• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 136
  • 24
  • Tagged with
  • 160
  • 86
  • 50
  • 44
  • 29
  • 25
  • 24
  • 24
  • 23
  • 23
  • 20
  • 18
  • 18
  • 15
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skogsbrukets påverkan på artmångfalden hos mossor och lavar : Är artmångfalden större i en skog vid kontinuitetsskogsbruk än vid trakthyggesbruk?

Leverin, Malin January 2014 (has links)
Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem. Denna rapport avser jämföra och redogöra för eventuella skillnader i artmångfalden av mossor och lavar mellan de tre skogstyperna naturskog, kontinuitetsbrukad och trakthyggesbrukad skog. Undersökningen har baserats på fyra olika kontinuitetsbrukade skogar i Skåne, Västra Götaland och Östergötlands län. Utifrån dessa skogars förutsättningar har sedan trakthyggesbrukade skogar och naturskogar valts ut i acceptabel närhet. Resultatet av undersökningen visar att de trakthyggesbrukade skogarna avviker signifikant i artmångfald från de andra skogstyperna. Naturskogarna och de kontinuitetsbrukade skogarna är rikare i artmångfald och har mer kongruenta värden, dock är förekomsten av epifyter högre i naturskogen. Resultatet visar också att förekomsten av signalarter är högre i en skog vid kontinuitetsskogsbruk än vid trakthyggesbruk. / The most common forestry model in Sweden, the clear cutting forestry, has caused problems for the biodiversity in the forests. In 2010, Sweden had 319 different bryophytes and lichens in the Red List that were connected to the forest. Some of which are dependant of forest continuity, old decaying wood, forest fire or other natural phenomenon found only in more or less undisturbed forests. The alternative to this forestry model is the continuous cover forestry as was common in the past, before forestry became an industry. At the time when the farmers themselves plucked out the wood they needed for they own survival, the forests could still function as an ecosystem. This report aims to compare and account for possible differences in species diversity between the tree forest type natural forest, continuous cover managed and clear-cutting managed forest. This study was based on four different continuous cover managed forests in Skåne, Västra Götaland and Östergötland County. Based on these forests prerequisites, natural forests and clear-cutting managed forests have been selected in acceptable closeness. The results of the survey show that the clear-cutting managed forests differ significant in biodiversity from the other forest types. Natural forests and continuous cover managed forests are richer in biodiversity and have more congruent values, however the presence of epiphytes is higher in natural forests. The result also shows that the presence of indicator species is higher in a continuous cover managed forest than in a clear-cutting managed forest.
2

Skog för nutid och framtid : en samhällsekonomisk analys av det lämpliga virkesuttaget / Optimal exploitation of forest resources

Hultkrantz, Lars January 1982 (has links)
Stora förhoppningar ställs på skogsnäringen i debatten om hur Sveriges ekonomiska problem skall lösas. Samtidigt har det hävdats att skogsindustrin slagit i virkestaket och därför bör krympas. I denna avhandling studeras vad som är en samhällsekonomiskt önskvärd avverkningsnivå med hänsyn till dels långsiktiga avvägningsproblem, dels skogsindustrins betalningsförmåga för sin råvara och skogsbrukets kostnader. Analysen visar att skogsindustrin som helhet inte är överutbyggd. I studien görs vissa uppskattningar av de kostnader samhället åsamkas om virkesuttaget blir för litet. Ett teoretiskt avsnitt om optimala avverkningsförlopp innehåller bl a en kritik av den för alla skogsekonomer kända Faustmanns formel. De empiriska resultaten baseras på ett antal modeller av linjär programmeringstyp för analys av virkesmarknaden, vilka redovisas utförligt. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.
3

Statistical modeling and design in forestry : the case of single tree models /

Berhe, Leakemariam, January 2008 (has links)
Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.
4

