Bakgrund och problem: Av de svenska privata skogsägarna är mer än en tredjedel äldre än 65 år, därmed står den svenska skogen inför ett generationsskifte. Undersökningar indikerar på att endast en låg andel av skogsägare planerar inför det. Med hänsyn till skogens betydelse för svensk ekonomi är det viktigt att framtida generationsskiften sker på ett ansvarsfullt sätt. Om ingen planering sker riskerar många skogsfastigheter att resultera i samägande via den legala arvsordningen, vilket kan missgynna den svenska skogen i ett nationellt perspektiv. Därför är planerade generationsskiften och ett ansvarsfullt ägande av den svenska skogen viktigt för att säkerställa arbetstillfällen och industrins behov av kvalitativ råvara. Syfte: Syftet med studien är att förklara graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter. Metod: Studien baseras på en kvantitativ undersökningsmetod för att finna en förklararing till graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter. I studien har även förstudier genomförts som bestod av två intervjuer med generationsskifteskonsulter. Dessa intervjuer skapade, tillsammans med litteratur, studiens hypoteser. Empiriskt material samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 229 skogsägare.  Slutsats: Studiens resultat visar på att det finns positiva samband mellan graden av generationsskiftesplanering och arvtagares vilja att ta över, överlåtares förmåga att överföra kunskap till arvtagare och överlåtares kompetens inom ekonomi och juridik. Slutsatsen är därför att i ju högre grad skogsägare innehar någon eller några av dessa egenskaper, i desto högre grad planeras generationsskiftet. Egenskapen överföring av kunskap framstår, genom socialisering, som den mest betydande faktorn för graden av generationsskiftesplanering.

Bakgrund: Sverige står inför en stor generationsväxling i familjeföretagen, då många av ägarna har uppnått eller inom en snar framtid når pensionsåldern (Linder S. 2003). De privata skogsägarna har en hög medelålder och generationsskiften kommer även där att eskalera (Nordlund & Westin 2011). Ca 4000 överlåtelser sker årligen, men det väntas öka till minst 5000 (LRF konsults fastighetsrapport 2012). Familjeföretagsforskningen kring generationsskiften lyfter gärna fram att skiftet föregås av en process som är svår, konfliktfylld och som ger en osäker framtid för företaget (Haag, 2012). En avgörande faktor för att få fram tänkbara skifteslösningar är familjemedlemmarnas samspel, man behöver få svar på frågor som: Vem som ska ta över ägandet? Ska det ske inom eller utom familjen? (Hall & Melin, 2012). För att få tag på den kunskap man behöver söker sig många till rådgivare av olika slag (Johansson 1997).   Syfte: Vi vill genom vår studie skapa en ökad förståelse kring generationsskifte av småföretag ur ett triadperspektiv. Fokus för vår studie är skogsfastigheter och triaden består utav överlåtare, övertagare och rådgivare. Den teori vi har tagit del utav är teori kring generationsskifte och rådgivning till småföretagare, dessa båda teorier har vi i vår studie korsat. Vi har tagit del utav överlåtarens och övertagarens erfarenheter utav hur generationsskiftet planerades och genomfördes men också tagit del utav rådgivares yrkeserfarenhet. På så vis kommer vi att bidra med intressant empiri som kan ge förståelse kring de problemställningar som kan uppstå vid ett generationsskifte av en skogsfastighet.   Metod: För uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer med våra respondenter. Vår tanke var att fånga upp rådgivarnas kunskaper kring en överlåtelse av skogsfastighet och familjernas erfarenheter utifrån deras genomförda generationsskifte och utifrån dessa analysera svaren för att kunna svara på vår problemställning. Därför föll valet på att använda en kvalitativ metod som bygger på människors egna upplevelser och erfarenheter på hur verkligenheten ser ut (Bryman & Bell, 2005).   Resultat, slutsatser: Vi har i vår studie kommit fram till att generationsskiften av skogsfastigheter har större chans att lyckas än skiften i andra företag, en av orsakerna är att en skogsfastighet har mer känslomässiga band till familjen än andra bolag. 30 procent av ägarskiftena misslyckas enligt Nuteks undersökningar, vilket oftast beror på dålig planering (Linder S. 2003).  För att lyckas med en överlåtelse av skogsfastighet behöver familjen komplettera det personliga nätverket med hjälp av en rådgivare på de områden där de själva eller någon i dess närhet inte har tillräcklig kunskap (Johansson & Nilsson, 2012).  Utifrån klientidentiteter kan efterfrågan på rådgivningen analyseras mot vilket typ av rådgivare som ska anlitas (Johansson 1997). Enligt våra intervjuade rådgivare är det vanligast att kunderna tar kontakt med rådgivaren tidigt i processen och det är oftast den ägande generationen som tar den första kontakten, säger Rådgivare:1. Samtidigt som det är viktigt att komma igång med planeringen av generationsskiftet (Mirel 2006) måste överlåtelsen få ta tid (Hall & Melin 2012). Generationsskiften är komplicerade då det är många saker att tänka på, säger Rådgivare:3. Enligt våra generationsskiftande har de främsta frågorna som berörts varit av ekonomisk och juridisk karaktär men också emotionella.

