Skogen har genom åren varit föremål för många meningsmotsättningar och konflikter. Ett särskilt symbolladdat centra tycks kalhygget vara och syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av ett dagspressmaterial studera hur kalhyggesdebatten tagit sig uttryck historiskt. Debatten har följt på den hegemoniska position kalhyggesbruket erövrat efter andra världskriget inom ramen för storskalighet och rationalitet. Rikligast med exempel har dock 1970-talets första hälft kunnat bestå med. Kalhygget försvaras till stor del utifrån en berättelse om den producerande skogen som anknyter till vad som betecknats som modernitet. Kritiken tar å sin sida spjärn mot andra värden och berättelser som genom att delas av kalhyggets förespråkare blir ett slags teman som debatten kretsar kring. Dessa anknyter såväl till nationalism som till de perspektiv som följde med miljörörelsen och den nya vänstern i samband med den så kallade radikaliseringsvågen. Under 80-talet finns tendenser till att distinktionen mellan att kalhugga och att inte göra det blir mindre självklar men upplevelsen av att skogen skövlas fortsätter att dela lägren. Ebba Lisberg Jensen menar att skogsbruksdebattens kärna ligger i om skogen är helgedom eller råvarulager. Här förslås istället att den avgörande aspekten har att göra med avstånd och huruvida skogen ex- eller inkluderas i den värld vi lever till vardags. Två olika förhållningssätt till skogen som i sig själva inte är omöjliga att förena men vars harmoni utmanas av det storskaliga kalhyggesbrukets fysiska avtryck i skogen. Kalhyggesdebatten kan med andra ord inte ensidigt förstås som en miljöfråga och inte heller som en konflikt mellan ekonomiska intressen kontra rekreations- eller estetiska intressen. Det är en motsättning som genom kalhygget sprungit ur en skiljaktighet mellan olika uppfattningar om vad skogen är och bör vara, om vad berättelsen om skogen i sin essens handlar om.

Tjädern (Tetrao urogallus) är en av arterna skogshöns med sitt utbredningsområde Europa och Ryssland. Den är väl anpassad till ett liv i det norra barrskogsbältet. Beståndet av tjäder har minskat kraftigt under efterkrigstiden över hela sitt utbredningsområde utanför Ryssland, där den dock har ökat i antal. Tack vare den ökningen anger BirdLife International beståndet som stabilt. Anledningarna till nedgången i norra delen av Europa består troligen av flera orsaker varav de förändrade skogsbruksmetoderna under andra halvan av 1900-talet kan vara en av de viktigaste. Klimatfaktorer och förändrat predationstryck kan vara andra orsaker. För att försöka se effekterna av genomförda skogsbruksåtgärder inom upptagningsområdet för tjäderns lekplatser, har 12 lekplatser i norra Skaraborg som var inventerade under 1990-1995 återinventerats under våren 2005. Antalet tuppar idag på dessa lekplatser har jämförts med tidigare situation. Ingen lekplats uppvisar någon ökning av tuppar på leken och på 5 ställen har leken övergivits helt. Arealer för de olika markslagen har uppmätts inom de 300 ha som utgör en lekplats. Analyser av korrelationen mellan de olika markanvändningarna och antalet tuppar har inte gett några signifikanta resultat (p > 0,05). Det finns en signifikant korrelation mellan förlorat antal tuppar och förändrad andel plantering (p<0,05), det har betydelse från vilken nivå förändringen sker. Anledningarna till att tupparna försvunnit på en del ställen och minskat på andra skulle kunna vara resultatet av den samlade effekten av dels skogbruksåtgärder dels övriga faktorer. Det verkar vara betydelsefullt hur stort hygget är och var det ligger i förhållande till lekcentrum om det ska påverka tjädern. Ska hänsyn kunna tas när skogsbruksåtgärder planeras är det en förutsättning att lekplatsen är känd av berörda parter. Tjäderns höga krav på sin miljö med flera olika biotoper inom reviret och dess preferens för äldre skogar med lång kontinuitet gynnar många andra arter, vilket i sin tur även gör tjädern användbar som paraplyart inom naturvården. / The capercaillie (Tetrao urogallus) is one of the species of wood fowls with distribution in Europe and Russia. It is well adapted to a life in the northern coniferous forest area. The population of capercaillies has diminished considerably during the postwar period in the whole distribution area outside Russia, where it on the contrary has increased in number. Because of this increase the BirdLife International states the population as stable. The reasons for the decrease in the northern part of Europe are believed to emanate from different sources of which the changing methods in forestry during the second half of the 20th century seem to be one of the most important ones. Climate conditions and changed predacious pressure are other possible causes. In an attempt to observe the effects of the measures in forestry taken within the distribution areas of the mating grounds of the capercailzies, twelve sites in the northern county of Skaraborg, registered during the years 1990-1995, were again registered in spring 2005. The number of male birds today on these grounds has been compared to the number of earlier registrations. No mating ground shows an increase in the number of male birds and in five places the mating ground has been totally abandoned. Within the mating ground consisting of 300 hectares the acreage of different kinds of land has been measured. The analysis of the correlation between the use of the different kinds of land and the number of male birds has not given any significant results (p> 0,05). There is one significant correlation between lost numbers of male birds and the alter of the share of plantation (p<0,05). The reason why the male birds have disappeared and in other places have diminished in number could be the result of the increased effect of both the forestry measures taken and other factors. The size of the cutting area as well as the location in relation to the centre of the mating ground seems to be of importance in influencing the capercaillie. The knowledge of the mating grounds is therefore essential to the concerned parties in planning forestry measures in a considerate way. The capercaillie has high demands upon its environment with several different biotopes within its territory; its preference for old forests with a long continuity favors several other species, which thereby makes the capercaillie useful as a general covering species in the nature conservation work.

