Denna undersökning är en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete på Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig på ämnet sexberoende som idag är ett fenomen som inte används i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism. Syftet med denna undersökning var att sätta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingå i samma diskurs.För att kunna sätta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag är i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberättelser har varit grunden för att förstå fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har använts för att förstå hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk. Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk då det tvångsmässiga beteendet är av liknande karaktär. Genom att använda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen.

Under våren 2013 genomfördes en fallstudie på en skola i södra Sverige med syfte att undersöka hur utmanande lärandesituationer kan beskrivas samt vilken betydelse erkännande från lärare har för hanteringen av dessa situationer. De utmanande lärandesituationerna återges i denna uppsats genom begreppet; lärandets predikament och kan exempelvis handla om att få alla elever motiverade i ett specifikt undervisningssammanhang eller lösa oförutsedda konflikter. Syftet var också att undersöka en enskild skolkultur och på vilket sätt erkännande från lärare påverkar elevers inställning till skolan. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med 16 elever från en klass i årskurs fem. Genom intervjuerna kunde elevernas upplevelser förstås, beskrivas och tolkas, vilket innebär en kvalitativ ansats. För att skildra en skolkultur, där lärandets olika predikament kan synliggöras, genomfördes observationer i samma klass. Lärarens erkännande yttrade sig genom dennes förmåga att kunna se saker ur ett elevperspektiv, förmåga att visa empati och förtroende, vara lyhörd och visa intresse samt ge eleverna till viss del återkoppling. Genom lärarens erkännande kan en positiv klassrumskultur skapas och därmed ökar även möjligheterna för eleverna att lära sig mer. Dock visade resultatet att ett erkännande endast kan ske då mottagaren, i detta fall eleven, kan tolka det kognitiva innehållet som ett erkännande, det vill säga att eleven har specifika tankemönster/scheman för att kunna tolka lärarens erkännande. Denna tolkning gjordes inte av samtliga elever. Det framkommer också att eleverna ställer krav på läraren, där bl.a. lektionsinnehållet ska vara underhållande för att eleverna ska vilja lära sig. Det bekräftar att eleverna likväl måste acceptera det innehållsmässiga i undervisningen för att lärande ska ske. Det innebär att erkännande från elever har lika stor betydelse för hanteringen av lärandets predikament. Slutligen visade resultatet att elevernas inställning till skolan främst beror på erkännande från andra elever. Däremot har erkännande från lärare betydelse för elevernas koncentration gällande skolarbeten i undervisningen.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur samverkan påverkar bemötandet gentemot brukare i kontakt med psykiatrins olika instanser. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med personal inom landstingets akutpsykiatriska avdelningar och kommunens socialpsykiatri. Materialet analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys med stöd i Honneths erkännandeteori och tidigare forskning. Resultatet påvisar att samverkan mellan dessa olika psykiatriska instanser inte fungerar som det ska och att detta påverkar brukaren negativt. Det finns en tendens att brukarna faller mellan stolarna. Mycket tros bero på kommunikationssvårigheter de olika instanserna emellan samt vårdplatsbrist inom landstinget. Resurserna räcker inte alltid till för att personalen ska kunna säkerställa att brukaren står i centrum. Personal inom psykiatrisk vård upplever att brukare inte alltid får ett gott bemötande. Utifrån Honneths erkännandeteori kan detta innebära missaktning och bryta ner brukarens personliga identitet och självrelation. Vidare anses psykiatrin och dess målgrupp vara ett bortprioriterat område som behöver uppmärksammas.

Sammanfattning I den här forskningsöversikten studeras befintlig forskning för att ta reda på hur social isolering beskrivs bland barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST), vilka or-saker som beskrivs till fenomenet, samt hur barns och ungdomars egna upplevelser hanteras i forskningen. Litteratursökningar genomfördes för att samla in data, vilken därefter analy-serades utifrån olika vanligt förekommande teman som återkopplas till teorin. Det framkom i empirin att barn och ungdomar med AST oftare är ensamma, är mindre delaktiga och oftare upplever social isolering. Orsaker till fenomenet beskrevs som olika, där majoriteten av datan benämnde barn och ungdomar med ASTs försämrade kommunikationsförmåga som en av dem. Endast några få studier benämnde andra faktorer, som exempelvis samhälleliga. Ett fåtal av studierna benämnde vikten av att lyfta barn och ungdomar med ASTs egna uppfattningar av sin sociala situation, och det går att härleda att det finns ett behov av att lyfta barnen och ungdomarna mer i forskningen.

