The purpose of this thesis is to find out if it is possible to introduce a higher gross weight of trucks, from the current 64 tonnes to 74 tonnes. It would mean that the Swedish transportation would be more efficient and it would strengthen the Swedish business sector 's international competitiveness and also support the continued productivity, thus an efficient forest infrastructure is the key to obtain this. The report's input are from literatures, the Swedish Forest Agency’s recommended width increases of the road and simulations based on radius and angle of the curves. The results are based on calculations made ​​from the input data. The results of the report shows that the Forest Agency’s recommended width increases are enough to drive a 74 tonnes truck, which means that the 74 tonnes trucks are useable in the forestry after adjustments of the road. An increase from 64 tonnes to 74 tonnes would from an environmental point of view reduce carbon dioxide emissions by up to 11% and also the road would be better preserved when the axle load is distributed in a more efficient way.

De tätortsnära skogarna är en viktig resurs för samhället. Flera studier visar på att den kan ha positiva effekter, både på den psykiska och fysiska hälsan vid människors vistelser i naturen. Samtidigt finns ett stort behov av en hållbar skötsel i dessa tätortsnära skogsområden och det krävs en dialog mellan nyttjare och brukare för att kunna utföra skötselåtgärder i dessa områden.

<p>The aim of this thesis is to present, investigate and especially to analyse the legal rules that apply in the process of changing of the generation of the ownership of Swedish agriculture and forestry family business. The methods that this study include are: unplanned succession of ownership, i.e. inheritance, and planned succession of ownership, i.e. gift and purchase. The succession method that is the most cost efficient must be established in every single case depending on the situation of the current owners and the successors. Even a combina-tion between the different methods is possible. The different legal areas that apply in the process of change of generation are Family law, which is one of the cornerstones, Tax law as well as the laws of finance. The “soft” issues, i.e. relationship related, constitute a great part of the process of succession and are therefore in many ways decisive to a successful change of generation of the ownership of a family business.</p><p>Unplanned succession of ownership is often the result of the owner passing away. In the absence of a legal will the possessions will be portioned to the surviving relatives according to the laws of inheritance, which may lead to undesired consequences. When the estate inventory is registered, among other issues, a tax is imposed on the forestry account. The consequence of this is that the estate, as a legal entity, must remain for several years, in order to avoid high taxation, which leads to, shared ownership between the legatees.</p><p>A change of generation by the methods of gift or purchase, carried out during the lifetime of the older generation, would benefit from considerable planning. Too many and complicated legal rules make it difficult for the owner of a private business to survey what impact each method will have long term. Therefore, it is important to strive for the simplification of these laws. Two of the principles of Swedish tax law, that this thesis analyse, decide in an unsatisfactory way which method to choose for succession of ownership, which is why a change of the law is necessary.</p><p>It is also necessary to simplify the legal rules to entice a new generation of entrepreneurs into agriculture and forestry, who have ambitions of development and growth.