Lek är en viktig del i barns uppväxt och verkar vara ett behov som barn har. Bråklek är en aktiv lekform som uppskattas av många barn, och innefattar bland annat spring, jage, klättring, brottning, fasthållning och sparkar. Dock kan lekformen väcka starka känslor hos vuxna eftersom de kan uppleva bråkleken obehaglig. Den kan vara utmärkande, dra till sig uppmärksamhet och ibland uppfattas våldsam vid första anblick. Förskollärare resonerar och förhåller sig till barns bråklek på olika sätt, vår ambition med studien är att synliggöra dessa förhållningssätt.SyfteSyftet är att undersöka förskollärares förhållningssätt till och sätt att resonera kring förskolebarns bråklek.MetodStudien utgår från kvalitativ metod. Fyra förskollärare, som arbetar med barn i åldrarna tre-fem år, har intervjuats.ResultatResultatet visar att förskollärare har olika förhållningssätt till bråklek och att de beskriver den på olika vis. Deras syn är att bråklek både leder till utveckling och lärande, samt kan uppfylla olika behov hos barnen. Vad gäller hantering av bråklek visar resultatet att förskollärare väljer olika sätt att hantera bråklek på, gemensamt är att alla pekar på vikten av vuxennärvaro. När leken anses olämplig används olika strategier för att styra den till att bli mer konstruktiv. Strategier som används är att erbjuda barnen nytt material eller hänvisa dem till andra miljöer, men i vissa fall väljer förskollärare istället att avbryta leken helt. Resultatet visar även att några förskollärare anser att det är viktigt att tillåta bråklek för de barn som vill ägna sig åt lekformen.

The aim of this thesis is to study how actors from the public, private and voluntary sector collaborate in a Swedish municipality in order to lower the youth unemployment in that municipality and also to study how power relations between these actors manifests themselves in the collaborations. The thesis uses Stein Bråten’s theory of power called ”model power” and Steven Lukes’ theory of power called ”the three dimensions of power” in order to analyze the power relations. The thesis is using the methods of a case study where the collaboration between the actors is the case that is being examined. The thesis consists of seven different interviews in order to gather material; three interviews from the public sector, three from the private and one from the voluntary sector. The study shows that a mix of vertical and horizontal network governance is being used in the collaboration. It also shows that formal exercises of power are mostly being used by public actors, because of regulatory documents, in order to govern the collaboration networks. The informal exercises of power are not quite as affective and are being used by actors from all sectors in different ways. Examples of informal exercise of power can be seen in how the municipality of Haninge influences private actors to take more responsibility in society through the ideas of corporate social responsibility. This example has actually helped the actors to reach a consensus in the aims of that particular collaboration.

Varje år tvångsvårdas flera hundra personer enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vården har bland annat kritiserats för att vara mer förvaring än behandling och utfallsstudier visar att majoriteten av de som genomgår vård enligt LVM fortsätter missbruka efter utskrivning. Vi har studerat om socialsekreterare upplever att deras inställning till vården samt erfarenheter av vårdens utfall påverkar deras bedömningar i utredningar enligt LVM. Genom att intervjua socialsekreterare och analysera det insamlade materialet tillsammans med aktuellt forskningsområde har vi kommit fram till att det finns delade meningar om erfarenheternas och inställningens påverkan. Analysen har med hjälp av maktteori även visat att socialsekreterare befinner sig i en kontext av makt i olika former och att Lagen om vård av missbrukare i vissa fall rymmer ett visst tolkningsutrymme. / <p>2018-06-05</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur föräldrar till barn som är diagnostiserade inom autismspektrumtillstånd (AST) upplever att stödinsatser fungerar samt hur stödinsatser kan utvecklas enligt föräldrarna. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med sex föräldrar. Dessa föräldrar berättar om deras upplevelser av stödinsatser, vilket bland annat innefattar bemötande från de professionella, och hur det har påverkat dem och deras familj samt vad som hade kunnat göras bättre. De transkriberade intervjuerna har analyserats med en tematisk analys och med hjälp med Honneths teori om erkännande och Foucaults maktteori. Slutsatserna av studiens resultat är att föräldrarna har skilda upplevelser av hur stödinsatser har fungerat. En del föräldrar har upplevt få komplikationer medan andra har upplevt så pass stora brister i bland annat genomförandet av insatserna, att de har avvecklat stödet. Föräldrarna har även flera förslag på utveckling av stödinsatser, vilket bland annat innefattar mer kunskap hos professionella som arbetar med barn med AST, mer samordning och mer information om de olika stödinsatser som finns.

