut, om någon person påverkat till beslut och att se beslut från ett samhälls-och skolperspektiv. Undersökningens resultat utgjordes av tre teman: Personer som påverkar till beslut och ”modernitetens följder” och analys av interaktionen av fokusgrupperna. Eleverna val tyder på att de känner en viss tillit till personer i sin närhet så som familj och vänner. Framförallt har föräldrar en stor roll i beslutsfattandet. Det andra temat ”modernitetens följder”, innefattar att dagens samhälle står för möjligheter men även risker som kan vara orsaker till de val som människor gör. Det jag kom fram till var att kategorin bred utbildning kan ses som en trygghet då framtiden är oviss i och med arbetslöshet. Även kategorin det egna ansvaret kom fram som en röd tråd i undersökningen. Eleverna såg det egna ansvaret som en självklarhet där de ansåg att det krävdes att de skulle vara aktiva, ta eget initiativ för att få jobb men också för att välja utbildning. Frågan om beslutsprocessen kom in i den avslutande diskussionen, och blev den sammanställningen av de andra frågorna. Begreppet livspolitik används för att få en helhet i beslutsprocessen. Det tredje temat utgick ifrån hur metoden fokusgrupper tillämpades och blev en viktig del i analysdelen. Mitt resultat frågesatte om alla personer kan ingå i fokusgrupper eller om det krävs ett visst intresse och engagemang. Detta då en av grupperna hade svårigheter till dialog, vilket ledde till att en klass analys användes

Sverige är ett land fullt med möjligheter att utrycka sina åsikter, känslor och attityder. Vi har gått från ett traditionellt samhälle där vår kristna tro styrde hur vi skull tänka och uttrycka oss, till en mer modern, öppnare och friare nation. Att vi har förändrats visar sig mycket på de attityder som vi idag har kring sexualitet. Sex är i dag något som vi pratar dagligen om, något som finns överallt. Tyvärr har öppenheten även bidragit med en stor slapphet kring de konsekvenser som lätt kan komma på ”köpet” vid en mer öppen attityd kring sex. Antalet klamydiafall har i dag ökat med över 300 % i Sverige sedan 1990 talet, vi frågade oss vad gymnasieskolor idag gör, för att informera ungdomar om sex och samlevnad, med tanke på den attityd förändring som skett i Sverige? Vår frågeställning lyder Hur är sex och samlevnadsundervisningen på gymnasieskolor i Halmstad, vad tycker eleverna, finns behovet för mer information? Är informationen och tillgängligheten för att få information lika för båda könen? Hur är attityderna kring sex idag? För att besvara dessa frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativ metod i formen av fokusgrupper, vi fick intervjua ungdomar i åldern 16 – 19 på två gymnasieskolor i Halmstad, Vi valde även att analysera intervjuerna och de svar vi fick fram med hjälp av två teman Genus / Socialisering och Normer / Sexualitet, detta för att på så vis få en mer sociologisk syn på vårt arbete. Det resultat vi kom fram till var att sex och samlevnadsundervisningen i de skolor vi var i, var knapphändig, samtliga informanter efterlyste dock mer undervisning av det slaget. Informationen om sex och samlevnad visade sig inte heller vara jämställd bland könen, samtliga fokusgrupper ansåg att informationen idag var mest inriktad till tjejer. Vid frågor om attityder kring sex idag så svarade samtliga elever att vi idag har en öppnare attityd till sex och till tillfälliga sexuella partners, dock poängterades det att attityden inte var fri från de fördomar som finns i samhället idag.

Denna studies syfte har riktat sig till att undersöka vad gotländska gymnasieungdomar har för åsikter angående diskursen få män i förskolan. Vilka orsaker identifierar ungdomarna? Vilka redan genomförda åtgärder anser de skulle locka fler män till yrket? Vilka förväntningar identifierar de att männen i förskolorna bär på? Metoden som använts för att undersöka dessa frågor har varit enkät då studien önskat undersöka ett hundratal gymnasieungdomars åsikter. Enkätundersökningen har genomförts på de skolor där dessa gymnasieungdomar studerar och de insamlade enkäterna redovisades och analyserades utifrån olika stapeldiagram. Det resultat som framkom av enkätundersökning var att framförallt en orsak identifierades, tre åtgärder ansågs vara mest lyckosamma vid värvning av män till förskolläraryrket och framförallt en förväntning på männen identifierades. Den slutsats som tas utifrån den genomförda studien är att beskrivningen av yrket som typiskt kvinnligt och bäst lämpat för kvinnor identifieras som en orsak till att få män väljer att utbilda sig och arbeta som förskollärare. Åtgärder som uppmärksamhet av medier som på sikt leder till positiv attitydförändring till yrket, skapandet av nätverk där män kan komma i kontakt med andra män studerandes inom kvinnodominerade yrken och höjning av förskollärarlönen sågs som framgångsrika åtgärder för värvning av män till yrket. Avslutningsvis kunde män som arbetade inom förskoleverksamheten framförallt förväntas anamma jämställdhetsprojektets mål och agera som jämställhetmodeller för att på så sätt bidra till att förskoleverksamheten blir en mer jämställd arbetsplats.

