<p>Cultivable land is a limited resource and agriculture contributes to some of the most serious environmental problems facing the planet like, global warming, eutrophication and loss of biodiversity. The specialized, industrial agriculture with monoculture and extensive input of external energy, commercial fertilizer, and chemical pesticides are all essentially unsustainable. An adaptation to other methods of production is necessary to preserve the environment for future generations. The aim of this study is to describe the factors that distinguish sustainable from unsustainable agriculture. The results will be used to examine if and how the European Union (EU) works in order to create a more sustainable agricultural industry and to analyze the preconditions for such development. We have used a method based on abduction and we have a hermeneutic and ecological economic approach. The empirical survey is of a qualitative nature and is based on four interviews and literature studies. The results of this study shows that a sustainable agriculture should be build on ecological premises, which is easier to achieve in small-scale, functional, integrated and cycle-based farming. Modern farming’s dependence of fossil fuel and pesticides and the excess use of land must cease. Furthermore, there is an urgent need to decrease our consumption of meat products. EU’s agricultural policy is based on a worldview that relies on production optimization and is growth-oriented and these approaches must be changed. Certain positive changes have occurred within EU, but the decision-making process is slow and bureaucratic. Financially strong lobbyists have too much influence and power, compared to the rest of society. This makes it difficult to work for change and attain actual sustainability.</p>

Cultivable land is a limited resource and agriculture contributes to some of the most serious environmental problems facing the planet like, global warming, eutrophication and loss of biodiversity. The specialized, industrial agriculture with monoculture and extensive input of external energy, commercial fertilizer, and chemical pesticides are all essentially unsustainable. An adaptation to other methods of production is necessary to preserve the environment for future generations. The aim of this study is to describe the factors that distinguish sustainable from unsustainable agriculture. The results will be used to examine if and how the European Union (EU) works in order to create a more sustainable agricultural industry and to analyze the preconditions for such development. We have used a method based on abduction and we have a hermeneutic and ecological economic approach. The empirical survey is of a qualitative nature and is based on four interviews and literature studies. The results of this study shows that a sustainable agriculture should be build on ecological premises, which is easier to achieve in small-scale, functional, integrated and cycle-based farming. Modern farming’s dependence of fossil fuel and pesticides and the excess use of land must cease. Furthermore, there is an urgent need to decrease our consumption of meat products. EU’s agricultural policy is based on a worldview that relies on production optimization and is growth-oriented and these approaches must be changed. Certain positive changes have occurred within EU, but the decision-making process is slow and bureaucratic. Financially strong lobbyists have too much influence and power, compared to the rest of society. This makes it difficult to work for change and attain actual sustainability.

<p>Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten. Det perspektiv som kom till uttryck i de analyserade dokumenten har även visat sig ha mycket gemensamt med ekologisk modernisering. Enligt ekologiskt modernt tänkande är offentlig upphandling en väg mot hållbar utveckling. Det är dock viktigt att tänka på att vi idag inte kan säga vilken väg som är den rätta vägen mot hållbar utveckling. Det oproblematiska förhållningssätt till relationen miljö, ekonomi som visat sig inom offentlig upphandling, har inte varit särskilt positivt för den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot en hållbar utveckling. Det är därav centralt att den nationella miljöpolitiken ger utrymme för en analys och problematisering av denna integration mellan miljö och ekonomi.</p>

We live in a world where ecosystems and biodiversity are declining at analarming rate. So far, efforts have not been sufficient to reverse the trend. Ifwe continue on the same path, the world will look very different in the nearfuture. The study examines how local actors can work with the economy andecosystem of biological diversity in agreement with the UN convention onbiological diversity goals, for long-term and sustainable management.