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att presentera, utreda och framför allt analysera de rättsregler som blir aktuella i samband med generationsskifte av familjeägda jord- och skogsbruksföretag, bedrivna som enskild näringsverksamhet. De generationsskiftesmetoder som denna uppsats behandlar är vid oplanerat generationsskifte, arv, och vid planerat generationsskifte, gåva och köp. Vilken av dessa generationsskiftesmetoder som är den mest kostnadseffektiva måste avgöras i varje enskilt fall beroende på de förutsättningar som finns hos de enskilda ägarna och övertagarna. Även en kombination av de olika metoderna kan bli aktuellt. De olika rättsområden som berörs i generationsskiftesprocessen är familjerätt, som är en av hörnpelarna, skatterätt likväl som viss företagsekonomi. Relationsbaserade, ”mjuka”, frågor utgör en stor del av den totala generationsskiftesprocessen och har på flera sätt en avgörande betydelse för ett lyckat skifte.</p><p>Oplanerade generationsskiften blir ofta aktuella i samband med att ägaren avlider. Vid avsaknad av testamente fördelas kvarlåtenskapen på de efterlevande enligt den legala arvsordningen, vilket kan få oönskade konsekvenser. I samband med att bouppteckning registreras, skall bland annat medel på skogskonto tas upp till beskattning. Detta får till följd att den mest kostnadseffektiva lösningen kan blir att dödsboet ”måste” bestå i ett antal år för att kunna ta ut dessa medel utan hög beskattning, då samägande blir en av konsekvenserna.</p><p>Vid planerade generationsskiften, genom gåva eller köp, som genomförs under den äldre generationens livstid är god framförhållning av stor betydelse. Många och komplicerade rättsregler gör det dock svårt för den enskilda näringsidkaren att överblicka vad gåvo- och köpealternativen får för positiva och negativa konsekvenser på längre sikt, varför en förenkling av reglerna är att eftersträva. De inom skatterätten förekommande huvudsaklighetsprincipen och kontinuitetsprincipen styr på ett otillfredsställande sätt valet av generationsskiftesmetod, varför en lagändring, enligt min åsikt, bör ske.</p><p>Att underlätta reglerna kring generationsskiften är en nödvändighet för att locka en ny generation entreprenörer med tillväxtambitioner till jord- och skogsbruket.</p>

Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning är undermålig. En kunskapslucka som till stor del beror på att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket på det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krävs. Det ökade behovet av skogsråvara gör att skogsbruket söker nya marker där torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion. Studien är en kunskapssammanställning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk på svensk torvmark med fokus på föryngringsprocessen. Finland använder torvmarker i skogsbruket på ett sofistikerat sätt. I studien jämförs Sveriges förutsättningar för skogsproduktion på torvmark med Finlands skötselprogram, en jämförelse som går att använda som en fingervisning till vilka föryngringsmetoder som lämpar sig i Sverige. Studien rymmer även en mindre fältstudie på torvmark som visar på tydliga indikationer av näringsbrist i marken och vikten av en korrekt utförd gödslingsåtgärd. / The knowledge of forestry on Swedish peatland is insufficient. The knowledge gap is largely due to peatland previously being considered unsuitable land in connection with the forest. This is highly due to the Swedish regulatory restrictions on land drainage and fertilization, but also due to the environmental aspects involved and proactive maintenance required. The increased demand for forest products has allowed forestry to seek alternatives, where peat soil has the potential to be established for forest production. The study is a compilation of knowledge that emphasizes the knowledge of forestry on Swedish peatland with focus on the rejuvenation process. Finland uses peatland forestry in a sophisticated way. The study compares Sweden's prospects for forestry on peatland with Finland's maintenance program, a comparison that can be used as a pointer to which rejuvenation methods are suitable in Sweden. The study also contains a field study on peatland showing clear signs of nutrient deficiency in the soil and the importance of correct fertilization.

