• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 171
  • 12
  • 1
  • Tagged with
  • 184
  • 184
  • 64
  • 54
  • 41
  • 30
  • 30
  • 29
  • 25
  • 19
  • 19
  • 19
  • 18
  • 18
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Åtgärder för biologisk mångfald i parker : Fallstudier i Botkyrka, Haninge och Nynäshamn / Actions for promoting biodiversity in parks : Case studies in Botkyrka, Haninge and Nynäshamn municipalities

Törnqvist, Elin January 2013 (has links)
Biodiversity consists of all life on Earth and in all forms. Biodiversity is often discussed at three levels: ecosystem, species and genetic variation within species. Biodiversity also provides many of the ecosystem services performed by nature and that we depend on, including cultural services such as aesthetic values, education and recreation.   In Sweden the environmental objectives are central; there are 16 environmental quality objectives, and "A rich plant and animal life" is one of them. Conservation and sustainable use of biological diversity is a prerequisite for achieving also most other environmental objectives. Another environmental quality objective that is tied to a rich biodiversity in cities and biodiversity is "Good built environment" where cities, towns and other built environment should provide a good living habitat and contribute to a good environment. Good management of land and other resources must be promoted. Municipalities are important when it comes to adapt and implement environmental objectives at a local level.   Parks and park-like natural areas contribute to a richer urban biodiversity. The ecosystems found in cities in parks and other green spaces produces ecosystem services important for human well-being, such as recreation / cultural values, noise reduction, storm water control and waste management. The right kind of maintenance of green spaces can maintain and increase biodiversity. Maintenance that also takes into account that people should reside there increases understanding of nature conservation also outside the city.   This study has investigated opportunities to promote biodiversity in existing parks based on three different case studies in tea different municipalities in the Stockholm area. The results show that there are a number of actions that can be undertaken to promote biodiversity in the surveyed parks.   In order to better describe and select actions, the study has created a structure for understanding of the actions, which is divided into general conditions, obstacles and challenges (Section 3.1), and a division of the practical measures into management practices (3.2 .1), plants (3.2.2) and new construction/create/ project (3.2.3). Such structure and classification makes it easier to select the level and scope of the appropriate actions to take in each park.   There are a number of prerequisites that must be considered and be worked with when it comes to promoting biodiversity in existing parks; surroundings, the park as a whole, the park's maintenance, security aspects, residents' attitudes and conflicts of interest, are few. Organizational issues are also very important. Working with a clear objective and to ensure that objectives are also reflected in the maintenance documents and overall governance documents is essential. To transform and transfer the objectives to also be reflected in management plans is something that is often lacking today.   Many of the conditions, and thus the proposed actions, were common to the three case studies, such as developing vegetation with new plantings. Both case studies and experiences of other municipalities make up that some actions may create conflicts of interest, such as dead wood, high grass and meadows. These actions are also important areas for increased biodiversity in an existing park, and to inform about the benefits of them is important if such actions is taken. Finally, it is also important to make an assessment of all aspects and to introduce measures in the places where it fits. / Parker och parkliknande naturområden bidrar till att ge tätorter en rikare biologisk mångfald. Biologisk mångfald utgörs av allt liv på jorden och i alla former. Man talar ofta om biologisk mångfald på tre nivåer; ekosystemnivå, arter och genetisk variation inom arterna. Biologisk mångfald är också en förutsättning för många av de ekologiska tjänster (ekosystemtjänster) som naturen utför och som vi är beroende av, däribland kulturella tjänster som estetiska värden, utbildning och rekreation.   I Sverige är miljömålsarbetet centralt, det finns 16 miljökvalitetsmål varav ett är ”Ett rikt växt- och djurliv”. Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald är dock en förutsättning för att nå även de flesta andra miljökvalitetsmålen. Ett annat miljökvalitetsmål som har koppling till en rik biologisk mångfald i städer och biologisk mångfald är ”God bebyggd miljö” där städer, tätorter och annan byggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverka till en god miljö. God hushållning av mark och andra resurser ska främjas. Kommunerna är viktiga när det gäller att anpassa och omsätta miljömål till lokal nivå.   Parker och parkliknande naturområden bidrar till att ge tätorter en rikare biologisk mångfald. De ekosystem som finns i städer i parker och andra grönområden producerar ekosystemtjänster av stor betydelse för människors välbefinnande, t.ex. rekreation/kulturvärden, minskning av buller, regnvattenreglering och avfallshantering. Rätt typ av skötsel av grönytor kan bevara och öka den biologiska mångfalden. Skötsel som även tar hänsyn till att människor ska vistas där kan öka förståelsen för naturvård även utanför staden.   Denna studie har undersökt möjligheter att främja biologisk mångfald i befintliga parker baserat på tre olika fallstudier i tre olika kommuner i Stockholmsområdet. Resultatet visar att det finns ett antal åtgärder som kan utföras för att främja den biologiska mångfalden i de undersökta parkerna.   För att bättre kunna beskriva och välja åtgärder har studien skapat en struktur för förståelse av den park man vill vidta åtgärder i, som delas upp i generella förutsättningar, hinder samt utmaningar (avsnitt 3.1), samt en indelning av praktiskt inriktade åtgärder i skötselmetoder (3.2.1), planteringar (3.2.2) respektive nyanläggning/skapa/projekt (3.2.3). En sådan struktur och indelning gör det lättare att utifrån de för varje park givna förutsättningarna välja nivå och omfattning på de åtgärder som är lämpliga att vidta.   Det finns ett antal förutsättningar som man måste ta ställning till och arbeta med när det gäller att främja biologisk mångfald i befintliga parker; omgivning, parken som helhet, parkens funktion, trygghetsaspekter, invånares attityder och intressekonflikter, är några. Organisatoriska frågor är också mycket viktiga. Att arbeta med en klar målsättning och att tillse att målsättningar också återspeglas i skötseldokument och övergripande styrande dokument är viktigt. Att transformera och överföra mål att också få genomslag i skötselplaner är något som ofta saknas idag.   Många av förutsättningarna, och därmed åtgärdsförslagen, var gemensamma för de tre fallstudierna, t.ex. att utveckla växtligheten med nya planteringar. Både fallstudier och erfarenheter från andra kommuner tar upp att vissa åtgärder kan skapa intressekonflikter, som till exempel död ved, höggräs och ängar. Dessa åtgärder är samtidigt viktiga områden för ökad biologisk mångfald i en befintlig park, och att informera om nyttan av dem är därför viktigt om sådana åtgärder vidtas. Samtidigt är det viktigt att göra en sammanvägning av alla aspekter och att införa åtgärder på de ställen där det passar.
2