<!--StartFragment--> Within the near future Sweden will be facing a large number of successions of ownership  within the agriculture and forestry sector, which is why it is important to acknowledge the question of alternatives for transfer of ownership. The purpose of this thesis is therefore to analyze the existing law as well as the various options for how to transfer the ownership concerning succession of ownership within family-owned agriculture and forestry businesses. This thesis pays particular attention to the complexity of problems that refer to joint ownerships and the great importance of the emotional questions that arise when a succession of ownership is being implemented. A succession of ownership can be planned as well as unplanned. When implemented through inheritance the transfer to the younger generation is unplanned. There are several effects of an unplanned succession of ownership and these effects can be harmful for the company as well as the family. If planned preparations can be made then the process can be facilitated by the involvement of the complete family. A planned succession is carried out through purchase, gift or testament. The implementation is a lengthy process and consideration must be taken not only to the economic and legal aspects but also the emotional. A succession can lead to jealousy and arising disputes within the family during and after the succession if the emotional questions are neglected. Approximately a third of all agricultural and forestry businesses are owned by more than one person in a joint ownership. Joint ownership can arise through various different reasons such as unplanned, through inheritance or testament, or planned, through purchase or gift. Numerous problems could arise through joint ownership, for example, where there are several joint owners, there could be several different perceptions on how to manage the property. There is the possibility to apply for trusteeship for the property by a legal guardian, however, it is not suitable for every constellation. Agriculture and forestry businesses are often owned as a joint ownership despite the fact that only one of the joint owners conducts and lives on the estate. These problems illustrate that joint ownership is not recommended, and when planning the succession of property, it is always important to be aware of the negative implications of joint ownership. It is hard to define an emotional question and there is no unequivocal answer to what such a question implies. The importance of these questions during a succession of ownership should not be belittled since they can determine the outcome of the succession. The emotional questions have a great impact on the succession as a whole and involve everyone. The importance of these questions has attracted more attention during the previous years but there is still a lack of investigations within this area and it is therefore important to highlight their existence. <!--EndFragment-->

Light Detection And Ranging (LiDAR) har under det senaste decenniet utvecklats mycket och används som datainsamlingsmetod vid inventering av skog. Lantmäteriet genomför mellan åren 2009 och 2015 en riksomfattande flygburen laserskanning över hela Sverige och den laserskanningen ska leda till en ny nationell höjdmodell (NNH). Data som genereras från denna höjdmodell kan nyttjas av skogsindustrin för att göra skogliga inventeringar. Programvaruutvecklaren Esri Inc. har utvecklat ett stöd för hantering av denna typ av data i deras nya version av ArcGIS, ArcGIS 10.1. Syftet med denna studie är att undersöka hur skogsindustrin i Sverige använder LiDAR-data, vilka brister och behov som finns, hur ArcGIS används och hur ArcGIS kan utvecklas för att matcha skogsindustrins behov. I denna studie genomfördes dels en jämförelse mellan ArcGIS 10.1 med den tidigare versionen ArcGIS 10.0 och dels intervjuer av sex betydelsefulla personer som är verksamma i branschen. Personer från alla intressegrupper intervjuades; skogsägare, forskare och tekniska konsulter.Resultatet från jämförelsen mellan ArcGIS 10.0 och ArcGIS 10.1 visar potentialen med LiDAR-data och hur enkelt och smidigt det är att hantera LiDAR-data i den nya versionen av ArcGIS. Resultaten från intervjuerna visar att de data som finns tillgängligt från NNH är fullt tillräckliga för att göra skoglig inventering på beståndsnivå. Det är däremot inte tillräckligt för att göra analys på enskilda träd. Några av de intervjuade upplever ArcGIS som ett avancerat och tidskrävande program att lära sig medan andra framhäver att det ska bli intressant med stöd för hantering av LiDAR-data. De konsulter som intervjuats använder sig främst av egenutvecklade programvaror för hantering av LiDAR-data medan övriga