The aim of this thesis is to study how actors from the public, private and voluntary sector collaborate in a Swedish municipality in order to lower the youth unemployment in that municipality and also to study how power relations between these actors manifests themselves in the collaborations. The thesis uses Stein Bråten’s theory of power called ”model power” and Steven Lukes’ theory of power called ”the three dimensions of power” in order to analyze the power relations. The thesis is using the methods of a case study where the collaboration between the actors is the case that is being examined. The thesis consists of seven different interviews in order to gather material; three interviews from the public sector, three from the private and one from the voluntary sector. The study shows that a mix of vertical and horizontal network governance is being used in the collaboration. It also shows that formal exercises of power are mostly being used by public actors, because of regulatory documents, in order to govern the collaboration networks. The informal exercises of power are not quite as affective and are being used by actors from all sectors in different ways. Examples of informal exercise of power can be seen in how the municipality of Haninge influences private actors to take more responsibility in society through the ideas of corporate social responsibility. This example has actually helped the actors to reach a consensus in the aims of that particular collaboration.

<p>Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll.</p><p>Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare.</p><p>Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.</p>

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll. Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare. Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.

Modersmålsenheten för förskolor i Uppsala kommun avvecklades år 2016. Beslutet grundade sig i att stödet från Modersmålsenheten inte ansågs vara tillräcklig och förutsätter att undervisningen ska ske kontinuerligt i den dagliga verksamheten. Syftet med denna studie är att följa upp det lokala politiska beslutet att avveckla modersmålsenheten utifrån förskollärarnas perspektiv. Detta har vi gjort genom att föra semi-kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en förskolechef. De teoretiska perspektiven som vi använt oss av i studien är framförallt det fenomenografiska perspektivet. De vi har intervjuat och forskningen som vi har redovisat har använt sig av ett sociokulturellt perspektiv. De intervjuade förskollärarna menar att en av konsekvenserna efter förändringen är att besöken från en modersmålspedagog uteblir och att de inte kan ersätta den på samma sätt. De arbetar med språk och kultur efter sina förutsättningar. Undervisningen sker exempelvis genom barnens hemkultur samt förskolans kultur som de skapar tillsammans.

Marknad och politisk styrning genom organisering antas ofta vara två skiljda och svårförenliga former av koordinering, men trots detta finns det många marknader som utgår från politiska beslut med en ambition att styra marknadsskapande politiskt. Hur det ändå är möjligt att skapa sådana marknader är den övergripande frågan som denna avhandling tar sig an, med den europeiska marknaden för handel med utsläppsrätter som det empiriska exemplet. Ett särkilt fokus ligger på marknadens mätningar och administration av utsläpp bland företag för att skapa dess handelsvara, samt den politiska organisering som var riktad mot marknadens mätningspraktik. Studien anlägger ett organisationsteoretiskt perspektiv på marknadsskapande och fokuserar på dess politiska organisering. I avhandlingen anläggs dessutom ett reformpersperspektiv, varvid marknaden studeras som en organisationsreform som ska implementeras. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2014</p>

Sammanfattning/Abstract Skog, Patric (2022) Från politisk idé till profession i vardande. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Denna studie analyserar den specialpedagogiska yrkesrollens etablering och implementering sedan den infördes i början av 90-talet. Studien skapar en förståelse för vilka faktorer som har påverkat implementeringen samt analyserar vilka hinder som funnits på vägen. Den följer den politiska styrningskedjan och de beslut som fattats för att undanröja dessa hinder i syfte att stärka professionens ställning på verksamhetsnivå, vilket i denna studie utgörs av svensk grundskola.  Syfte och frågeställningar Studien syfte är att bidra med kunskap kring hur den specialpedagogiska profession formulerats och etablerats i det skolpolitiska fältet samt hur denna utveckling påverkats av de politiska beslut som tagits för att styra denna utveckling. Med ett professionsteoretiskt perspektiv analyseras vilka förutsättningar den nya professionen haft vid etableringen och implementeringen av sin kompetens, men också hur den hanterat konkurrens från andra specialpedagogiska kompetenser (fr a speciallärarna) Frågeställningarna är följande: 1. Hur har specialpedagogen som profession formerats och utvecklats under de senaste 30 åren? 2. Hur kan vi tolka och förstå utvecklingen utifrån ett professionteoretiskt perspektiv? Teori Den teori som använts för att ge denna studie en professionsteoretisk analysbas är Brantes professionsteori. Här har de fyra begrepp han använder för att definiera en professions möjlighet att verka inom sitt kompetensområde analyserats: legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi. Studien tittar på vilka av Brantes karakteristiska attribut som den specialpedagogiska professionen uppfyller idag.  Metod För att kunna göra denna studie där professionens utveckling över tid har stått i fokus. Har studien gjorts som en dokumentanalys av politiska styrdokument som påverkat implementeringen. Dessa beslut på skolpolitisk nivå har sedan granskats utifrån rapporter och forskning kring hur dessa genomförts och tagits emot på verksamhetsnivå, samt hur detta har utvecklats över tid.  Resultat Resultatet i studien visar på att det idag finns ett starkt stöd och förtroende för den specialpedagogiska yrkesrollens funktion från politiskt håll. Detta stöd är inte lika starkt ute i verksamheten. Men över tid har det skett en förbättring vad gäller förtroende och auktoritet. Med de senaste politiska besluten är det också tydligt att professionen är i skolan för att stanna och att yrkesrollen stärkts ytterligare från politiskt håll. Specialpedagogiska implikationer Det är tydligt att det fortfarande finns en diskrepans vad gäller den policy kring vad specialpedagoger bör göra och utbildas till, och vad de förväntas göra för arbete ute i verksamheten. Det är därför viktigt att känna till denna diskrepans och hitta sätt att förhålla sig till den. Med kunskap om detta kan aktiva specialpedagoger jobba mot att ytterligare tydliggöra yrkesrollens unika kompetens. Samtidigt viktigt att gå in i sin yrkesroll med vetskapen om att många inte känner till kompetensen och genom att med ett nätverkande förhållningssätt sprida kunskapen om den.