Naturvårdsuppföljning vid slutavverkningar : En jämförelse mellan FSC-certifierade bolag i södra Sverige / Follow-up of nature conservation in final fellings : A comparison between FSC-certified companies in southern Sweden

Granat, Simon January 2016 (has links)
Today biodiversity is an important issue in forestry, and it should be considered in all silvicultural measures. Follow-up of nature conservation should also be done by FSC certified companies after i.e. final fellings. The purpose of this study was to describe the results of the nature conservation made by three companies in southern Sweden, their methodology of follow-up, to find out if there is a relation between the results of the follow-up and the methodologies used, and to describe the companies own opinions. Both the proportion of approved final fellings and the methodology of follow-up differed between the companies. One company differed from the others regarding the measurement of the volume of deciduous trees. The companies also differed in how they put together the final results of the follow-up. It might be a correlation between the proportion of approved final fellings and the methodology used.
3

Nytt viltskydd för skogsplantor / New browsing-protection of forest plants

Holst, Michael January 2014 (has links)
Examensarbetets syfte är att framställa och utvärdera ett individskydd mot viltbetning. Betningsskyddet i form av en täkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt att bygga och bestå av naturligt förekommande material. Tanken är även att skyddet ska öka biologisk mångfald och estetiska värden i svenskt skogsbruk. Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt på 100 % mot klövviltsbete. Trefotsburen påvisar även en högre procentuell skyddseffekt mot viltbetningsskador än kemiska behandlingar och är bäst ämnad för skydd av enstaka individer av viltbegärliga trädslag. Resultateten visar också att viltskyddet kan öka såväl biologisk mångfald som estetiska värden. Trefotsburen är en enkel konstruktion som enkelt kan tillverkas och byggas av skogsägare.
4