intervjuade använder ArcGIS som huvudprogram. Esri Sverige visste inte riktigt hur kvaliteten på NNH var och i hur stor utsträckning skogsindustrin använder sig av NNH innan denna studie. Men det visade sig att NNH-data används i stor utsträckning redan och att kvaliteten är fullt tillräcklig för den information skogsindustrin vill ha. ArcGIS upplevs ibland som ett avancerat program och det har ofta att göra med tidsbrist. Finns tiden kan det mesta lösas. LiDAR, och framför allt NNH är bra och användbart nu, men frågan är vad som händer när det är dags att göra nästa inventering för skogsbolagen? / Light Detection And Ranging (LiDAR) has in the past decade developed a lot and is used as a data collection method for inventory of forest. The Swedish National Land Survey is between 2009 and 2015 carrying out a nationwide airborne laser scanning throughout Sweden, and this laser scanning process will lead to a new national elevation model called NNH. Data generated from this height model can be used by the forest industry to make forest inventories. The software developer ESRI Inc. has developed a support for handling LiDAR data in their new version of ArcGIS, ArcGIS 10.1. The purpose of this study is to investigate how the forest industry in Sweden are using LiDAR data, identifying gaps and needs, how ArcGIS is used and how ArcGIS can be developed to match the forest industry. This study was founded by comparing the new version of ArcGIS with the previous version and by interviewing six relevant people who are active in the industry. People from several stakeholders were interviewed: foresters, researchers and technical consultants.The results of the comparison between ArcGIS 10.0 and ArcGIS 10.1 show the potential of LiDAR data and how easy it is to deal with LiDAR data in the new version of ArcGIS. The results of the interviews show that the data available from the NNH are fully sufficient for forest inventory at stand level. It is however not sufficient for analysis of individual trees. Some of those interviewed experienced ArcGIS as an advanced and time-consuming program to learn while others emphasize that it will be interesting with support for managing LiDAR data. The interviewed consultants mostly use software that they have developed by themselves for managing LiDAR data, while other interviewees use ArcGIS as the main program. ESRI Sweden was not sure of the quality of the NNH and how much the forest industry uses NNH, before this study. But it turned out that the NNH data are widely used already, and that quality is adequate. ArcGIS is sometimes perceived as an advanced program and it has often to do with time constraints. If time is available the problem often can be fixed. LiDAR, and NNH is good and useful now, but the question is what will happen when it's time for the forest companies to make their next inventory?

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på var skogsägare står i tanken på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet samt vad skogsbolagen har för åsikter om hyggesfritt skogsbruk. Studien bygger på en enkätundersökning riktad till 25 privata skogsägare och en intervjuundersökning riktad till fyra skogsbolag i södra Kronobergs län. Av intervjuerna framkom att skogsbolagen betraktar hyggesfritt skogsbruk som ett sämre alternativ än trakthyggesbruk, men att de tror att hyggesfritt skogsbruk kommer att användas mer i framtiden än vad det görs idag, antagligen på sämre marker eller på NS-bestånd. Genom enkäten framkom det att 52 % av de privataskogsägarna var intresserade av och nyfikna på hyggesfritt skogsbruk samt ävenvilliga att testa det på en liten del av sin mark. Av blädning, Naturkulturmetoden och Naturnära skötsel/Lübeckmetoden, var blädning den metod som var den mestintressanta enligt respondenterna. / The report scrutinizes, on the case study basis, the potential interests of forest companies and private forest owners to apply continuous cover forestry. Four interviews with local forest companies and a smaller opinion poll among forest owners were carried out in the county of Kronoberg, southern Sweden. The report also covers a smaller résumé of three different continuous cover forestry management practices, as well as a description of forest ownership in the county. The management practices in focus were single-tree selection system, Naturkultur and the Lübeck method. The study shows that companies in general are less interested in continuous cover forestry than traditionally methods, whereas forest owners interviewed showed more interest and curiosity. It can be concluded that about a half of the forest owners wished to request more information of various forest management practices based on continuous cover forestry.

