<p> </p><p>Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation. Ojektiv studieprestation hade inga signifikanta emotionella prediktorer. Detta ledde fram till slutsatsen att det fanns en relation mellan positiva emotioner och studieprestation.</p>

Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation. Ojektiv studieprestation hade inga signifikanta emotionella prediktorer. Detta ledde fram till slutsatsen att det fanns en relation mellan positiva emotioner och studieprestation.

<p>Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvändandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första året på gymnasiet, fått svara på en enkät. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn är vanligt förekommande i ungdomars vardag. Såvanlig att den påverkade tidpunkten då ungdomarna gick och lade sig och hur länge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken på samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade. Utöver detta visade enkätsvaren väldigt litesom tyder på att antalet timmar nattsömn styrde studieprestationen sett till tidigare betyg hos respondenterna.</p>

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvändandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första året på gymnasiet, fått svara på en enkät. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn är vanligt förekommande i ungdomars vardag. Såvanlig att den påverkade tidpunkten då ungdomarna gick och lade sig och hur länge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken på samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade. Utöver detta visade enkätsvaren väldigt litesom tyder på att antalet timmar nattsömn styrde studieprestationen sett till tidigare betyg hos respondenterna.

<p>Following study is about motivation from a student perspective. Based on the prescribed literature and published research, the concept and field of motivation have been illuminated. The purpose of the study was to examine how students in ninth grade perceived their educational motivation and what kind importance they considered it had for their performance in school. The study is also supposed to base upon the result; clarify the differences if any between schools. In an attempt to get a clear image of this a quantitative method in the form of surveys was made on two schools in the Stockholm region. One of the schools had a really good merit value, and the other had a rather poor merit- value. By choosing a quantitative method a relatively large number of students where able to participate and equally large quantity of statistics have been presented. The result point at motivation in the participating students in both schools can increase and decrease through different factors. These factors, observed in this study, are directly linked to the school and includes among other things the significant of having an influence on the education and inner factors as being able to achieve a certain degree and of external factors as the school environment.</p> / <p>Studien handlar om studiemotivation utifrån ett elevperspektiv. Med utgångspunkt i utgiven litteratur och publicerad forskning har begreppet och området motivation belysts.</p><p>Studiens syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar sin studiemotivation och vilken betydelse de anser att den har för deras skolprestation. Även skillnader i resultatet mellan de två skolorna belyses.</p><p>Till detta har en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkäter genomförts på två grundskolor i Stockholms län. Genom valet av en kvantitativ metod kunde ett relativt stort antal elever delta och statistik presenteras.</p><p>Resultatet pekar på att studiemotivationen hos eleverna på de undersökta skolorna kan både öka och minska genom olika faktorer. De olika faktorer som uppmärksammats i denna studie är direkt kopplade till skolan och innefattar bl.a. vikten av att få påverka undervisningen, inre faktorer som t ex att uppnå visst betyg eller yttre faktorer som t ex skolmiljön.</p>

Following study is about motivation from a student perspective. Based on the prescribed literature and published research, the concept and field of motivation have been illuminated. The purpose of the study was to examine how students in ninth grade perceived their educational motivation and what kind importance they considered it had for their performance in school. The study is also supposed to base upon the result; clarify the differences if any between schools. In an attempt to get a clear image of this a quantitative method in the form of surveys was made on two schools in the Stockholm region. One of the schools had a really good merit value, and the other had a rather poor merit- value. By choosing a quantitative method a relatively large number of students where able to participate and equally large quantity of statistics have been presented. The result point at motivation in the participating students in both schools can increase and decrease through different factors. These factors, observed in this study, are directly linked to the school and includes among other things the significant of having an influence on the education and inner factors as being able to achieve a certain degree and of external factors as the school environment. / Studien handlar om studiemotivation utifrån ett elevperspektiv. Med utgångspunkt i utgiven litteratur och publicerad forskning har begreppet och området motivation belysts. Studiens syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar sin studiemotivation och vilken betydelse de anser att den har för deras skolprestation. Även skillnader i resultatet mellan de två skolorna belyses. Till detta har en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkäter genomförts på två grundskolor i Stockholms län. Genom valet av en kvantitativ metod kunde ett relativt stort antal elever delta och statistik presenteras. Resultatet pekar på att studiemotivationen hos eleverna på de undersökta skolorna kan både öka och minska genom olika faktorer. De olika faktorer som uppmärksammats i denna studie är direkt kopplade till skolan och innefattar bl.a. vikten av att få påverka undervisningen, inre faktorer som t ex att uppnå visst betyg eller yttre faktorer som t ex skolmiljön.