I detta examensarbete var syftet att undersöka hur maktutövning i både planerad och spontan undervisning går till på förskolan, samt om och när barn får möjlighet till inflytande i den studerade undervisningen. I denna kvalitativa studie genomfördes videoobservationer av vardagliga situationer i förskolans verksamhet. Deltagarna i studien var pedagoger och barn i en barngrupp från en avdelning på en förskola i Sverige. Barnen som var med i studien var mellan tre och fem år.  Den insamlade empirin analyserades med utgångspunkt i Foucaults maktteori och begrepp. Resultatet i denna undersökning visade att pedagogerna styr barnen i namn av framtid genom att de använde inneslutande och uteslutande tekniker i undervisningen. I den planerade undervisningsformen fick barn inflytande över innehåll i aktiviteter, över hur de skulle lösa uppgifter och över hur samarbetet skulle gå till. I den spontana undervisningen i tamburen fick barnen inflytande över plats, vem som hjälpte dem, över klädval och inflytande i form av yttrande av sina tankar och åsikter.

Bron över floden Kwai är en klassisk och prisbelönt film från 1957 av regissören David Lean. Det som filmen kanske är mest känd för är maktspelet mellan den japanske överste Saito och den brittiske överste Nicholson vilket gestaltas på ett tydligt sätt utan att vara övertydligt. Ordet makt yttras inte alls under filmens gång men ändå är det tydligt att det är en mycket viktig del av berättelsen. Saito har fått ett kompani brittiska fångar skickat till sig långt ut i djungeln för att bygga en bro, vilket britterna accepterar. När han däremot kräver att även de brittiska officerarna ska delta i arbetet motsätter sig överste Nicholson med hänvisning till Genèvekonventionen. Maktkampen mellan de båda överstarna tar sin början när Saito bestämmer sig för att betvinga Nicholson och dennes envisa krav att följa konventionen. När kraftmätningen når sin kulmen sker detta genom dialog. Nicholson vägrar att ge efter för Saitos krav och under berättelsens gång övergår överste Saitos makt långsamt till den tillfångatagne Nicholson. Uppsatsen fokuserar på den del av manustextens dialog som utgör mittpunkt i maktspelet, det tillfälle i filmen där makten övergår från Saito till Nicholson. Det den undersöker är vilka talakter och implikationer som kan utläsas ur respektive replik och vad detta gör för maktspelet.

Den här undersökningen belyser hur makt kan manifesteras i bild. Den utgår från maktteorier, främst postmodern maktanalys enligt Michel Foucault och hans uttolkare. Semiotisk bildanalys används för att belysa maktmanifestationer i ett bildmaterial som huvudsakligen utgörs av fotografier tagna av författaren. Resultatet presenteras i en gestaltning där bilderna visas tillsammans med en analys av varje bild. Tekniker såsom perspektivval, bildutsnitt och efterbehandling, för att förändra en bilds konnotation, demonstreras. Olika maktperspektiv och makttekniker urskiljs och särskilt fokus läggs på mindre uppenbara maktyttringar och dolda maktuttryck, t.ex. osynliggörande, obstruktion, belöning och övervakning. Här konstateras att uttryck för makt inte är absoluta och odiskutabla utan att konnotationen är beroende av betraktarens kultursfär, tidigare erfarenheter och kunskap. En diskussion förs om uttolkningen av de maktteoretiska och semiotiska begreppen och hur vida definitionerna kan vara för att analysen ska vara användbar och meningsfull. / This study illustrates how power can be manifested in the image. It is based on theories of power, mainly postmodern power analysis according to Michel Foucault and his interpreters. Semiotic analysis is used to illustrate the manifestations of power in the visual material that mainly consists of photographs taken by the author. The results are presented in a display where the images are shown along with an analysis of each image. Techniques such as perspective, composition and finish, in order to change the connotation of an image, are being demonstrated. Different perspectives of power and power techniques are distinguished and a special focus is put on the less obvious manifestations of power and the hidden expressions of power, for example inattention, obstruction, reward and monitoring. It is found that expressions of power are not absolute and indisputable and that the connotation depends on the viewer's culture sphere, previous experience and knowledge. A discussion is being held about the interpretation of the power theoretical and semiotic concepts and how wide the definitions can be for the analysis to be useful and meaningful.