Växthusgasnivåerna i atmosfären har nått nivåer som påverkar klimatet på jorden. Det här ställer krav på politiska överenskommelser som effektivt kan verka för en minskning av växthusgaser i atmosfären. Kyotoprotokollet implementerades 1997 och innehåller lagbindande krav på medlemsländerna att minska sina växthusgasutsläpp och presenterar utsläppsrätter som styrmedel för att nå målen. Utsläppsrätter innebär att politiker sätter ett pris på rätten att släppa ut och låter verksamheter som förorenar handla med rätterna, vilket enligt nationalekonomisk marknadsteori är det mest effektiva sättet att gå tillväga. Detta kan däremot kritiseras av ekologiska ekonomer som motsätter sig prissättande av miljön. Diskursteori används för att studera vad som har normaliserats med införandet av utsläppsrättssystem och därför inte ifrågasätts. Analysen visade att två diskurser primärt råder i den utvalda empirin; ekonomisk liberalism och teknologisk tilltro. Fokus på vinst, tillväxt, kostnadseffektivitet samt teknikoptimism återkom i alla tre dokumenten och framställs som avgörande för att nå målen för utsläppsreduktion. Utsläppsrätter är ett ekonomiskt styrmedel vars styrka ligger i marknadsmekanismer, men ur ett hållbarhetsperspektiv finns problematik med prissättande av miljön; framförallt att det vilar på svag hållbarhet. Även marknadens otillräckliga förmåga att ta hänsyn till moraliska angelägenheter, prissättning av miljön och att ansvarsförskjutning mot företag placerar en större klyfta mellan människa och miljö kan tolkas som problematiskt. / The levels of greenhouse gases in the atmosphere have reached levels that are now affecting the climate on earth. This poses a dire need for politicians to reach agreements to balance the greenhouse gas levels in the atmosphere. The Kyoto protocol was introduced in 1997 and contains binding requirements to reduce emissions and presented emissions trading systems as an economic instrument to reach the abatement goals. Emissions trading allows politicians to put a price on the environment and places it on a market, which according to economic theory is the most efficient solution. However, this can be criticized from an ecological economic view that opposes pricing of the environment. Discourse analysis theory allows the study of what is considered normal and therefore not questioned. The study showed that mainly two discourses appear in the empirical material; economic liberalism and trust in new technology. A focus on profit, growth, cost effectiveness and technical optimism appeared in all three documents and are portrayed as paramount to reach the goals of emissions abatement. Although emissions trading is a financial instrument, which strength lies in market mechanisms, there are certain problems which primarily are based on weak sustainability. It also lacks considerations to moral aspects, pricing of the environment and the fact that shifting responsibilities toward companies place a greater gap between the people and the environment.

<h1>Abstract</h1><p>At the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD. The NSDS should be an iterative learning process consisting of phases of situation analysis, policy formulation, implementation, follow-up and independent audits. Commitment in the highest political level and institutional leadership would be necessary to give legitimacy and ensure continuity in the process. </p><p>Sweden formulated its first NSDS in March 2002. The strategy has been revised twice since then, in 2004 and 2006, all formulated by Social Democratic governments. In the autumn of 2006 a new Right-wing Cabinet with four parties was installed in the government offices.  The main problem raised in this thesis is how the 2002-2006 Social Democratic Government organized the work with the 2006 strategy and how the Right-wing Government has chosen to continue these efforts. The aim is also to discuss some short-comings in the process and to discern which political role the strategy plays today.</p><p>The thesis uses a qualitative and descriptive approach to the problem. Empirical data were collected through six interviews and literature studies performed in the spring of 2008.  The starting point for the literature studies was a special issue in <em>the European Environment No. 17/2007 </em>where a number of scientific articles concerning national strategies for sustainable development were published.</p><p>It is showed that during the Social Democratic government there were institutional mechanisms designed for cross-sectoral co-operation, participation and implementation of the strategy, e.g a Co-ordination unit for sustainable development in the government offices, as well as a Council for sustainable development which were to facilitate local implementation of the strategy. Still, the strategy did not enjoy a high-level political status; regional strategies funded by the EU gained much more governmental attention. The NSDS strategy was formulated by civil servants at the government offices and the Council for SD was only invited as the strategy was to be implemented in local contexts. In many ways it seems that the Social Democratic government did not wish to establish the kind of broad and participative process that characterizes an ideal NSDS.</p><p>However, in 2006 an intense implementation process got underway in 15 municipalities, coordinated by the Council for SD. At the end of 2006, however, the process ceased as the new Cabinet decided to discontinue the Co-ordination unit and the Council for SD. Instead a new Commission for Sustainable Development, chaired by the Prime Minister, was initiated in 2007. The Commission is to promote cross-sectoral cooperation and link government with Swedish industry and scientific field. Today, the strategy plays a highly marginal role in Swedish SD-policies. The strategy has not been with-drawn by the new government, but there is no activism around the strategy and it carries only a symbolic meaning in international contexts. </p><p> </p> / <h1><em>Sammanfattning</em></h1><p>DATUM:                             2009-06-14</p><p>NIVÅ:                                 Magisteruppsats i Företagsekonomi med inriktning mot                                             ekologisk ekonomi, 15 hp</p><p>FÖRFATTARE:                   Maarit Nurkkala</p><p>Maarit.k.nurkkala@gmail.com</p><p> </p><p>HANDLEDARE:                 Sylvia Dovlén</p><p>TITEL:                                Den svenska nationella strategin för hållbar utveckling. En process av betydelse eller bara ett anonymt dokument?</p><p>PROBLEM:                         Sedan 2002 har Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling, som ska vara ett strategiskt redskap för regeringen att samordna politiken inom ekonomi, miljö och sociala frågor. Den nu gällande versionen presenterades av socialdemokratiska regeringen 2006. Frågorna som denna uppsats velat besvara är: Hur lade den socialdemokratiska regeringen upp strategiarbetet och hur valde den borgerliga regeringen att fortsätta detta arbete?  Vilka brister kan urskönjas? Vilken betydelse har strategin för regeringen Reinfeldt?</p><p>SYFTE:                               Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av tidigare svensk miljö- och hållbarhetspolitik undersöka hur regeringen organiserat och genomfört arbetet med den nationella hållbarhetsstrategin. Tyngdpunkten för analysen ligger på den nu gällande strategin ”Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling” (Skrivelse Skr. 2005/06:126).  Syftet är även att granska vilken betydelse strategin har för regeringen.</p><p>METOD:                             I uppsatsen har en deskriptiv metod använts, och materialet har samlats in med hjälp av intervjuer och litteraturstudier. I litteraturstudierna har utgångspunkten varit en särskild utgåva i <em>European Environment</em> nr 17/2007 med vetenskapliga artiklar om nationella hållbarhetsstrategier. Vidare litteratursökning har gjorts på Mälardalens högskolas bibliotek i Västerås samt på internet.</p><p>RESULTAT:                        Under 2006 växte det under det socialdemokratiska styret fram en process, där det fanns mekanismer för implementering och initiativ till deltagande togs, om än först i implementeringsskedet. Strategin blev dock i mycket en socialdemokratisk deklaration för hållbarhet, snarare än en nationellt ägd strategi. Den borgerliga regeringen har inte tagit strategin till sig och den process som var i gång 2006 avbröts. Det finns idag ingen aktivitet runt strategin och den har endast en kosmetisk betydelse.</p>