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi. Andra anti-diskrimineringsstrategier är att motsätta sig en offermentalitet, och destigmatisering genom att motbevisa stereotyper. Dessa anti-diskrimineringsstrategier kan ses som strategier i en strävan för erkännande, det vill säga en strävan efter att bli jämlikt behandlad genom att bli tillskriven en positiv status.

Den här uppsatsen undersöker om studieprestationen hos studenter med olika socioekonomisk bakgrund påverkas olika av förändringar i nivån på studiemedlet. Vi gör detta genom att använda oss av en serie reformer av det svenska studiemedelssystemet som ändrade incitamenten för studenter att spendera sin tid på arbete eller studier. Aggregerad socioekonomisk bakgrund på lärosätesnivå används för att uppskatta skillnaderna mellan de socioekonomiska grupperna, där lärosäten med en högre andel studenter med stark socioekonomisk bakgrund antas vara mindre beroende av arbetsinkomster och därmed mindre känsliga för förändringar i studiemedlet. Utvecklingen i prestationsgrad för de socioekonomiska grupperna jämförs före och efter reformerna med hjälp av en difference-in-difference regression. Sammantaget ger resultaten stöd för att de socioekonomiska grupperna inte skiljer sig åt i hur deras prestationer i högskolan påverkades av reformerna. / This thesis explores if the academic achievements of students with different socioeconomic backgrounds are affected differently when the level of student aid is changed. We do this by using a series of reforms in the Swedish student aid system that changed incentives for students to spend time working or studying. Aggregate socioeconomic background for universities was used to estimate the differences between socioeconomic groups, where universities with a higher share of students with a strong socioeconomic background are assumed to be less dependent on work-related sources of income and thus less sensitive to changes in the level of student aid. The development of achievement rates in the socioeconomic groups were compared before and after the reforms took place by using a difference-in-differences regression. Overall, the results indicate that the socioeconomic groups do not differ in terms of how their achievements in higher education were affected by the reforms

Forskning visar hur musiken inverkar på människans totala välbefinnande och kapacitet. Det finns studier som påvisar samband mellan musik och prestation och statistiskt sett har musikklasser bättre studieresultat än andra klasser. I denna studie har undersökts hur gymnasieelever själva upplever körsången i skolan, och rent specifikt om körsången kan påverka deras totala studieprestation. Undersökningen fokuserar kring att få en djupare inblick i hur dessa elever ser att deras egen personliga utveckling hänger samman med körsången i skolan. Vilka egenskaper och förmågor utvecklar körsången? Detta har sedan kopplats till rådande forskning om motivation, prestation och framgång. Är det så att körsången bidrar till att höja elevens totala studieprestation? Resultatet visar att körsången har ett flertal effekter, varav flera kan anses vara prestationsgrundande. På ett översiktligt plan upplevs körsången som meningsfull, och ansvarstagandet är därför högt. Körsången stimulerar både mentalt och fysiskt, och genererar positiva emotioner vilket bidrar till tillfredsställelse och välbefinnande. Körsången uppfyller flera behov såsom behov av trygghet, gemenskap och uppskattning, vilket anses vara förutsättningar för att känna motivation till att prestera. Om detta sammantaget påverkar elevens studieresultat totalt sett är svårt att påvisa, men då körsången genererar sådana egenskaper som genomsyrar en elevs totala karaktär och attityd, är det rimligt att påstå att så kan vara fallet. / Research shows how music influences our total well-being and our potential. There are studies that show a connection between music and achievement and statistically students in music programs show better academic results in all subjects than other students. This study has looked into how high school students perceive choral singing in school, and specifically if they feel that choral singing can affect their total scholastic achievements. The study focuses on obtaining a deeper perspective on how these students view if their own personal development is connected to their choral singing in school. What traits and abilities does choral singing promote? The results have been related to current research about motivation, performance, and success. Does choral singing contribute to the improvement of students’ overall scholastic performance? The results show that choral singing has many effects, whereby some can be viewed as achievement-boosting. Broadly speaking, choral singing is perceived to be meaningful by the test-subjects, which leads to a high degree of responsibility. Choral singing stimulates both mentally and physically, and generates positive emotions which contribute to feelings of satisfaction and well-being. Choral singing fulfills many needs, such as security, community, and appreciation, which are said to be prerequisites for being motivated to achieve. It is difficult to prove if this combination is responsible for affecting the students’ scholastic results, but since choral singing generates abilities that permeate a student’s overall character and attitude, it is viable to draw this conclusion.