No description available.

Den svenska skolan ska vara icke-konfessionell men ändå finns det ett starkt band mellan skolan och kristendomen, då kristendomen får störst utrymme på religionsundervisningen och då kristna traditioner firas i skolan. Syftet med denna uppsats var därför att utreda vad för erfarenheter, upplevelser och åsikter gymnasieelever hade kring religionsundervisningens tid- och innehållsuppdelning när det kom till olika religioner. Syftet var även att undersöka elevernas erfarenheter, upplevelser och åsikter kring vilka traditioner kopplade till religion som fanns på skolan, samt borde finnas på skolan. Genom att undersöka elevernas ståndpunkter och berättelser redogjorde jag vad eleverna hade för syn på religion, vilket perspektiv på religionsfrihet de hade och vilken form av erkännande de förväntade sig av skolan. Metoden för att komma åt elevernas erfarenheter, upplevelser och åsikter var att genomföra sex intervjuer med gymnasieelever från skolor i Uppsala. Och den teoretiska utgångspunkten var teorier om erkännandets politik. Resultaten för denna uppsats var att kristendomen, även enligt mina informanters berättelser, hade en dominerand position både på religionsundervisningen och i skolans vardag. Detta resulterade i att eleverna hade kristendomen i förgrunden, som den normativa religionen som resternde religioner jämfördes mot. De antog omedvetet det västerländska kristna perspektivet på religion, där det fanns en dikotomi mellan den teoretiska och den praktiska aspekten och där teorin värderas högre än praktiken. När det kom till religionsfrihet betonade de mer den negativa religionsfriheten. De var mer nogranna med att frihet från religion än frihet till religion skulle efterlevas i skolan. Men de tyckte att alla religioner ska få ett erkännande, då de ansåg att de skulle värderas som lika viktiga som kristendomen. Både på religionslektionen, genom att göra en rättvisare fördelning både tid- och innehållsmässigt. Och i skolan vardag, genom att antingen exkludera samtliga religioners firanden eller inkludera flera religioners traditioner.

<p>Den här uppsatsen handlar om erkännande, om vikten av att erkännas som individ. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen består av teorier om erkännandets vikt för självbilden och syftet är att ge några exempel på hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever att de har bemötts i skolan utifrån sin kultur. Metoden för att finna dessa exempel är kvalitativa forskningsintervjuer med fem gymnasieungdomar. Dessa intervjuer har sedan analyserats i två steg, först genom meningskategorisering och sedan genom meningstolkning. De forskningsfrågor jag försöker besvara genom detta är hur ungdomarna ser på sig själva utifrån kulturell tillhörighet och hur de upplever att de blivit bemötta under skoltiden. Jag kopplar sedan ungdomarnas berättelser till teorier och tidigare forskning för att diskutera möjliga konsekvenser för elevernas självbilder. Från ungdomarnas berättelser sluter jag mig till att ingen av dem egentligen har blivit erkänd i den kulturella aspekten av sin identitet, men att de har reagerat väldigt olika på detta. Det är inte heller nödvändigtvis ett erkännande, eller ett uteblivit sådant, från lärarna som har påverkat ungdomarna mest i deras relationer till sig själva. Dessutom visade intervjuerna att alla ungdomarna inte skulle uppleva det som ett erkännande att deras kultur uppmärksammades i skolan. Slutsatsen jag drar av detta är att det visserligen är viktigt att elever i skolan får ett flerdimensionellt erkännande, men att det också är viktigt att lärarna är lyhörda för i vilka aspekter av sina identiteter eleverna önskar att bli erkända. Jag avslutar uppsatsen med en uppmaning till läsaren att erkänna människorna runt omkring sig i alla aspekter av deras olika identiteter.</p>

The purpose of this essay is to examine whether and how labor consultants, job coaches, guidance counselors promote the possibility of self-realization of the clients they encounter in their work. By analyzing, based on the theoretical framework, six semi-structured interviews of people having the chosen professions answer the questions "Do counselors promote client's opportunities for self-realization in their work?" and "If so: how is this practiced?". In the theoretical framework three important concepts are addressed: "identity", "recognition" and "self-realization". These are explained with the help of works by including Emma Engdahl, Anthony Giddens, Axel Honneth and Allison Weir. Other influential theorists appearing are George H. Mead, Erving Goffman, Michel Foucault and Charles Taylor. The results show that respondents' practices are different but there is a similarity in the goals they are trying to achieve. The goal is that clients should have received tools to be free to set long-term goals and achieve them. Guidance and counseling is, according to the results of the essay, to create awareness for the clients of their own roles (mostly as job seekers) and enable the development of these.