Abstract At the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD. The NSDS should be an iterative learning process consisting of phases of situation analysis, policy formulation, implementation, follow-up and independent audits. Commitment in the highest political level and institutional leadership would be necessary to give legitimacy and ensure continuity in the process.  Sweden formulated its first NSDS in March 2002. The strategy has been revised twice since then, in 2004 and 2006, all formulated by Social Democratic governments. In the autumn of 2006 a new Right-wing Cabinet with four parties was installed in the government offices.  The main problem raised in this thesis is how the 2002-2006 Social Democratic Government organized the work with the 2006 strategy and how the Right-wing Government has chosen to continue these efforts. The aim is also to discuss some short-comings in the process and to discern which political role the strategy plays today. The thesis uses a qualitative and descriptive approach to the problem. Empirical data were collected through six interviews and literature studies performed in the spring of 2008.  The starting point for the literature studies was a special issue in the European Environment No. 17/2007 where a number of scientific articles concerning national strategies for sustainable development were published. It is showed that during the Social Democratic government there were institutional mechanisms designed for cross-sectoral co-operation, participation and implementation of the strategy, e.g a Co-ordination unit for sustainable development in the government offices, as well as a Council for sustainable development which were to facilitate local implementation of the strategy. Still, the strategy did not enjoy a high-level political status; regional strategies funded by the EU gained much more governmental attention. The NSDS strategy was formulated by civil servants at the government offices and the Council for SD was only invited as the strategy was to be implemented in local contexts. In many ways it seems that the Social Democratic government did not wish to establish the kind of broad and participative process that characterizes an ideal NSDS. However, in 2006 an intense implementation process got underway in 15 municipalities, coordinated by the Council for SD. At the end of 2006, however, the process ceased as the new Cabinet decided to discontinue the Co-ordination unit and the Council for SD. Instead a new Commission for Sustainable Development, chaired by the Prime Minister, was initiated in 2007. The Commission is to promote cross-sectoral cooperation and link government with Swedish industry and scientific field. Today, the strategy plays a highly marginal role in Swedish SD-policies. The strategy has not been with-drawn by the new government, but there is no activism around the strategy and it carries only a symbolic meaning in international contexts. / Sammanfattning DATUM:                             2009-06-14 NIVÅ:                                 Magisteruppsats i Företagsekonomi med inriktning mot                                             ekologisk ekonomi, 15 hp FÖRFATTARE:                   Maarit Nurkkala Maarit.k.nurkkala@gmail.com   HANDLEDARE:                 Sylvia Dovlén TITEL:                                Den svenska nationella strategin för hållbar utveckling. En process av betydelse eller bara ett anonymt dokument? PROBLEM:                         Sedan 2002 har Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling, som ska vara ett strategiskt redskap för regeringen att samordna politiken inom ekonomi, miljö och sociala frågor. Den nu gällande versionen presenterades av socialdemokratiska regeringen 2006. Frågorna som denna uppsats velat besvara är: Hur lade den socialdemokratiska regeringen upp strategiarbetet och hur valde den borgerliga regeringen att fortsätta detta arbete?  Vilka brister kan urskönjas? Vilken betydelse har strategin för regeringen Reinfeldt? SYFTE:                               Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av tidigare svensk miljö- och hållbarhetspolitik undersöka hur regeringen organiserat och genomfört arbetet med den nationella hållbarhetsstrategin. Tyngdpunkten för analysen ligger på den nu gällande strategin ”Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling” (Skrivelse Skr. 2005/06:126).  Syftet är även att granska vilken betydelse strategin har för regeringen. METOD:                             I uppsatsen har en deskriptiv metod använts, och materialet har samlats in med hjälp av intervjuer och litteraturstudier. I litteraturstudierna har utgångspunkten varit en särskild utgåva i European Environment nr 17/2007 med vetenskapliga artiklar om nationella hållbarhetsstrategier. Vidare litteratursökning har gjorts på Mälardalens högskolas bibliotek i Västerås samt på internet. RESULTAT:                        Under 2006 växte det under det socialdemokratiska styret fram en process, där det fanns mekanismer för implementering och initiativ till deltagande togs, om än först i implementeringsskedet. Strategin blev dock i mycket en socialdemokratisk deklaration för hållbarhet, snarare än en nationellt ägd strategi. Den borgerliga regeringen har inte tagit strategin till sig och den process som var i gång 2006 avbröts. Det finns idag ingen aktivitet runt strategin och den har endast en kosmetisk betydelse.

Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten. Det perspektiv som kom till uttryck i de analyserade dokumenten har även visat sig ha mycket gemensamt med ekologisk modernisering. Enligt ekologiskt modernt tänkande är offentlig upphandling en väg mot hållbar utveckling. Det är dock viktigt att tänka på att vi idag inte kan säga vilken väg som är den rätta vägen mot hållbar utveckling. Det oproblematiska förhållningssätt till relationen miljö, ekonomi som visat sig inom offentlig upphandling, har inte varit särskilt positivt för den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot en hållbar utveckling. Det är därav centralt att den nationella miljöpolitiken ger utrymme för en analys och problematisering av denna integration mellan miljö och ekonomi.

denna textanalys har författarna Jackson (2009) Prosperity without growth – economics for a finite planet och Wallerstein (2004) World system analysis – an introduction analyserats. Syftet med textanalysen är att jämföra Wallersteins och Jacksons texter utifrån deras syn på det nuvarande ekonomiska systemet och möjlighet till ekonomisk frikoppling. Resultat: Ingen av författarna anser att det finns någon möjlighet till ekonomisk frikoppling men anledningarna till detta skiljer sig mellan författarna. Jackson menar att fortsatt ekonomisk utveckling bland annat är viktigt för att finansiera välfärdsinstitutioner. Vissa former av utveckling har oundvikliga inslag av materiellt behov, exempelvis utbyggnad av infrastrukturer. Därav är ekonomisk frikoppling inte möjlig. Enligt Jackson måste mänskligheten söka mening i andra värden än det ekonomiska. Wallerstein menar att det nuvarande ekonomiska systemet är i grunden orättvist och exploaterar bland annat människor i periferin. Det här systemet kan inte repareras, det är först när det nuvarande ekonomiska systemet, som han kallar världskapitalistismen, försvinner som vi vet vilket system som reser sig ur dess aska. / In this text analysis the authors Jackson (2009) Prosperity without growth – economics for a finite planet and Wallerstein (2004) World system analysis – an introduction have been analyzed. The purpose of the text analysis was to compare Wallerstein and Jacksons texts upon their views of the current economic system and its ability to decouple. Result: Either authors believes that there exist a possibility to decouple but the reach this conclusion in different ways. Jackson claims that furtherer economic growths is important to finance welfare institutions. Some forms of development have inherent materiel need such as further development of infrastructure. This is why decoupling isn’t possible. Humankind have to seek different values other the economic ones. Wallerstein claims that the current economic system in its foundation is unfair and exploit people in the periphery and this system can’t be repaired. First when the world capitalistic economy disappears a new system will arise from the ashes.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.