Vallentuna municipality in Stockholm County, is planning to develop a management plan for a forest area owned by the municipality. The property is an urban forest and the hiking trail Roslagsleden runs through it. Hence the municipality intends to take extra care of the outdoor recreation interests, as well as forest biodiversity, but at the same time use the area for forestry. This study discusses how these three interests, recreation, biodiversity and forestry, differ in their views of how a forest should be managed, where they disagree and how they can coexist in the management of this area. In this study, a vegetation mapping of the area and an assessment of the forest’s conservation values was carried out. The most important result of this study were that the most valuable areas was the ones on medium moist ground dominated by spruce or rocky areas dominated by pine, and at the same time close to paths and/or Roslagsleden.

<p><!--StartFragment--></p><p>Within the near future Sweden will be facing a large number of successions of ownership  within the agriculture and forestry sector, which is why it is important to acknowledge the question of alternatives for transfer of ownership. The purpose of this thesis is therefore to analyze the existing law as well as the various options for how to transfer the ownership concerning succession of ownership within family-owned agriculture and forestry businesses. This thesis pays particular attention to the complexity of problems that refer to joint ownerships and the great importance of the emotional questions that arise when a succession of ownership is being implemented.</p><p>A succession of ownership can be planned as well as unplanned. When implemented through inheritance the transfer to the younger generation is unplanned. There are several effects of an unplanned succession of ownership and these effects can be harmful for the company as well as the family. If planned preparations can be made then the process can be facilitated by the involvement of the complete family. A planned succession is carried out through purchase, gift or testament. The implementation is a lengthy process and consideration must be taken not only to the economic and legal aspects but also the emotional. A succession can lead to jealousy and arising disputes within the family during and after the succession if the emotional questions are neglected.</p><p>Approximately a third of all agricultural and forestry businesses are owned by more than one person in a joint ownership. Joint ownership can arise through various different reasons such as unplanned, through inheritance or testament, or planned, through purchase or gift. Numerous problems could arise through joint ownership, for example, where there are several joint owners, there could be several different perceptions on how to manage the property. There is the possibility to apply for trusteeship for the property by a legal guardian, however, it is not suitable for every constellation. Agriculture and forestry businesses are often owned as a joint ownership despite the fact that only one of the joint owners conducts and lives on the estate. These problems illustrate that joint ownership is not recommended, and when planning the succession of property, it is always important to be aware of the negative implications of joint ownership.</p><p>It is hard to define an emotional question and there is no unequivocal answer to what such a question implies. The importance of these questions during a succession of ownership should not be belittled since they can determine the outcome of the succession. The emotional questions have a great impact on the succession as a whole and involve everyone. The importance of these questions has attracted more attention during the previous years but there is still a lack of investigations within this area and it is therefore important to highlight their existence.</p><!--EndFragment--><p> </p>

Sexveckorsregeln innebär att en anmälan måste göras till Skogsstyrelsen senast sex veckor före en större skogsavverkning. Av olika anledningar finns möjligheten att få dispens beviljad och därmed få avverka tidigare. Höga regnmängder i Västsverige under senhösten och vintern 2012 bidrog till att markerna blev extra känsliga för s.k. körskador. Det är spårbildning som uppstår till följd av körning med skogsmaskiner, särskilt på lös och fuktig mark, och kan orsaka både miljö- och produktionsmässigt negativa effekter. Många markägare som planerat avverkning vid denna tid då tjälen vanligtvis brukar kunna hålla för maskinerna önskade då istället avverka oanmälda områden (objekt) med bättre bärighet trots det milda vädret. För att inte behöva vänta med avverkningen ansökte de därmed om dispens från sexveckorsregeln i samband med den nya avverkningsanmälan. Eftersom det känsliga objektet kunde sparas till dess att det blivit kallare godkändes flertalet av de inkomna ansökningarna. Då dispensärenden kräver mer tid och arbete samt prioriteras framför vanliga avverkningsärenden var det av intresse för Skogsstyrelsen att ta reda på om den här typen av dispens i praktiken leder till färre körskador. Studien genomfördes på uppdrag av Skogsstyrelsen i Göteborg i syfte ta reda på om dispensen till fullo utnyttjas och om de dispensbeviljade och känsliga objekten avverkats med fler eller färre körskador än objekt där dispens inte sökts. Under april-maj 