Den här uppsatsen handlar om erkännande, om vikten av att erkännas som individ. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen består av teorier om erkännandets vikt för självbilden och syftet är att ge några exempel på hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever att de har bemötts i skolan utifrån sin kultur. Metoden för att finna dessa exempel är kvalitativa forskningsintervjuer med fem gymnasieungdomar. Dessa intervjuer har sedan analyserats i två steg, först genom meningskategorisering och sedan genom meningstolkning. De forskningsfrågor jag försöker besvara genom detta är hur ungdomarna ser på sig själva utifrån kulturell tillhörighet och hur de upplever att de blivit bemötta under skoltiden. Jag kopplar sedan ungdomarnas berättelser till teorier och tidigare forskning för att diskutera möjliga konsekvenser för elevernas självbilder. Från ungdomarnas berättelser sluter jag mig till att ingen av dem egentligen har blivit erkänd i den kulturella aspekten av sin identitet, men att de har reagerat väldigt olika på detta. Det är inte heller nödvändigtvis ett erkännande, eller ett uteblivit sådant, från lärarna som har påverkat ungdomarna mest i deras relationer till sig själva. Dessutom visade intervjuerna att alla ungdomarna inte skulle uppleva det som ett erkännande att deras kultur uppmärksammades i skolan. Slutsatsen jag drar av detta är att det visserligen är viktigt att elever i skolan får ett flerdimensionellt erkännande, men att det också är viktigt att lärarna är lyhörda för i vilka aspekter av sina identiteter eleverna önskar att bli erkända. Jag avslutar uppsatsen med en uppmaning till läsaren att erkänna människorna runt omkring sig i alla aspekter av deras olika identiteter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur föräldrar till barn som är diagnostiserade inom autismspektrumtillstånd (AST) upplever att stödinsatser fungerar samt hur stödinsatser kan utvecklas enligt föräldrarna. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med sex föräldrar. Dessa föräldrar berättar om deras upplevelser av stödinsatser, vilket bland annat innefattar bemötande från de professionella, och hur det har påverkat dem och deras familj samt vad som hade kunnat göras bättre. De transkriberade intervjuerna har analyserats med en tematisk analys och med hjälp med Honneths teori om erkännande och Foucaults maktteori. Slutsatserna av studiens resultat är att föräldrarna har skilda upplevelser av hur stödinsatser har fungerat. En del föräldrar har upplevt få komplikationer medan andra har upplevt så pass stora brister i bland annat genomförandet av insatserna, att de har avvecklat stödet. Föräldrarna har även flera förslag på utveckling av stödinsatser, vilket bland annat innefattar mer kunskap hos professionella som arbetar med barn med AST, mer samordning och mer information om de olika stödinsatser som finns.

Vad är det som gör att man börjar arbeta inom rekryterings- och bemanningsbranschen? Vad är det som motiverar en att stanna kvar inom branschen när man regelbundet arbetar övertid utan att få betalt? Den teknologiska utvecklingen gör att man kan ersätta det mesta inom en organisation - förutom medarbetarna - vilket gör att arbetsgivare behöver skapa en tydligare plan för hur man ska motivera medarbetarna (Randlert, Drömarbetsgivaren, 2017: 47). Sedan 1994 har det blivit allt vanligare att företag anlitar rekryterings- och bemanningsföretag. Det gör att konkurrensen mellan rekryterings- och bemanningsföretag blir större, både för att behålla medarbetarna på ett rekryterings- och bemanningsföretag men även för att attrahera de bästa kandidaterna på marknaden. Rekryterings- och bemanningsbranschen kännetecknas av att vara en tävlingsinriktad bransch där arbetsgivarna väljer att erbjuda ekonomiska belöningar i kombination med att ge de anställda uppskattning och bekräftelse för att de ska känna en hög motivation. Enligt motivationsteoretikern Herzberg är frihet och ansvar motiverande faktorer för individer. Vidare uttrycker Herzberg att de anställda själva ska känna till sina mål och vad det är som krävs för att uppnå de resultat som förväntas av dem. I tidigare forskning om rekryterings- och bemanningsbranschen är resultaten tvetydiga till vad det är som främst motiverar anställda att söka sig till dessa jobb; att prestera bra och att stanna kvar. Vi har hittat en hel del tidigare forskning som undersökt motivation hos anställda men då har undersökningarna främst genomförts kvantitativt. Därför är syftet med denna undersökning att komplettera tidigare resultat med kvalitativa infallsvinklar om rekryterings- och bemanningsbranschen på den svenska arbetsmarknaden. Vi anser att detta r ett viktigt omrde att underska då rekryterings- och bemanningsbranschen växer kontinuerligt och står inför utmaningar att inte förlora sina anställda till andra bolag.