Skydd för skogsnäringen i samband med fastighetsbildning

Fransson, Suzanne, Gustafsson, Sara, Nord, Jenny January 2006 (has links)
<p>Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestämmelserna för jord- och skogsbruk. Bestämmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och används nären fastighetsbildningsåtgärd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för små fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. Små skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för ägaren som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att välja alternativa områden föravverkning försämras för små fastigheter, vilket gör det svårare att avstå från avverkning i områden med höga naturvärden. Eftersom relativt små fastigheter får bildas enligt FBL 3kap 1 § finns speciella skyddsbestämmelser för jord- och skogsbruksfastigheter. FBL 3 kap 5 § innebär att varje ny- eller ombildad fastighet ska kunna ge ett godtagbart ekonomisktutbyte för att anses vara lämpad för sitt ändamål. Vanligtvis används ett avkastningskrav på 50-100 skogskubikmeter.</p><p>Nästa skyddsbestämmelse för skogsbruket är FBL 3 kap 7 §. Syftet med bestämmelsen är att tillgodose det allmänna intresset av att skydda skogsnäringen. Paragrafen innebär attskogsbruksmark inte får delas in på ett sådant sätt att möjligheten att ekonomiskt nyttja skogen undergår försämring av betydelse. Dessutom finns ett förbud mot skadlig delningav en sådan fastighet. Normalt används ett avkastningskrav på 200-250 skogskubikmeter. I vissa fall är det tillåtet att låta viss skogsmark, max 10 ha, ingå i en bostadsfastighet. Dettakan vara fallet då skogen saknar betydelse för det aktiva skogsbruket eller då marken planeras att läggas om till annan markanvändning t ex betesmark. Det är också tillåtet attöverföra viss skogsmark i syfte att använda marken för uttag av husbehovsved. Överföring av produktiv skogsmark bör däremot undvikas, ett fristående skogsskifte bör inte helleringå i en bostadsfastighet.</p><p>Enligt undersökningen som gjordes tillämpas inte bestämmelserna olika i olika regioner. Myndigheterna verkar ofta komma fram till samma resultat, däremot varierar motiven förfastighetsbildningens tillåtlighet. Vidare visar undersökningen att stor vikt läggs vid syftet med fastighetsbildningsåtgärden och att myndigheterna sällan tillåter lägre avkastning ändet av lantmäteriverket rekommenderade avkastningskravet på 200-250 skogskubikmeter.</p>
5

Stormen Gudrun 8-9 januari 2005 : en studie med avseende på psykologiska effekters påverkan på privat skogsbruk i Jönköpings och Kronobergslän

Ekström, Eva-Lotta, Gunnarsson, Christine January 2005 (has links)
No description available.
6

Skydd för skogsnäringen i samband med fastighetsbildning

Fransson, Suzanne, Gustafsson, Sara, Nord, Jenny January 2006 (has links)
Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestämmelserna för jord- och skogsbruk. Bestämmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och används nären fastighetsbildningsåtgärd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för små fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. Små skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för ägaren som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att välja alternativa områden föravverkning försämras för små fastigheter, vilket gör det svårare att avstå från avverkning i områden med höga naturvärden. Eftersom relativt små fastigheter får bildas enligt FBL 3kap 1 § finns speciella skyddsbestämmelser för jord- och skogsbruksfastigheter. FBL 3 kap 5 § innebär att varje ny- eller ombildad fastighet ska kunna ge ett godtagbart ekonomisktutbyte för att anses vara lämpad för sitt ändamål. Vanligtvis används ett avkastningskrav på 50-100 skogskubikmeter. Nästa skyddsbestämmelse för skogsbruket är FBL 3 kap 7 §. Syftet med bestämmelsen är att tillgodose det allmänna intresset av att skydda skogsnäringen. Paragrafen innebär attskogsbruksmark inte får delas in på ett sådant sätt att möjligheten att ekonomiskt nyttja skogen undergår försämring av betydelse. Dessutom finns ett förbud mot skadlig delningav en sådan fastighet. Normalt används ett avkastningskrav på 200-250 skogskubikmeter. I vissa fall är det tillåtet att låta viss skogsmark, max 10 ha, ingå i en bostadsfastighet. Dettakan vara fallet då skogen saknar betydelse för det aktiva skogsbruket eller då marken planeras att läggas om till annan markanvändning t ex betesmark. Det är också tillåtet attöverföra viss skogsmark i syfte att använda marken för uttag av husbehovsved. Överföring av produktiv skogsmark bör däremot undvikas, ett fristående skogsskifte bör inte helleringå i en bostadsfastighet. Enligt undersökningen som gjordes tillämpas inte bestämmelserna olika i olika regioner. Myndigheterna verkar ofta komma fram till samma resultat, däremot varierar motiven förfastighetsbildningens tillåtlighet. Vidare visar undersökningen att stor vikt läggs vid syftet med fastighetsbildningsåtgärden och att myndigheterna sällan tillåter lägre avkastning ändet av lantmäteriverket rekommenderade avkastningskravet på 200-250 skogskubikmeter.
7