<p>Abstract</p><p>The main objective of this essay is to come to an understanding as to why girls, together in groups, walk against the conventional image of women and take on more violent and aggressive behaviour against their surroundings. In this essay I hope to gain an understanding of how ‘girl gangs’ work as a social phenomenon as well as identify the characteristics of these gangs. Furthermore, this essay aims to understand what role the violence and aggression plays in the lives of these girl’s.</p><p>The following questions are the focus of the essay:</p><p>• Why have girls in groups become more aggressive and violent?</p><p>• What is characteristic for “the girl gangs” as a social phenomenon?</p><p>• What role does the girls’ aggressive behaviour play in their life?</p><p>The essay touches on an escalating problem within society, which has received considerable attention in the media lately. To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. This since the subject is a relatively unexplored problem. The empirical material has been collected with help of six semi-structured interviews. One of those interviews was with a girl who, in the past, was an active member of a “girl gang” herself. The other five were with professionals who worked with the girls in different ways, such as police officers and social workers. The information from these interviews gave me a more comprehensive picture of where the sources of the problems could have originated from and each and every one of them contributed with details to make my research more complete and accurate.</p><p>To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of the phenomenon “girl gang” I have used the information from the interviews as a guide to help me to choose among different sociological theories. Theories I have used are, Axel Honneths theory about recognition, Johan Asplunds theory about socially responsive people, Iris Marion Young’s theories concerning differences between boys and girls and the way they behave and Thomas Ziehés study regarding the way teenagers are able to create and form their own identity and future.</p><p>The result of the studies shows that these groups of girls have developed significantly more violent and aggressive behaviour against their surroundings. But it’s incorrect to define the problem as “girl gangs” a more accurate name would be girls in groups. The girls’ use of violence has reached new proportions. Previously crimes committed by girls were predominantly crimes such as shoplifting, but present date crimes are more commonly robbery and assault.</p><p>Generally these girls experience problems in their relationships with their immediate families. As a result the girls look for attention, acceptance and recognition from other sources. In a group, the girls receive recognition and feel solidarity when they act out various violent actions. The girls react quickly to major or minor insult; in some cases they even perform their abuse completely unprovoked. These girls are desperate for recognition and attention from others and one way for them to achieve this is through criminal violent activity.</p><p>Key words; girls, crime, violence, recognition</p>

Abstract The main objective of this essay is to come to an understanding as to why girls, together in groups, walk against the conventional image of women and take on more violent and aggressive behaviour against their surroundings. In this essay I hope to gain an understanding of how ‘girl gangs’ work as a social phenomenon as well as identify the characteristics of these gangs. Furthermore, this essay aims to understand what role the violence and aggression plays in the lives of these girl’s. The following questions are the focus of the essay: • Why have girls in groups become more aggressive and violent? • What is characteristic for “the girl gangs” as a social phenomenon? • What role does the girls’ aggressive behaviour play in their life? The essay touches on an escalating problem within society, which has received considerable attention in the media lately. To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. This since the subject is a relatively unexplored problem. The empirical material has been collected with help of six semi-structured interviews. One of those interviews was with a girl who, in the past, was an active member of a “girl gang” herself. The other five were with professionals who worked with the girls in different ways, such as police officers and social workers. The information from these interviews gave me a more comprehensive picture of where the sources of the problems could have originated from and each and every one of them contributed with details to make my research more complete and accurate. To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of the phenomenon “girl gang” I have used the information from the interviews as a guide to help me to choose among different sociological theories. Theories I have used are, Axel Honneths theory about recognition, Johan Asplunds theory about socially responsive people, Iris Marion Young’s theories concerning differences between boys and girls and the way they behave and Thomas Ziehés study regarding the way teenagers are able to create and form their own identity and future. The result of the studies shows that these groups of girls have developed significantly more violent and aggressive behaviour against their surroundings. But it’s incorrect to define the problem as “girl gangs” a more accurate name would be girls in groups. The girls’ use of violence has reached new proportions. Previously crimes committed by girls were predominantly crimes such as shoplifting, but present date crimes are more commonly robbery and assault. Generally these girls experience problems in their relationships with their immediate families. As a result the girls look for attention, acceptance and recognition from other sources. In a group, the girls receive recognition and feel solidarity when they act out various violent actions. The girls react quickly to major or minor insult; in some cases they even perform their abuse completely unprovoked. These girls are desperate for recognition and attention from others and one way for them to achieve this is through criminal violent activity. Key words; girls, crime, violence, recognition

The purpose of this paper is to increase knowledge and understanding of how an identity is constructed on the internet and if it is different from the everyday identity. To analyze this, I have studied the theories of how identity is constructed in everyday life and then applied this on the empirical data that I have collected. In this study, I have chosen to pursue a qualitative approach using semi-structured interviews to gather the empirical data. In the study, six informants participated and all of them has an active social life both on and off the internet. The results that I have found in this study shows that an identity online is constructed in a similar way as it does in real life, however, some limitations that exist in everyday life do not exist online. In the study, I have also concluded that annonymiteten on the Internet can have both negative and positive effects on the construction of an identity. Of the empirical evidence I have gathered has shown that individuals can both use the anonymity that the internet provides to increase their confidence in social interactions. The empirical material have also shown that the same anonymity can make people behave in undesirable ways that they would in everyday life would never do.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar att undersöka hur belöning förhåller sig till motivation och prestationer mot mål. Studien utgår från sju intervjupersoners upplevelser och uppfattningar om hur deras motivation och deras prestationer påverkas av belöning. Intervjupersonerna arbetar inom läkemedelsindustrin och har ett implementerat bonussystem i organisationen som utgår från uppsatta mål av ledning och anställda. Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund som är uppbyggd i tre huvuddelar utifrån studiens syfte. Första delen redogör för den huvudsakliga uppdelningen som görs av begreppet belöning vilka är belöning i from av erkännande och belöning i form av ekonomisk ersättning. För att undersöka belöning i förhållande till motivation behandlas motivationsteorier i teorikapitlets andra del. Slutligen redogörs för teorier som handlar om mål för att vidare kunna undersöka om belöning är viktigt när vi uppnår mål i arbetet. Intervjupersonerna upplever att belöning är någonting som påverkar deras motivation och hur de presterar i sitt arbete. Resultatet visar att belöning i form av erkännande och ekonomisk ersättning är lika viktiga delar gällande återkoppling på arbetet. Det är viktigt att belöning motsvarar ens prestationer och att belöning räknas som “ett kvitto” på väl utfört arbete. Belöning i båda former påverkar intervjupersonernas motivation positivt om de känner sig delaktiga i målsättningsprocessen som ingår i bonussystemet och om de blir erkända för individuella prestationer.

No description available.