<p>Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s. lokaltidningen, som utgör den viktigaste kanalen för att nå ut med information till medborgarna. Studien utgår från nätverksteori, politisk kommunikationsteori och maktteori och visar hur politiker och journalister är strukturerade i ett nätverk och hur nätverket har betydelse för tidningens kommunpolitiska spegling. Studien visar att lokaltidningen sätter villkoren för relationerna mellan politiker och journalister, men också på hur politiker genom mediastrategier kan påverka tidningens maktposition.</p>

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på delaktighet i förskolan. Vi har även undersökt hur vuxnas makt kan påverka barnens delaktighet på förskolan. Media framställer ibland barns ökade makt och delaktighet som något negativt. Vi ville se hur barns delaktighet kan uppfattas av pedagoger och i vilka situationer delaktigheten syns på förskolan. Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer för att ta del av förskollärarnas erfarenheter. I studien använder vi oss av Steven Lukes (2008) maktteori och Harry Shiers (2001) delaktighetsstege och vill med hjälp av dem undersöka hur pedagogerna arbetar för att nå delaktighet på förskolan och om eventuellt maktaspekter kan påverka barns inflytande. I resultatet presenterar vi hur förskollärare skapar delaktighet utifrån den delaktighetsstege som Shiers lyfter fram, samt behandlar för- och nackdelar med delaktighet på förskolan. I förskolans läroplan står det att barnen på förskolan ska ges möjlighet till att påverka sin situation på förskolan och delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Resultatet kopplas även till Steven Lukes teori om maktens olika dimensioner. Resultatet visar att förskollärarna ser delaktighet som något positivt. De var dock alla eniga om att för mycket delaktighet inte är bra för barnen då det skapar oro och vilsenhet. Både tidigare forskning och våra informanter anser att barn mår bra av struktur och tydliga regler. Att ge barnen för många val passar inte alla och vi kan därför se att det är svårt att ge barn full delaktighet. Vi kan i vårt resultat se att förskollärare dagligen arbetar för att göra barnen delaktiga men vissa pedagoger menar att stora barngrupper och brist på personal inskränker på möjligheterna. Synen på delaktighet skiljer sig åt mellan olika pedagoger, men ledordet för att skapa delaktighet enligt pedagogerna har varit att lyssna på barnen / The purpose of this study is to investigate preschool teacher’s views of participation in preschool. We examined how adults' power can affect children's participation in preschool. Media produces sometimes children's increased power and empowerment as something negative. We wanted to see how children's participation can be perceived by preschool teachers and the situations in which participation can be seen at the preschool and we have assumed a qualitative approach in which we used interviews to take part in pre-school teachers' experiences. In this study, we use Steven Lukes (2008) power theori and Harry Shiers (2001) ladder of participation and used it to examine how preschool teachers are working to achieve participation in preschool and if any power aspects can affect children's influence. In the result we present how preschool fosters participation based on the needs of the ladder as Shier highlights, and discusses the pros and cons of participation in preschool. The preschool curriculum states that children in preschool should be given the opportunity to influence their situation at the preschool and participate in various forms of collaboration and decision making. The result is also coupled to Steven Lukes theory of power and the different dimensions. The result shows that preschool teachers see participation as something positive. However, they were all agreed that too much involvement is not good for children as it creates anxiety and disorientation. Both previous research and our informants believe that children thrive on structure and clear rules. To give children too many choices does not fit all and we can therefore see that it is difficult to give children full participation. We can from our results see that that the preschool teachers work daily to make the children involved but some educators argue that large groups of children and lack of staff restricts the possibilities. The view of participation differs among different teachers, but the key word for creating participation according to the educators has been to listen to the children

Med vår studie vill vi bidra med kunskap inom området hundassisterad pedagogik, HAP, och studiens huvudsyfte är att undersöka den eventuella potential HAP kan ha i förskola. Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fyra HAP ekipage verksamma inom förskola och barn i de yngre åldrarna i skola. Ett didaktiskt perspektiv har bidragit med struktur samt tematisering av studiens analys och den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt maktteori. I resultatdiskussionen kan vi läsa om hur samtliga hundförare motiverade hundens påverkan i förskola och skola genom att berätta om barnens positiva resultat mot strävansmålen i läroplanen för förskolan (2018) och målen i skolan. Resultatet av vår studie visar liknande slutsats som vi kan läsa om under kapitlet tidigare forskning, där hunden beskrivs som ett hjälpmedel inom förskola och skola och har gett goda resultat både gällande lärande och utveckling. Detta examensarbete har gett oss djupare kunskap inom ett relativt outforskat ämne och hjälpt oss att se situationer och lärtillfällen utifrån nya perspektiv med öppet sinne. Detta är något som kan främja vår framtida roll som förskollärare.