Military thinkers, from Clausewitz and Liddell Hart to Grey and Dolman, reason around the meaning of the term strategy and its natural place in a nation’s efforts to plan for the worst-case scenario – war. At the same time, the term policy is used when aligning a nation’s effort. The debate in Sweden has for a long time included both these terms when discussing with what detail the government should direct its armed forces. This indistinctness in usage is analysed and operationalised in order to answer the question; Are the Swedish armed forces governed by policy or by strategy? Theories on policy from social studies are summarized together with the strategy term derived from war studies in order to operationalise their meaning in the Swedish governing system where parliament, consisting of Regering and Riksdag, make decisions regulating its armed forces.The analysis shows that decisions showing both policy and strategy is present, but that the detail in strategic decisions in certain cases overrides the overarching policy rendering the armed forces without freedom of strategic action.This study contributes to both the field of public policy as well as military strategy where they come together in the military-political arena in Sweden. It clarifies the level of detail in which the military is governed and determines whether decisions can be considered a strategic plan or a governing political policy.

<p>Cultivable land is a limited resource and agriculture contributes to some of the most serious environmental problems facing the planet like, global warming, eutrophication and loss of biodiversity. The specialized, industrial agriculture with monoculture and extensive input of external energy, commercial fertilizer, and chemical pesticides are all essentially unsustainable. An adaptation to other methods of production is necessary to preserve the environment for future generations. The aim of this study is to describe the factors that distinguish sustainable from unsustainable agriculture. The results will be used to examine if and how the European Union (EU) works in order to create a more sustainable agricultural industry and to analyze the preconditions for such development. We have used a method based on abduction and we have a hermeneutic and ecological economic approach. The empirical survey is of a qualitative nature and is based on four interviews and literature studies. The results of this study shows that a sustainable agriculture should be build on ecological premises, which is easier to achieve in small-scale, functional, integrated and cycle-based farming. Modern farming’s dependence of fossil fuel and pesticides and the excess use of land must cease. Furthermore, there is an urgent need to decrease our consumption of meat products. EU’s agricultural policy is based on a worldview that relies on production optimization and is growth-oriented and these approaches must be changed. Certain positive changes have occurred within EU, but the decision-making process is slow and bureaucratic. Financially strong lobbyists have too much influence and power, compared to the rest of society. This makes it difficult to work for change and attain actual sustainability.</p>

<p><p>Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar. Studien belyser arbetet kring livslångt lärande och individuell utveckling samt hur eleverna i grundskolan ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Studien syftar till att undersöka vilka styrningspraktiker som kan ligga bakom hur individen ska utvecklas i skolan för att leva upp till och bli en del av det livslånga lärandet. Detta görs genom att studera olika offentliga dokument och utredningar om den svenska grundskolan. Utgångspunkten är en Foucaultinspirerad diskursanalys med inriktning på perspektivet governmentality. Studien har påvisat att det används olika verktyg och teknologier som ska leda till former av självstyrning, självreglering och kontroll av eleven. I analysen lyfts fram olika styrningspraktiker som används för att skapa det livslångt lärande subjektet, där framförallt lärarens och elevens roll belyses. Bland annat diskuteras individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal för hur elevens kunskapsbildning och lärande ska förbättras.</p></p>

<p>Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.</p><p>Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.</p><p>Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning. Dessa regleras av både formella och informella institutioner som har sin grund i två grundläggande institutioner, demokrati och rättvisa. Dessa institutioner bidrar i sin tur till att kommunen som organisation handlar på ett visst sätt och detta institutionella arrangemang måste förstås av både politiker och tjänstemän för att den politiska styrningen skall fungera framgångsrikt.</p> / <p>Background: We all live in municipal communities that daily provide us with services. We get our trash picked up; we have functional water and sewer systems; our elderly are taken care of. The objective for the municipal community is to provide service/benefits in areas that are seen as common needs for the local population. To finance theses service/benefits there are common resources like local taxes and fees. But how does one manage to control this extensive organization that affects us all?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to explore the concept political control in local communities. Our ambition is to strengthen the general knowledge about political control and how it works in the municipal context.</p><p>Method: The study is based on personal interviews with highly ranked politicians and employees in Norrköpings kommun</p><p>Result: Political control can be understood as partly formal and informal political control. These are regulated by both formal and informal institutions which originate from two fundamental institutions; democracy and justice. These institutions contribute to the way that the municipal community organization reacts and have to be understood by both politicians and employees in order for political control to be efficient.</p>