Upplevelser av skog : Med inriktning på skogsvård och estetik

Jansson, Lisa January 2017 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skogsvård påverkar en skogs biologiska mångfald och estetik. Undersökningen bestod av fältarbete genom kvalitativa observationer av tre olika stadier skog som hölls vecka 47 och 48 år 2016. Fältarbetet delades upp i två observationer, en avsåg den biologiska mångfalden i området och den andra den estetiska upplevelsen av landskapet. Observationerna speglas av min subjektivitet i form av de val som gjorts och de upplevelser som skett utifrån mig. De tre stadier av skog som användes i undersökningen var ett föryngringsavverkat och nyligen markberett område, ett föryngringsavverkat, markberett och planterat område samt ett orört naturreservatsområde. Stora skillnader i den biologiska och estetiska sammansättningen av landskapet fanns och upplevelsen skiljde sig mycket på alla tre stadier. Upplevelsen på alla områden gav insikten om att människan har stor påverkan på skogen och att estetiken har och har haft stor betydelse av skogsvård i historien.
5

Naturreservat : en bra naturvårdsåtgärd för att bevara enskilda arter och/eller bevara den biologiska mångfalden?

Lundin, Ellinor January 2009 (has links)
<p>The examination of the adequate nature conservation methods in a natural reserve, to conserve a specific species and / or increase biological diversity is the subject of this study. This work is based on four species, that can be found during the Spring season, liverleaf, wood anemone, brimstone and woodpecker. The incidence and availability is studied and closely observed for these species in twenty forests, i.e. ten forests which are nature reserves and ten forests with the similar characteristics as the nature reserves habitat, but are not nature reserves in Gnesta mucipality, Södermanland. Measurements of the tree crown and the diameter of the tree trunks where noted to study how these factors could affect the outcome of the abundance and incidence of the four species. The brimstones lay their eggs on the leaf buds on the tree trunk. This is precisely the reason why inventories have been made for the tree trunks in the nature reserves and non protected forests. The abundance and coverage of the liverleaves and wood anemone was chosen to study in random by taking 25x25m in every forests. These squares where divided even further to ten squares with the size of 0.5x0.5m. The frequency of both the species are counted and noted in the smaller squares. The brimstones and woodpeckers are inspected by measurement assessments. Two lines of 100m were laid out, to listen to the drumming and various sounds gives of by the woodpeckers and flying adult brimstones, with a stopover of 15m in 5mins. The statistical results illustrate no significant differences in the incidence and the abundance between the liverleaves and wood anemone, whether it is in the nature reserve forests or non protected forests. But the standard deviation differed between the forests (nature reserve and non protected forests) on the incidences (nature reserve SD = 7.43, non protected forest SD = 0.31) and the abundance (nature reserve SD = 4.01, non protected forest SD = 0.51) of the liverleaves. The coverage of the tree crowns and the trunk diameter did not have any significant influence on the outcome of the abundance and the incidence of the liverleaves. The effect of the tree crown was close to non when it came to the wood anemone, but the diameter of the tree trunks affected the incidence level (DF1,7, P<0.05, F=6.4791, P<0.05, ANOVA), but not the abundance. A significantly higher value was observed among the woodpeckers in the nature reserve (b=3.584, P<0.05, logistics regression), but not among the brimstones in either the nature reserves or the forests and non protected reserves.The observation study shows that the natural reserves have greater incidences of woodpeckers and with a standard deviation of the liverleaves abundance and occurrences between nature reserve forests and non protected forests, but only with a few nature reserves having more liverleaves than other reserves. The significant difference are very marginal when it comes to liverleaves and to obtain any positive effects of the nature reserve, a large scale study needs to be conducted in far more reserve forests.</p>
6

Naturreservat : en bra naturvårdsåtgärd för att bevara enskilda arter och/eller bevara den biologiska mångfalden?