<p>Detta är en studie av de teoretiska riktlinjerna kring begrepsdefinitionen nyckelbiotop samt den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper i skogregionerna Östra Götaland, Dalarna/Gävleborg och Örebro/Värmland. Syftet med studien är att undersöka orsakerna till att nyckelbiotoper avverkas idag. Fokus ligger på om det finns en skillnad mellan den teoretiska begreppsdefinitionen och den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor och intervjufrågor till respondenter inom skogsbolag, skogsägarföreningar, stift (skogsbruken) och Skogsvårdsstyrelsen. De övergripande frågeställningarna var om det finns avvikelser mellan beslut och handling i hanteringen av nyckelbiotoper och om definitionen av nyckelbiotoper är förankrad, relevant och fungerande hos dem som planerar och avverkar inom skogssektorn. Enkät - och intervjusvaren från denna studie visar att både skogsbruken och Skogsvårdsstyrelserna anser att definitionen av nyckelbiotoper är förankrad hos dem som planerar och avverkar. Orsakerna till att det avverkas nyckelbiotoper är enligt Skogsvårdsstyrelserna att avverkningarna beror på ekonomiska faktorer vilket inte överensstämmer med skogsbrukens svar. Skogsstyrelsen menade att informationsbrist kunde vara en tänkbar orsak medan skogsbruken var delade i sin synpunkt på denna orsak. Angående definitionens relevans och fungerande i praktiken svarade Skogsvårdstyrelsen övervägande att de tyckte den var fungerande och i skogsbruken var meningarna delade om denna fråga. Av svaren framkom att den teoretiska begreppsdefinitionen ifrågasätts av främst skogsbruken men också av Skogsvårdsstyrelsen då den bland annat är så starkt kopplad till rödlistade arter. Studien visar att det finns mycket som kan och bör åtgärdas i problematiken kring avverkning av nyckelbiotoper och dess orsaker. Det är positivt att studien också visar att samtliga inom skogsbruken samt Skogsvårdsstyrelsens personal anser sig ha möjlighet att påverka inom sin organisation för att förhindra att avverkning av nyckelbiotoper sker i framtiden.</p>

<p>The freshwater pearl mussel, Margaritifera margaritifera, is a species in decline throughout its entire range in Europe and North America. In Sweden, the species has disappeared from one third of the watercourses it was found in a century ago, and recruitment occurs in only one third of the approximately 400 populations of mussels remaining. Changes to a watercourse induced by forestry are seen to be among the causes of decline, though there is little direct evidence. This study used GIS to determine various aspects of land cover in the catchment areas of 25 mussel populations in Western Värmland, Sweden. The road network, percentage of different land covers, and forest age were examined at four scales: whole catchment, subcatchment (up to nearest sediment trap), 250m and 100m streamside corridors. Streams containing populations of recruiting mussels had significantly fewer road crossings than streams with non-recruiting populations, perhaps due to increased sedimentation of streams in connection to road crossings. Recruiting mussels were found in catchments with more forest of age class 4-40 years, and significance increased as the scale of analysis was reduced. Almost all other age classes were insignificant. Reasons for these relationships are proposed, which include the larger proportion of birch in young forest (which provide more easily degradable material than conifer needles); and the higher acidity of soils in conifer forests, which increases with forest age and can be detrimental to mussels.</p> / <p>Flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera, visar en kraftig nedgång i hela sitt utbredning-område i Europa och Nordamerika. I Sverige har arten försvunnit från en tredjedel av alla vattendrag som den fanns i för hundra år sedan, och rekrytering sker bara i en tredjedel av de cirka 400 återstående populationerna. Förändringar i vattendrag, som en följd av skogsbruk, ses som en orsak till nedgången, dock finns det föga bevis. GIS användes för att undersöka olika aspekter av markslag i avrinningsområden för 25 musselpopulationer i västra Värmland. Vägnätet, procentandel av olika markslagtyper och skogsålder undersöktes på fyra nivåer: hela avrinningsområdet, avrinningsområdet uppströms till närmaste sedimentfälla och med 250m respektive 100m zoner runt bäcken. Vattendrag med rekryterande populationer hade signifikant färre vägkorsningar än vattendrag utan rekrytering, kanske på grund av ökad sedimentation i vattendrag där vägar korsar dem. Rekryterande populationer fanns i avrinningsområden med mer skog i åldersklass 4-40 år, och detta samband blev mer signifikant i och med lägre analysnivå. De flesta andra åldersklasserna uppvisade ingen signifikans. Förklaring till dessa samband föreslås bland annat vara större inslag av björk i ungskog, vilket ger ett lättare nedbrytbart material än barrträd, och den surare marken som förekommer med barrskog, vilken förvärras med skogsålder och därigenom kan vara skadlig för unga musslor.</p>