Allt fler satsningar läggs på insatser för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero på hur väl förankrade de är med hur ungdomar självständigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever på sista terminen på gymnasiet ser på framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande påverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs både i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars inställning. Resultaten visar att samtliga deltagare anser att vägen till högre kvalificerade yrken går via studier vid högre läroverk. Deltagarna anser att de, fram till den dagen de har en högre utbildning, får vara tillfreds med de jobb som erbjuds. En markant skillnad mellan eleverna är att i de i den större staden är mer benägna att emigrera för arbete eller studier, medan glesbygdseleverna vill stanna minst ett år på hemorten innan de beger sig. Glesbygdseleverna ställs tidigt inför beslut som är avgörande för deras möjlighet att stanna på hemorten, kontra deltagarna i den större staden som generellt sett möter detta dilemma först tre år senare i livet. Slutsatser som kan dras av studien är att individens handlingshorisont och beslut påverkas av den kontext denne befinner sig i. Ytterligare en slutsats är att trots att eleverna kommer från olika kommuner har de liknande syn på arbetsmarknaden och vägen till karriär.

The aim of this study is to examine adolescents relationships and expectations toward activities in the public library in a Swedish town. Earlier research has shown that it’s a problem in many public libraries that adolescents don't show up or use the library. Since we have met a number of librarians that mention this problem with adolescent’s not showing up for their activities, we wanted to get the adolescents own points of view as well.To study this area we asked students from several colleges to fill out a survey. In this survey we had questions about if they for one know about what kind of activities the public library has to offer, if they’re interested in them and if not, why aren’t they? We also asked them questions about where they got the information about the activities and where they most wanted to receive it.Our study shows that a great number of our target group didn't know about the activities the public library organized. If they knew but weren’t interested, a common reason was because they don’t like to read. Many of them also said that they would like to receive the information about the activities on Facebook or on other social media. What they didn’t seem to be aware about was that the public library in our town actually has a Facebook page. This implies that the library has a marketing problem, since they don’t manage to reach out to this age group.

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mål i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgår från bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sätts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mål och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien är att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mål i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhällsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna är baserad på subjektiva känslor, i ett här-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förändrings- och självständighetsprocess. Informanterna härleder motivationens uppkomst till det egna valet, vilket är en skenbar frihet. Inom gymnasieskola och idrott är det vuxenvärldens normer som gäller. Kommunikationen beträffande att behålla eller förlora motivation är i det närmaste obefintlig i styrdokumenten utan delegeras till lägre nivåer inom verksamheterna. På lokal nivå inom idrotten exponeras och bedöms förmågor, tillkortakommanden, prestationer och resultat från det att de aktiva är mycket unga. Även inom skolan sker bedömningar på lokal nivå, men med en hög grad av diskretion och ett betygssystem som tar sin början vid grundskolans senare del. Idrottens utbildningssystem framträder som avsevärt mer elitistiskm och auktoritärt än skolans.</p>

<p>Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvändandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första året på gymnasiet, fått svara på en enkät. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn är vanligt förekommande i ungdomars vardag. Såvanlig att den påverkade tidpunkten då ungdomarna gick och lade sig och hur länge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken på samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade. Utöver detta visade enkätsvaren väldigt litesom tyder på att antalet timmar nattsömn styrde studieprestationen sett till tidigare betyg hos respondenterna.</p>

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvändandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första året på gymnasiet, fått svara på en enkät. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn är vanligt förekommande i ungdomars vardag. Såvanlig att den påverkade tidpunkten då ungdomarna gick och lade sig och hur länge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken på samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade. Utöver detta visade enkätsvaren väldigt litesom tyder på att antalet timmar nattsömn styrde studieprestationen sett till tidigare betyg hos respondenterna.