Stormen Gudrun 8-9 januari 2005 : en studie med avseende på psykologiska effekters påverkan på privat skogsbruk i Jönköpings och Kronobergslän

Ekström, Eva-Lotta, Gunnarsson, Christine January 2005 (has links)
No description available.
8

Skogsbrukets påverkan på biologiska värden : En utvärdering av Sala kommuns skogsbruk

Nyberg, Camilla January 2011 (has links)
Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar. I projektet har jag inventerat kommunägda skogsbestånd i Sala, som avverkats före och efter att certifieringen infördes samt gallringar som gjorts efter certifieringen. Det visar sig att certifieringen har påverkat, man har blivit mer medveten om de biologiska värdena i skogen. I brukandet av skogen skapar man högstubbar, lämnar torrträd och naturvärdesträd i en större utsträckning än tidigare. I och med arbetet med att uppfylla certifieringskraven medverkar man även till att uppfylla två av delmålen i miljömålet Levande Skogar.
9

Restructuring and employment change in sparsely populated areas : examples from Northern Sweden and Finland /

Lundmark, Linda, January 2006 (has links)
Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.
10

Skogsanvändningens påverkan på växthusgasbalansen : En scenarioanalys för Jämtlands län fram till 2050

Theorell, Linus Theorell January 2016 (has links)
Forests are often cited as an important factor in order to minimize greenhouse gas (GHG) emissions since the wood raw material has many beneficial uses related to reducing GHGs emissions. In Jämtland the potential of using forests as a measure of reducing GHGs emissions is considerable since more than half of the county's land area consists of productive forest land. Since the wood raw material is a limited resource, it is required that the raw material is used as efficiently as possible, for the right purpose, and where the reduction potential regarding GHG emissions will be as large as possible. To investigate this, a model has been constructed in which different utilization options for the forest can be simulated with respect to GHG emissions with the aim to investigate how the use of the forest in Jämtland affects the GHG balance in a short term perspective. The model, called SkogSim 2050, has been constructed in Microsoft Excel and has been used to simulate seven different scenarios that describe how the use of forest raw material in Jämtland is expected to affect the GHG balance by 2050. The scenarios have been chosen with regard to various competing uses of forest products and includes only the main applications that exist today, namely sawn timber, pulp and paper production and wood fuel. One scenario also simulates how the GHG balance is affected if the forest would not be felled. Some of the scenarios include an increased extraction of logging residues in the form of branches and tree tops (GROT) and stumps compared to today's withdrawal. The results of the simulated scenarios show that all scenarios are resulting in significant reduced or prevented GHG emissions when consideration is given to substitution and storage effects. The results also show that the major impact on the GHG balance in the different scenarios are strongly linked to the type of energy that is assumed to be substituted. When coal was considered as the substituted fuel the scenario that only included production of wood fuels combined with a significantly increased extraction of logging residues resulted in the greatest impact on the GHG balance with reduced or prevented GHG emissions of up to 520 million tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) for the whole simulated time period; 2014-2050. If instead, natural gas was considered as the substituted fuel the positive effects were reduced substantially in all scenarios and the scenario which simulated no logging went from being the option that provided the lowest reduced or prevented GHG emissions to represent the highest reduction and prevention of GHG emissions of approximately 330 million tons CO2e for the whole simulated time period. The