Bakgrund: Svensk sjukvård står inför stora utmaningar de kommande åren med en åldrande befolkning som kommer att kräva allt mer vård. Samtidigt slutar nästan var tionde sjuksköterska sitt jobb inom vården. Detta försämrar vårdkvalitén och riskerar patientsäkerheten och det är därför viktigt att undersöka vilka faktorer som får dem att byta yrke. Syfte: Studien undersöker orsaker till varför sjuksköterskor väljer att lämna yrket inom en femårsperiod efter examen.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där fem sjuksköterskor intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet i denna studie visar att informanterna ansåg att de fick för lite erkännande för det arbete de utför, att arbetsmiljön många gånger var undermålig och att möjligheterna till personlig utveckling var för dåliga för att de skulle fortsätta sitt yrke som sjuksköterskor. Slutsats: Det finns flera faktorer som gör att sjuksköterskor väljer att byta profession men resultatet i denna studie visar att framför allt en förbättrad arbetsmiljö med ett uppmuntrande ledarskap och en minskad arbetsbelastning skulle ha ett positivt inflytande på sjuksköterskors välbefinnande på arbetsplatsen och deras vilja att stanna kvar i yrket.

Att utveckla elevernas delaktighet var ett prioriterat mål i arbetet inom grundsärskolan men den allmänna uppfattningen bland pedagogerna gjorde att diskussionerna gärna stannade i tankar som att “eleverna får välja om de vill ha röd eller blå penna” och “de får välja vilken sida de ska börja med”. Eftersom pedagogerna upplevde att diskussionerna inte kom längre, började vi leta material som kunde stärka diskussionerna och utveckla tänkande. Vi bestämde oss för att använda Szönyi och Södergvist Dunkers (2015) delaktighetsmodell som bygger på sex delaktighetsaspekter. Syftet med vår studie var sedan att ta reda på hur pedagoger i grundsärskolan, utifrån modellens sex aspekter, skapar delaktighet genom sin planering av undervisningen. Vi ville veta vilka hinder och möjligheter som finns för elevernas delaktighet, samt hur pedagogerna gör för att eleverna ska förstå att de är delaktiga. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som arbetar på en grundsärskola. Resultatet från studien visar att delaktighetsbegreppet är väl förankrat hos pedagogerna. Genom struktur, tydlighet och ett ständigt pågående arbete med anpassningar för den enskilde eleven ges det möjligheter till delaktighet utifrån var och ens förmåga. Med stöd av de olika delaktighetsaspekterna upplevde vi att det i vår studie blev lättare att synliggöra vilka olika sätt pedagoger arbetar för delaktighet. I studien tycker vi oss se att samtliga pedagoger arbetar för att skapa ett tillåtande klassrumsklimat där det ständigt poängteras att alla är olika och behöver lära på olika sätt. Studien gav oss även insikt i svårigheter för delaktighet. Elevens funktionshinder i sig kan vara en utmaning för att skapa delaktighet och elever med utåtagerande beteende ställer den pedagogiska kompetensen på sin spets och kan komplicera möjligheten att hitta tillfällen till delaktighet med övriga elever. Elever som inte känner att grundsärskolan är rätt skolform för dem är en annan stor pedagogisk utmaning vad gäller delaktighet. Studien har gett insikt om att ett gemensamt språk och kartläggning av när delaktighet syns i verksamheten, ökar möjligheterna till att gemensamt hitta förbättringsområden som kan gynna verksamheten och framförallt eleverna.

Att hamna vid sidan av idrotten är lätt för individer med funktionsnedsättning. Det kan bero på att individerna anses vara utanför den grupp som behöver röra på sig, tillgängligheten till utrustning eller normer. Uppsatsens syfte är att ta reda vad medlemmar i svenska idrottsföreningar anser som möjligheter och hinder för att bedriva en idrottsaktivitet för individer med funktionsnedsättning. För att genomföra undersökningen användes en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det var sju deltagare från fem olika föreningar med olika titlar som deltog varav fyra föreningar hade aktivitet för individer med funktionsnedsättning. När analysen av resultatet gjordes användes tematisk analysteknik som innebar att ta fram teman som t.ex. upprepningar i informanternas svar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade möjligheter är föreningsdagar & existens, kunskap, ledare och medlemmar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade hinder, är tillgänglighet utifrån perspektiven transport, anläggning & utrustning, medlemmar och ledare. Slutligen går det att göra en tolkning att det fortfarande finns individer som hindras att delta i idrott men har fler möjligheter till inkludering då en förändring har skett med t.ex. samhällets normer. / Falling aside from sport is easy for individuals with disabilities. This may be because the individuals are considered to be outside the group that needs to move, the availability of equipment or norms. The purpose of this essay is to find out what adult members of Swedish athletic associations consider to be opportunities and barriers in order to conduct an activity for individuals with disabilities. To conduct the survey, a qualitative method using semi-structured interviews was used. Seven participants from five different associations with different titles participated, out of which four associations offered activity for individuals with disabilities. Thematic analysis technique was used when the analysis was made which meant to develop themes such as repetitive answers in the informants' responses. The central themes that are included in the results, defined opportunities, are association days & existence, knowledge, leaders and members. The central themes that also are included in the result, defined barriers, are accessibility based on the perspectives of transport, stadium & equipment, members and leaders. Finally, it can be interpreted that there are still individuals who are prevented from participating in sports but have more opportunities for inclusion when a change has occurred, for example regarding norms of the society.