Today biodiversity is an important issue in forestry, and it should be considered in all silvicultural measures. Follow-up of nature conservation should also be done by FSC certified companies after i.e. final fellings. The purpose of this study was to describe the results of the nature conservation made by three companies in southern Sweden, their methodology of follow-up, to find out if there is a relation between the results of the follow-up and the methodologies used, and to describe the companies own opinions. Both the proportion of approved final fellings and the methodology of follow-up differed between the companies. One company differed from the others regarding the measurement of the volume of deciduous trees. The companies also differed in how they put together the final results of the follow-up. It might be a correlation between the proportion of approved final fellings and the methodology used.

<p>Detta är en studie av teori och praktik i svensk skogspolitik, undersökningen är gjord med hjälp av intervjuer av skogsmaskinförare. Syftet med studien var att belysa och analysera orsaken till de skador som skogsbruket orsakar. Jag ville undersöka hur de skogspolitiska målen omsätts i praktiken. Under de intervjuer som genomfördes med skogsmaskinförarna utkristalliserades några faktorer som utgör problem och som har betydelse för hur skogspolitiken genomförs i praktiken. Det som skogsmaskinförarna menar utgör problem är bland annat bristfällig information, dåliga kartor och snötäckt mark. Vidare framkom att andra åtgärder än avverkning kan orsaka skador på skyddsobjekt. Andra skogsåtgärder som till exempel skotning av ris och markberedning är inte lika kringgärdade av restriktioner som slutavverkningar. Att objekt inte finns på kartor beror på att de inte inventerats eller registrerats. När marken är täckt med snö, objekt inte finns markerade på någon karta, inte är markerat i fält och ingen har lokal kännedom om objekten är det stor risk för att de skadas. Allt färre anställda i skogen gör att skogsarbetare arbetar över allt större områden vilket leder till att lokal kännedom om objekt också saknas idag. Stora insatser behövs för att få till stånd inventeringar av kulturobjekt och nyckelbiotoper, vidare behövs registrering och överföring till kartor som snabbt kan göras tillgängliga för skogsbruket. Rutiner för informationsflödet och fortsatt satsning på utbildning, rådgivning och information till alla skogsbrukets aktörer är viktigt för att målen skall kunna nås.</p>

Bruttoavverkningen har accelererat de senaste decennierna och i takt med detta har kraven inom skogsbruket ökat. Idag behöver en omfattande miljöhänsyn tas. Detta ställer även högre krav på entreprenörerna. För att entreprenörerna ska klara av att leva upp till kraven är det viktigt att beställaren av tjänsten överlämnar en arbetsinstruktion i samband med avropande av traktuppdrag. Denna arbetsinstruktion och arbetsorder skapas i form av ett traktdirektiv. Ett kvalitativt traktdirektiv betraktas vara viktigt för Fiskarhedens Trävaru AB och för deras entreprenörer. En fallstudie har genomförts för att utvärdera och beskriva företagets nuvarande traktdirektiv. Resultatet visar att dagens traktdirektiv stundtals är bristfälliga genom att de är dåligt ifyllda. Viktigt innehåll kommuniceras därmed ej som det behövs. Ett förslag på nytt, förbättrat traktdirektiv, där innehållet är tänkt att fyllas i bättre, har därför tagits fram. Med hjälp av detta traktdirektiv kan Fiskarheden upprätthålla ett hållbart skogsbruk. / Gross felling has accelerated in recent decades, and as a consequence, the requirements for forestry have increased. Today a comprehensive environmental consideration needs to be taken. This also imposes higher demands on the contractors. In order for contractors to be able to live up to the requirements, it is important that the customer of the service hands over a work instruction in connection to the removal of region assignments. This work instruction and work order is created in the form of a region directive. A qualitative region directive is considered important for Fiskarhedens Trävaru AB and for their contractors. A case study has been conducted to evaluate and describe the company's current region directive. The results show that the current region directive is sometimes inadequate due to that they are poorly completed. Important content is therefore not communicated as needed. A proposal of a new improved region directive, where the content is intended to be filled in better, has therefore been developed. With the help of this region directive, Fiskarheden can maintain sustainable forestry.

Detta är en studie av teori och praktik i svensk skogspolitik, undersökningen är gjord med hjälp av intervjuer av skogsmaskinförare. Syftet med studien var att belysa och analysera orsaken till de skador som skogsbruket orsakar. Jag ville undersöka hur de skogspolitiska målen omsätts i praktiken. Under de intervjuer som genomfördes med skogsmaskinförarna utkristalliserades några faktorer som utgör problem och som har betydelse för hur skogspolitiken genomförs i praktiken. Det som skogsmaskinförarna menar utgör problem är bland annat bristfällig information, dåliga kartor och snötäckt mark. Vidare framkom att andra åtgärder än avverkning kan orsaka skador på skyddsobjekt. Andra skogsåtgärder som till exempel skotning av ris och markberedning är inte lika kringgärdade av restriktioner som slutavverkningar. Att objekt inte finns på kartor beror på att de inte inventerats eller registrerats. När marken är täckt med snö, objekt inte finns markerade på någon karta, inte är markerat i fält och ingen har lokal kännedom om objekten är det stor risk för att de skadas. Allt färre anställda i skogen gör att skogsarbetare arbetar över allt större områden vilket leder till att lokal kännedom om objekt också saknas idag. Stora insatser behövs för att få till stånd inventeringar av kulturobjekt och nyckelbiotoper, vidare behövs registrering och överföring till kartor som snabbt kan göras tillgängliga för skogsbruket. Rutiner för informationsflödet och fortsatt satsning på utbildning, rådgivning och information till alla skogsbrukets aktörer är viktigt för att målen skall kunna nås.