results also show that increased extraction of forest residues for substitution of natural gas provides a direct negative effect on the reduction and prevention of GHG emissions in the short term. Based on the results it is possible to conclude that in the short term it is vital to also evaluate how the emissions of biogenic carbon dioxide (CO2) affect the GHG balance. Fossil CO2 emissions from the use of forest raw material in Jämtland represent only a small part of the overall impact on the GHG balance and it is instead the amount of wood fuel that is used, and the substitution effects linked to the use, that has the greatest impact on the GHG balance in a short term perspective. / Skogen pekas ofta ut som en avgörande faktor för att kunna minimera utsläppen av växthusgaser då skogsråvaran har många klimatnyttiga användningsområden. I Jämtland finns det goda förutsättningar för att nyttja skogen för klimatnyttiga ändamål då mer än hälften av länets landareal utgörs av produktiv skogsmark. Eftersom att skogsråvaran utgör en begränsad resurs krävs det att råvaran används så effektivt som möjligt, till rätt ändamål och där utbytet gällande besparade växthusgasutsläpp blir så stort som möjligt. För att undersöka detta har en modell konstruerats där olika användningssätt för skogen kan simuleras med avseende på växthusgasutsläpp med syftet att undersöka hur nyttjande av Jämtlands skogar påverkar växthusgasbalansen utifrån ett kortare tidsperspektiv. Modellen, benämnd SkogSim 2050, har konstruerats i Microsoft Excel och har använts till att simulerar sju olika scenarier som beskriver hur användandet av skogsråvaran i Jämtland förväntas påverka växthusgasbalansen fram till 2050. Scenarierna har valts med avseende på olika konkurrerande användningsområden för skogsråvaran och inkluderar endast de huvudsakliga användningsområden som existerar idag, nämligen sågvirke, pappers- och massaproduktion och trädbränsle. Ett scenario simulerar också hur växthusgasbalansen påverkas om skogen inte skulle avverkas. Några av scenarierna inkluderar även ett ökat uttag av avverkningsrester i form av grenar och toppar (GROT) och stubbar jämfört med dagens uttag. Resultatet från de simulerade scenarierna visar på att alla scenarier resulterar i stora reducerade eller förhindrade utsläpp av växthusgaser när hänsyn tas till substitutions- och lagringseffekter. Resultatet visar också på att hur stor påverkan på växthusgasbalansen är i de olika scenarierna är starkt knuten till vilket energislag som antas substitueras. Vid användning av kol som substituerat bränsle resulterade scenariot som endast inkluderar produktion av trädbränslen i kombination med ett drastiskt ökat uttag av avverkningsrester i störst påverkan på växthusgasbalansen gällande reducerade eller förhindrade utsläpp av växthusgaser på upp emot 520 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) för hela den simulerade tidsperioden; 2014-2050. Om istället naturgas anges som substituerat bränsle minskar den positiva effekten avsevärt i alla scenarier och scenariot som simulerar ingen avverkning går från att vara det alternativ som ger lägst reducerade eller förhindrade växthusgasutsläpp till att resultera i högst reduktion och förhindrande av växthusgasutsläpp på ungefär 330 miljoner ton CO2e för hela den simulerade tidsperioden. Resultatet visar också på att ett ökat uttag av avverkningsrester för substitution av naturgas ger en direkt negativ effekt på reduktionen och förhindrandet av växthusgasutsläpp i det korta perspektivet. Baserat på resultaten går det att dra slutsatsen att i det korta tidsperspektivet är det vitalt att även utvärdera hur utsläppen av biogen koldioxid (CO2) påverkar växthusgasbalansen. De fossila CO2-utsläppen från nyttjandet av skogsråvaran i Jämtland utgör endast en liten del av den totala påverkan på växthusgasbalansen och det är istället den mängd trädbränsle som nyttjas samt substitutionseffekter kopplade till det nyttjandet som har störst påverkan på växthusgasbalansen. / <p>2016-06-29</p>

Page generated in 0.03 seconds