2013 besöktes totalt 66 privatägda skogsmarker i Halland och Västra Götaland. Studien visade att en stor majoritet av dispenserna utnyttjats men det fanns ingen signifikant skillnad i antal och grad av körskador mellan någon av de tre typerna av objekt. Det innebär att dispens från sexveckorsregeln, i det här fallet, inte lett till färre körskador än i ärenden som inte fått dispens. Dessutom förekom allvarliga körskador i en hög andel objekt inom alla tre grupper något som dels kan vara klimatrelaterat men också en följd av en pressad virkesmarknad och bristande kunskap och kommunikation inom skogsbruket. Detta är välkända problem som det på senare år jobbas allt intensivare med både från Skogsstyrelsens håll men också inom branschorganisationerna. Förhoppningen är att en ökad medvetenhet om körskadornas miljöeffekter och kunskap kring hur de undviks kommer göra att avverkningar i större utsträckning planeras därefter. Tillsammans med en mer detaljerad beskrivning av objekten som rör dispens och mer direkt uppföljning av körskador efter avverkning finns möjligheten att antalet allvarliga körskador även vid sämre väderförhållanden skulle kunna minska i framtiden. / The six week notice implies that the Swedish Forest Agency must be notified at least six weeks in advance of every greater forest felling. For various reasons it is possible for an exception to be granted and thus be able to execute felling earlier. High rainfalls in western Sweden during late autumn and winter 2012 made the soils extra sensitive for rutting. That is the tracks created by forest machines, especially on loose and moist soils, and can in turn cause negative effects for both the environment and wood production. Many forest owners who had planned felling at this time when the ground usually is frozen and can carry the machines instead wished to fell unnoticed areas (objects) with better carrying capacity despite the mild weather. To not having to wait with the felling they therefore applied for exception of the six week notice when sending the notification for the new object. Since the sensitive object could be spared for colder weather, many of the applications were granted. As the exception cases demands more time and work and are also managed prior to regular felling notifications the Swedish forest Agency had interest in finding out if this kind of exception in effect leads to less rutting and soil damage. The study was conducted on behalf of the Swedish Forest Agency in Gothenburg with the purpose to find if the exception, when granted, is fully utilized and if the granted and the sensitive objects are felled with more or less soil damage than objects felled without exception. During April/May 2013 a total of 66 privately owned objects in Halland and Västra Götaland were visited. The study showed that a great majority of the exceptions were utilized but there was no significant difference in number and degree of rutting between any of the three types of objects. This means that the exception of the six week notice, in this case, have not led to less soil damage than in objects without it. Furthermore, serious ruts occurred in a high amount of objects in all three groups, something that partly can be related to climate but also as an effect of a tough wood market and lack of knowledge and communication within the forestry. These are well known problems that in recent years have been more intensely addressed both by the Forest Agency but also within the branch organizations. Hopefully, an increased consciousness about the environmental effects of rutting and knowledge about how it can be avoided will make fellings in greater extent become planned thereafter. Along with a more detailed description of the objects regarding the exeptions and a more direct follow-up of soil damages after felling the number of serious ruts could possibly even at poor weather conditions be reduced in the future.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt. Detta var på så vis menat som ett komplement till skogsvårdslagen. Trots den goda idé som FSC vilar mot, har standardiseringenlett till en rad konflikter. Denna studie har som syfte att lyfta problematiken och ge en förståelse över vad de olika intressena säger om standardenidag. Granskningen har genomförts utifrån ett antal dokument som på olika sätt tar sig an problematiken kring standarden samt genom kontakt medpersoner som har en tydlig anknytning till FSC. Tidigare forskning har pekat både mot förhoppningar om FSC som positiv utveckling förskogsbruket men menar att det finns flera utmaningar i processen framåt och som riskerar att ligga till grund för konflikter. Det finns även en tillittill att certifieringen möjliggör en starkare gemensamhet mellan olika värderingar än tidigare. I denna granskning kan ett antal bristmoment i FSC:sprocess identifieras, där vikten av att tydliggöra kriterier och ansvarsroller ska betonas. Ursprungsidén tycks idag, utifrån de granskade texterna,inte hålla måttet, och har enligt flera av de berörda i texterna tappat en betydelsefull del av sin trovärdighet. Det innebär en risk att FSC:sorganisation förlorar den gemenskap som gör den trovärdig och på så sätt legitim. FSC är i grunden en god plattform för dialog kring viktigapolitiska frågor angående både miljö och socialt ansvar.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Sveriges lantbruksuniv., 2001. / Härtill 4 uppsatser.