Globally, species are being eradicated at an accelerated rate, up to 1000 times faster than the rate of natural species loss. This is primarily due to the reduction and degradation of species habitats. As biodiversity decreases, ecosystems risk losing significant ecological processes and functions, such as natural water purification. As a response to this pressing environmental problem, the international community has set a goal of halting the loss of biological diversity by 2020. The objective of this thesis is to analyze the current legal protection for biological diversity in forests and demonstrate how the goal of halting the loss of biodiversity can be implemented through law.   In order to identify where legal measures might fall short of their goal or protecting biodiversity, the point of departure for this study has been to identify certain ecological structures of forest ecosystems that can be said to be of major importance for the conservation of biological diversity. The chosen structures represent not only levels on a spatial scale, but also reflect the need for separate regulatory techniques, if protection of biological diversity is to be formulated appropriately. One important legal issue addressed in this dissertation is how the legal protection of these ecological structures can be strengthened in relation to property rights. Furthermore, management of natural resources must address the complexity and uncertainties of ecosystems. How the legal system can meet such uncertainties, while ensuring legal certainty, is one of the topics addressed in this thesis. Adaptive management has been said to be a necessary tool for handling the complex and dynamic nature of ecosystems in the absence of complete knowledge or understanding of their functioning. Such management is also essential to handle the conflict of preserving biological diversity while meeting increasing demands on forest resources. By introducing legal requirements for adaptive environmental planning, I believe, the sustainable use of forest resources can more likely be ensured.

The aim of this thesis is to present, investigate and especially to analyse the legal rules that apply in the process of changing of the generation of the ownership of Swedish agriculture and forestry family business. The methods that this study include are: unplanned succession of ownership, i.e. inheritance, and planned succession of ownership, i.e. gift and purchase. The succession method that is the most cost efficient must be established in every single case depending on the situation of the current owners and the successors. Even a combina-tion between the different methods is possible. The different legal areas that apply in the process of change of generation are Family law, which is one of the cornerstones, Tax law as well as the laws of finance. The “soft” issues, i.e. relationship related, constitute a great part of the process of succession and are therefore in many ways decisive to a successful change of generation of the ownership of a family business. Unplanned succession of ownership is often the result of the owner passing away. In the absence of a legal will the possessions will be portioned to the surviving relatives according to the laws of inheritance, which may lead to undesired consequences. When the estate inventory is registered, among other issues, a tax is imposed on the forestry account. The consequence of this is that the estate, as a legal entity, must remain for several years, in order to avoid high taxation, which leads to, shared ownership between the legatees. A change of generation by the methods of gift or purchase, carried out during the lifetime of the older generation, would benefit from considerable planning. Too many and complicated legal rules make it difficult for the owner of a private business to survey what impact each method will have long term. Therefore, it is important to strive for the simplification of these laws. Two of the principles of Swedish tax law, that this thesis analyse, decide in an unsatisfactory way which method to choose for succession of ownership, which is why a change of the law is necessary. It is also necessary to simplify the legal rules to entice a new generation of entrepreneurs into agriculture and forestry, who have ambitions of development and growth. / Syftet med denna uppsats är att presentera, utreda och framför allt analysera de rättsregler som blir aktuella i samband med generationsskifte av familjeägda jord- och skogsbruksföretag, bedrivna som enskild näringsverksamhet. De generationsskiftesmetoder som denna uppsats behandlar är vid oplanerat generationsskifte, arv, och vid planerat generationsskifte, gåva och köp. Vilken av dessa generationsskiftesmetoder som