Lundin, Ellinor January 2009 (has links)
The examination of the adequate nature conservation methods in a natural reserve, to conserve a specific species and / or increase biological diversity is the subject of this study. This work is based on four species, that can be found during the Spring season, liverleaf, wood anemone, brimstone and woodpecker. The incidence and availability is studied and closely observed for these species in twenty forests, i.e. ten forests which are nature reserves and ten forests with the similar characteristics as the nature reserves habitat, but are not nature reserves in Gnesta mucipality, Södermanland. Measurements of the tree crown and the diameter of the tree trunks where noted to study how these factors could affect the outcome of the abundance and incidence of the four species. The brimstones lay their eggs on the leaf buds on the tree trunk. This is precisely the reason why inventories have been made for the tree trunks in the nature reserves and non protected forests. The abundance and coverage of the liverleaves and wood anemone was chosen to study in random by taking 25x25m in every forests. These squares where divided even further to ten squares with the size of 0.5x0.5m. The frequency of both the species are counted and noted in the smaller squares. The brimstones and woodpeckers are inspected by measurement assessments. Two lines of 100m were laid out, to listen to the drumming and various sounds gives of by the woodpeckers and flying adult brimstones, with a stopover of 15m in 5mins. The statistical results illustrate no significant differences in the incidence and the abundance between the liverleaves and wood anemone, whether it is in the nature reserve forests or non protected forests. But the standard deviation differed between the forests (nature reserve and non protected forests) on the incidences (nature reserve SD = 7.43, non protected forest SD = 0.31) and the abundance (nature reserve SD = 4.01, non protected forest SD = 0.51) of the liverleaves. The coverage of the tree crowns and the trunk diameter did not have any significant influence on the outcome of the abundance and the incidence of the liverleaves. The effect of the tree crown was close to non when it came to the wood anemone, but the diameter of the tree trunks affected the incidence level (DF1,7, P&lt;0.05, F=6.4791, P&lt;0.05, ANOVA), but not the abundance. A significantly higher value was observed among the woodpeckers in the nature reserve (b=3.584, P&lt;0.05, logistics regression), but not among the brimstones in either the nature reserves or the forests and non protected reserves.The observation study shows that the natural reserves have greater incidences of woodpeckers and with a standard deviation of the liverleaves abundance and occurrences between nature reserve forests and non protected forests, but only with a few nature reserves having more liverleaves than other reserves. The significant difference are very marginal when it comes to liverleaves and to obtain any positive effects of the nature reserve, a large scale study needs to be conducted in far more reserve forests.
7

Landskap, förvaltning ochbiologisk mångfald : - En studie av styrd okument och insektsochfågeldiversitet, i två naturreservat med olika ägare.

Fredriksson, Karin January 2013 (has links)
Det finns tydliga bevis på att jorden idag är dominerad av människor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamångfalden i tätortsnära naturområden är beroende av att befintliga habitat fortsätter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatområden bevaras eller återställs. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mångfald i tätortsnära naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaområden. Skillnader i biologisk mångfald, samt skillnader i utformningen av styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes. För att uppnå detta, genomfördes fältinventering avinsekts- och fågelpopulationer, samt en innehållsanalys av styrdokument för naturreservaten. Studien utfördes i tvåliknande naturreservat i Östergötland, av naturtyp eklandskap. De undersökta områdena har en likartad historisktmarkanvändning. Båda undersökningsområden är tätortsnära med mänsklig aktivitet runt och inom området.Resultaten från fältinventeringarna visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan områdena i tre olikadiversitetsmått; antal arter, Simpsons diversitetsindex samt Shannon-Wieners diversitetsindex gällandeinsektspopulationer. Fågelinventeringarna visade en statistisk signifikant skillnad i antal arter, men ingen statistisksignifikant skillnad i Simpsons diversitetsindex eller Shannon-Wieners diversitetsindex mellanundersökningsområdena. Resultatet från innehållsanalysen av styrdokument visade skillnader i hur värden inomområden framställs och vilka hänsynstaganden som föreslagen utveckling anses bör ta till dessa. Studien visar att ettindirekt samband finns mellan styrdokument och biologisk mångfald samt att skillnader i utformning av styrdokumentkan ge konsekvenser för framtida biologisk mångfald.
8

Förändring av grönområden i Västerås tätort det senaste seklet : Konsekvenser av att grönområden förändras