I samband med slutavverkning uppstår ibland körskador på skogsmarken. Stora Enso Skog har sedan flera år tillbaka problem med allvarliga körskador kopplat till överfarter vid slutavverkning. I den här studien identifierades och analyserades orsakerna till varför de allvarliga körskadorna uppkom vid överfarterna. Studien är en analys av trakter med betygsatta överfarter i Stora Ensos Skogs Grönt bokslut för 2019 och 2020 samt Egenkontroll och Traktdirektiv för trakterna som kompletterades med en fältinventering. Detta möjliggjorde att se samband och utfall mellan planering och avverkningslagens utförande samt faktorer till avvikelser. Studiens resultat visade på brister i hanteringen av överfarter hos både planeringen och avverkningslagen. Resultatet visade även att avverkningslagen anser att överfarterna är underkända i klart lägre utsträckning än Grönt bokslut. Slutsatsen är att de allvarliga körskadorna uppkommer på grund av en kombination av flera olika faktorer.

Skogen brukas allt intensivare och större och tyngre maskiner vid skogliga operationer innebär förhöjd risk för körskador. En körskada kan innebära stora ekonomiska förluster likväl som allvarlig påverkan på miljö och sociala värden. Den skogliga branschen jobbar kontinuerligt för att utveckla nya mer hållbara metoder. Ett sätt är att använda sig av digitala beslutsstöd vid planeringstillfället. Timbertrail är ett sådant som tar hänsyn till en trakts beskaffenhet för att hitta bästa avlägg och basväg. Studien visade på att beslutsstödet i teorin hänvisar till bättre bärighet och minskad risk för körskador. Den kan vara ett bra hjälpmedel vid planering men att den skogliga operationen till sist är beroende av att alla inblandade också tar ett personligt ansvar för att minimera risken för körskador.

<p>Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall. Det medförde en genomsnittlig minskning av mängden död ved med 2,0 m3 ha-1, vilket är en tredjedel av den totala volymen död ved lämnad vid slutavverkning. En enkät skickades till privata skogsägare. Den främsta orsaken till att man tagit bort träd var relaterade till ekonomi och produktion. Hur ekonomiskt beroende skogsägaren var av sin skog eller om man certifierat sin skog eller inte hade dock ingen betydelse för hur man hanterade naturhänsynen efter slutavverkning. Det berodde snarare på skogsägarnas attityd till produktion kontra bevarandet av biologisk mångfald. Skogsägare som tagit bort hänsynsträd var överlag mer tveksamma till att lämna olika former av naturhänsyn vid slutavverkning. Denna studie utvärderar även mängd och kvalitet på naturhänsyn lämnad efter slutavverkning i Östergötland.</p>

Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall. Det medförde en genomsnittlig minskning av mängden död ved med 2,0 m3 ha-1, vilket är en tredjedel av den totala volymen död ved lämnad vid slutavverkning. En enkät skickades till privata skogsägare. Den främsta orsaken till att man tagit bort träd var relaterade till ekonomi och produktion. Hur ekonomiskt beroende skogsägaren var av sin skog eller om man certifierat sin skog eller inte hade dock ingen betydelse för hur man hanterade naturhänsynen efter slutavverkning. Det berodde snarare på skogsägarnas attityd till produktion kontra bevarandet av biologisk mångfald. Skogsägare som tagit bort hänsynsträd var överlag mer tveksamma till att lämna olika former av naturhänsyn vid slutavverkning. Denna studie utvärderar även mängd och kvalitet på naturhänsyn lämnad efter slutavverkning i Östergötland.

Lappugglans utbredningsområde kan vara påväg att förändras som respons till det moderna skogsbruket. I den här studien har jag fokuserat på lappugglors abundans vid kalhyggen av olika storlek med hypotesen att de föredrar hyggen av mindre storlek. Eftersom kalhyggena i södra Sverige i snitt är mindre så skulle det kunna vara en del i förklaringen att lappugglor börjat synas allt oftare söderut. Data laddades ned från artdatabanken och skogsstyrelsen och bearbetades i QGiS för att undersöka lappugglornas utbredning i relation till kalhyggen. Resultatet indikerar att ugglorna föredrar små framför stora kalhyggen och även kan dras till små hyggen. Resultaten visar också en trend söderut för ugglornas utbrednings mellan 2005 och 2020. Dessa resultat bekräftar att lappugglornas utbredningsmönster rör sig söderut och stödjer hypotesen att det är skogsbruk och kalhyggens storlek som driver denna utveckling. Mindre kalhyggen gynnar även andra arter än Lappugglor och kan därför generellt vara en god idé för att förena ekologi och ekonomi inom modernt skogsbruk. / The great grey owl may be adjusting its distribution area in Sweden in response to altered forestry practices. Here i focused on the abundance of owls in clear cut areas of different sizes with the hypothesis that owls prefer smaller clear cut areas. As clear cut areas are smaller in the south than in the north, such a preference could explain a trend of changing distribution southward. Data from artdatabanken and skogsstyrelsen were processed and analyzed in QGiS to investigate the spatial pattern of owl reports in relation to the locations of clear cuts. The results indicate that the owls prefer small over large clear cuts, and are indeed attracted to small clear cuts. The results also show a southward change in the distribution area from 2005 to 2020. These results confirm that the distribution of great grey owls moves southwards in Sweden and support the idea that this trend may be driven by the species being attracted to smaller clear cuts. Since smaller clear cuts benefit more species than owls it is generally a good idea to combine economy with ecology in modern forestry.