är den mest kostnadseffektiva måste avgöras i varje enskilt fall beroende på de förutsättningar som finns hos de enskilda ägarna och övertagarna. Även en kombination av de olika metoderna kan bli aktuellt. De olika rättsområden som berörs i generationsskiftesprocessen är familjerätt, som är en av hörnpelarna, skatterätt likväl som viss företagsekonomi. Relationsbaserade, ”mjuka”, frågor utgör en stor del av den totala generationsskiftesprocessen och har på flera sätt en avgörande betydelse för ett lyckat skifte. Oplanerade generationsskiften blir ofta aktuella i samband med att ägaren avlider. Vid avsaknad av testamente fördelas kvarlåtenskapen på de efterlevande enligt den legala arvsordningen, vilket kan få oönskade konsekvenser. I samband med att bouppteckning registreras, skall bland annat medel på skogskonto tas upp till beskattning. Detta får till följd att den mest kostnadseffektiva lösningen kan blir att dödsboet ”måste” bestå i ett antal år för att kunna ta ut dessa medel utan hög beskattning, då samägande blir en av konsekvenserna. Vid planerade generationsskiften, genom gåva eller köp, som genomförs under den äldre generationens livstid är god framförhållning av stor betydelse. Många och komplicerade rättsregler gör det dock svårt för den enskilda näringsidkaren att överblicka vad gåvo- och köpealternativen får för positiva och negativa konsekvenser på längre sikt, varför en förenkling av reglerna är att eftersträva. De inom skatterätten förekommande huvudsaklighetsprincipen och kontinuitetsprincipen styr på ett otillfredsställande sätt valet av generationsskiftesmetod, varför en lagändring, enligt min åsikt, bör ske. Att underlätta reglerna kring generationsskiften är en nödvändighet för att locka en ny generation entreprenörer med tillväxtambitioner till jord- och skogsbruket.

The freshwater pearl mussel, Margaritifera margaritifera, is a species in decline throughout its entire range in Europe and North America. In Sweden, the species has disappeared from one third of the watercourses it was found in a century ago, and recruitment occurs in only one third of the approximately 400 populations of mussels remaining. Changes to a watercourse induced by forestry are seen to be among the causes of decline, though there is little direct evidence. This study used GIS to determine various aspects of land cover in the catchment areas of 25 mussel populations in Western Värmland, Sweden. The road network, percentage of different land covers, and forest age were examined at four scales: whole catchment, subcatchment (up to nearest sediment trap), 250m and 100m streamside corridors. Streams containing populations of recruiting mussels had significantly fewer road crossings than streams with non-recruiting populations, perhaps due to increased sedimentation of streams in connection to road crossings. Recruiting mussels were found in catchments with more forest of age class 4-40 years, and significance increased as the scale of analysis was reduced. Almost all other age classes were insignificant. Reasons for these relationships are proposed, which include the larger proportion of birch in young forest (which provide more easily degradable material than conifer needles); and the higher acidity of soils in conifer forests, which increases with forest age and can be detrimental to mussels. / Flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera, visar en kraftig nedgång i hela sitt utbredning-område i Europa och Nordamerika. I Sverige har arten försvunnit från en tredjedel av alla vattendrag som den fanns i för hundra år sedan, och rekrytering sker bara i en tredjedel av de cirka 400 återstående populationerna. Förändringar i vattendrag, som en följd av skogsbruk, ses som en orsak till nedgången, dock finns det föga bevis. GIS användes för att undersöka olika aspekter av markslag i avrinningsområden för 25 musselpopulationer i västra Värmland. Vägnätet, procentandel av olika markslagtyper och skogsålder undersöktes på fyra nivåer: hela avrinningsområdet, avrinningsområdet uppströms till närmaste sedimentfälla och med 250m respektive 100m zoner runt bäcken. Vattendrag med rekryterande populationer hade signifikant färre vägkorsningar än vattendrag utan rekrytering, kanske på grund av ökad sedimentation i vattendrag där vägar korsar dem. Rekryterande populationer fanns i avrinningsområden med mer skog i åldersklass 4-40 år, och detta samband blev mer signifikant i och med lägre analysnivå. De flesta andra åldersklasserna uppvisade ingen signifikans. Förklaring till dessa samband föreslås bland annat vara större inslag av björk i ungskog, vilket ger ett lättare nedbrytbart material än barrträd, och den surare marken som förekommer med barrskog, vilken förvärras med skogsålder och därigenom kan vara skadlig för unga musslor.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Sveriges lantbruksuniversitet, 2009. / Härtill 5 uppsatser.