Nordensol, Alexandra January 2013 (has links)
This thesis was done after a request from the county’s administrative board of Västmanland to provide the board with a better understanding of how green areas have changed within Västerås municipality over time.The purpose and goal of this study was thus to measure and analyze how much of the green areas within Västerås municipality that have disappeared during the past one hundred years as well as to provide a review of previous studies regarding the importance of green areas for humans as well as the biological diversity.In order to answer these questions I have in this study used a combination of a literature study, cartographic analysis as well as a time series analysis. The computer software used to do the measurements of the green areas was ArcGIS which is a geographical information system.In the cartographic and times series anlaysis measurements and analysis was made of the district map of 1911, the economic map of 1950 and the property map of 2011. The measurements show that the municipality has grown with 46,3 km2 over the last one hundred years. New neighborhoods’ have emerged and the municipality has expanded. This has resulted in a loss of approximately 60 % of the municipality’s previously green areas. The green areas that are left have changed their character and have today another use than they had a hundred years ago. Västerås today stands in front of a challenge to increase and integrate green areas with the city and its infrastructure.The results from the literature study is in line with the cartographic analysis and they show that the expansion and densification of the cities since the late nineteenth century and the beginning of the twentieth century during the urbanization process has had the consequence that green areas such as gardens, meadows, pastures, wetland, forests and farmland have been superseded by houses and other buildings.The literature study further shows that green areas play an important role for humans as well as for the biological diversity and the climate. It can provide wildlife and plants with habitats and protection and help strengthen the biological diversity. For humans it can provide positive health effects, both physical as well as psychological. Green areas also contribute to temperature reduction, cleaner air and decreased water runoff. / Det här examensarbetet gjordes i uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland. Uppdraget bestod av att ge en bättre bild av hur grönområden förändrats inom Västerås tätort över tid. Syftet och målet med den här studien var att mäta och analysera hur mycket grönområden som försvunnit från Västerås tätort under de senaste 100 åren samt att göra en kunskapsöversikt kring varför grönområden är viktiga för såväl människan som den biologiska mångfalden.För att besvara frågeställningarna samt uppnå syftet och målet med arbetet användes en kombination av litteraturstudie, kartografisk analys samt tidsserieanalys. Datorprogrammet ArcGIS användes för att utföra mätningarna av grönområden, ArcGIS är ett geografiskt informationssystem.I den kartografiska analysen och tidsserieanalysen gjordes mätningar och analyser av Häradskartan från 1911, Ekonomiska kartan från 1950 och Fastighetskartan från 2011. Mätningarna visar att Västerås tätort har ökat med 46,3 km2 på 100 år. Nya stadsdelar har tillkommit och expanderat vilket har inneburit att ca 60 % av tätortens tidigare grönområden försvunnit. De grönområden som finns kvar inom tätort har förändrats i karaktär och har sannolikt idag en helt annan markanvändning än för 100 år sedan. Idag står Västerås, som många andra städer inför en utmaning att öka och integrera grönområden med staden och annan infrastruktur.Resultaten från litteraturstudien stämmer väl överens med den kartografiska analysen och visar att städers ökade utbredning och förtätning sedan 1800-talets slut och 1900-talets början, i och med urbaniseringsprocessen, har gett upphov till att grönområden som trädgårdar, ängs- och hagmarker, våtmark samt skogs- och jordbruksmark trängts undan för att göra plats åt bostäder och annan bebyggelse. När grönområden minskar försvinner och försvagas en del av den biologiska mångfalden, för människan försvinner viktiga rekreationsområden samt den koppling till naturen som bostadsnära grönområden skänker.Grönområden spelar en viktig roll för såväl människan som för den biologiska mångfalden och klimatet. För djur och växter skänker grönområden habitat och skydd samt hjälper till att stärka den biologiska mångfalden. För människan bidrar grönområden till en ökad koncentrationsnivå, ökat välbefinnande och mindre stress. Grönområdens ekosystemtjänster, gratis tjänster från naturen, bidrar till temperatursänkningar, renare luft och minskad vattenavrinning.Sammantaget visar den kartografiska studien, tidsserieanalysen och litteraturstudien att i takt med att städer växer sker det på bekostnad av grönområden inom och utanför tätorter. Utbredning och förtätning av städer har en direkt effekt på djur och växter, då habitat förstörs och fragmenteras. Den här utvecklingen kan även ha en indirekt påverkan på människor. De positiva effekter som studier har visat att grönområden har på människor kan antas försvinna i takt med att grönområdena försvinner.
9

Bi och vi : En möbel att vila sin tyngd på som belyser det stora i det lilla.

Nilsson, Johanna January 2014 (has links)
Relationen mellan bi och människa är så pass gammal att man inte helt säkert kan säga när den uppkom, men man vet säkert att honungsbin varit tämjda av människan i minst 4000 år. Under hösten 2006 och våren 2007 skedde dramatiska förluster av honungsbin i USA och Kanada. Colony Collapse Disorder, (CCD) kallades syndromet och snart kom det även oroande rapporter från europeiska länder om ovanligt stora vinterförluster. Kontentan är att förlusten av biologisk mångfald är något som borde oroa hela samhället och när pollinerande insekter försvinner är det särskilt oroväckande, då detta i sin tur kan ha en negativ inverkan på växters reproduktion. Detta projekt utgår från frågeställningen: Hur kan jag som designer inbjuda till en kroppslig upplevelse av problematiken kring bidöden?  Projektets ledord är skörhet och ‘det stora i det lilla’ och artefaktens primära funktion är att synliggöra och undervisa i känslan av vad bidöden kan medföra, snarare än att vara kommersiellt gångbar eller förhålla sig till en tydlig målgrupp. Artefakten utgår inte heller från ett rum eller en från början bestämd kontext, utan konceptet har varit det styrande och form- och materialbeslut har fått växa fram genom att förhålla sig till konceptet. Resultatet är en möbel på vilken människan kan vila sin tyngd vars sittyta består av bomullstrådar som en metafor till ‘det stora i det lilla’.  “Genom att gå samman kan de enklaste varelser uppnå det omöjliga”
10

Ekologiska effekter vid återintroduktion av visent i södra Sveriges lövskog

Amnesten, Josefine January 2014 (has links)
Förr betades södra Sveriges skogar av megaherbivorer, varav många arter idag är utdöda. På grund av deras utdöende och mycket på grund av de senaste 200 årens förändringar och Sveriges jord- och skogsbruk, som bland annat innebär att skogsbete inte längre används i lika hög grad som förr, så breder nu barrskogarna ut sig i söder. Resultaten har blivit att de öppna lövskogar som hyser ädellövträd som ek är på väg att växa igen. Marken utsätts inte längre för samma markstörning och den skuggtåliga granen som gynnas av skogsbruket etablerar sig. Det stora gamla ädellövträden blir allt färre när deras livsmiljö försvinner och med dem försvinner en mängd evertebrater och fåglar som är beroende av träden i öppna lövskogar. När arter försvinner kan man aldrig få dem tillbaka och det kan vara arter som påverkar hela ekosystem och på lång sikt även oss människor. Ett alternativ för att behålla de öppna lövskogarna är att återintroducera visenter i södra Sverige. Visenter har funnits i Skandinavien, men utrotades för runt 8000 år sen. De betar gräs och örter på samma sätt som tamboskap och kan utföra den markstörning som behövs för att gynna denna biotop. I delar av Europa levde vilda visenter kvar fram till första världskrigets slut 1919 och har sedan 1950-talet återintroducerats i flera länder. Hit hör bland annat Polen, Ukraina, Ryssland, Vitryssland och Litauen. Syftet har då varit att bevara visenten som art, men framgången har varit varierande. Man har haft problem med lokalbefolkningens attityd då de förstör grödor samt att de har låg överlevnad till följd av inavel. Det krävs en del planering för att det skulle kunna bli verklighet i Sverige och man måste lokalisera tillräcklig stora områden där de inte kommer i allt för stor konflikt med lokalbefolkningen. Förutom fördelen i form naturvård kan man både öka acceptans hos befolkningen och få ekonomiska fördelar på att i framtiden använda visenten inom jakt och turism. Å andra sidan innebär själva introduktionen en kostnad och man kan behöva betala ut ersättning för förstörda åkrar. En annan nackdel är trafikfaran och rädsla för djuren. Man måste här göra en avvägning mellan kostnad och naturnytta. Redan idag läggs stora summor av skattebetalarnas pengar på att skydda och restaurera hotade naturmiljöer och kanske är visenter i förhållande till det en billig och naturlig lösning som kan sköta sig relativt bra själv.

Page generated in 0.0397 seconds