Syftet med vår studie är att försöka förstå vad det kan bero på att medarbetarskap är svårimplementerat i en traditionell organisation, dessutom vill vi belysa på vilket vis medarbetarskap kan vara viktigt inför framtiden i denna typ av företag.

No description available.

Generationsskiftet på arbetsmarknaden har under ett antal år fått stor plats i media. De såkallade 40-talisternas dramatiska utträde från arbetsmarknaden förutspås föra med sigoroande konsekvenser. Media har belyst några av de konsekvenser som väntas komma,bland annat arbetarbrist och försörjningsbörda, men vi har valt att ta fasta på denkompetensdränering som skiftet skulle kunna innebära. Bank- och finansvärlden är enkompetensstark bransch där individuell reell kompetens utgör en nyckelfaktor vilket kangöra att de kan drabbas hårt. Ytterligare en faktor att ta med i ekvationen är att många iden här branschen tillhör den äldre generationen. Den mesta kunskapsstocken på företagbestår av humankapital, en tacit kunskap som är svår att överföra vilket gör det till enkomplicerad uppgift för företag att försöka bevara.Med ämnet som utgångspunkt valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie påSwedbank Sjuhärad då deras verksamhet och åldersstruktur passade kriterierna för vårtsyfte. Studien ämnar ge förståelse för hur Swedbank Sjuhärad handskas medkompetensdränering i samband med pensionsavgångarna hos dem. Därmed är inte måletatt skapa en generell teori i ämnet utan att skapa en kraftfull text med kvalitativa insikteroch poänger.Den textskapande delen är baserad på Hernadis triad som är en strukturerad skrivprocessdär läsaren tas igenom tre olika steg. I första steget möter läsaren en naivt tolkad textbaserad på empiriskt material. För att sedan i andra delen få ta del av en mer kritisktolkning ur ett teoretiskt perspektiv. I det avslutande avsnittet är det vi som forskare somtar över rollen som författare och skapar en helt ny text som kan vägleda läsaren till en nyinsikt.Resan genom respondenternas berättelser har fått oss att inse att trots att vi lever i ettkunskapssamhälle där kunskap ses som en stor konkurrensfördel så behöver inte allkunskap vara värd att ta tillvara.

<p>Sammanfattning</p><p>Varannan svensk företagare är idag över 50 års ålder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt näringsliv. När dessa personer nu börjar närma sig pensionsålder står näringslivet och samhället inför stora förändringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom området och dess problematik. Dessa studier visar ett tydligt resultat, nämligen vikten av att ta problemet med generationsskifte på allvar samt att arbetet på alla fronter påbörjas i tid.</p><p>De studier som presenterats tidigare har främst haft sin utgångspunkt ifrån företagens och näringslivets perspektiv. Vårt syfte med uppsatsen är att studera vilket kommunalt näringslivsansvar kommunerna tar i generationsskiftesfrågan. För kommunerna påverkas inte minst av att företag antingen läggs ned eller går i konkurs på grund av bristande förberedelser i samband med ett generationsskifte. De delsyften som vi samtidigt vill studera är om kommunen ser några risker med åldrande företagare samt vad gör de för att minska risken för negativa effekter vid ett generationsskifte.</p><p>Vi ska i denna uppsats söka svar på vår problemformulering: Har kommunerna förberett sig för att underlätta de kommande generationsskiften i de privata företagen i kommunen?</p><p>Vi har genomfört studien med en kvalitativ metod där vi utifrån semistrukturerade djupintervjuer och ett hermeneutiskt synsätt intervjuat representanter från näringslivskontoren i sex utvalda kommuner belägna i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Vi har därefter bearbetat materialet genom en inomfallsanalys för att se vilken roll kommunen anser sig ha i generationsskiftesfrågan samt vilken näringslivsservice de tillhandahåller inom generationsskiftesområdet.</p><p>Vår studie visar att kommunerna intar en alltför passiv roll i denna viktiga fråga. Endast två kommuner kände något direkt ansvar i generationsskiftesfrågan medan fyra kände indirekt eller inte något ansvar alls i att underlätta företagens arbete med generationsskiftesfrågor. Tre kommuner genomför utbildningar riktade till näringslivet där generationsskiftesfrågor finns med i utbildningen.</p><p>Slutsatsen av studien är att kommunerna bör tänka över vilket intresse och ansvar de har för att underlätta arbetet med generationsskifte för att långsiktigt kunna behålla eller skapa ett gott näringslivsklimat i kommunen. En annan viktig slutsats är att företagen bör arbeta mer förebyggande med planering och rådgivning i ett tidigare skede för att underlätta generationsskiftena i näringslivet.</p>

<p>I och med att en stor del av de små och medelstora bolagen idag är uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioårsperiod kommer att gå i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra någon form av ägarskifte. Den här uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försäljning till utomstående.</p><p>Vi har valt att använda oss av en deduktiv ansats, då vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vår framställning. Vi har sedan testat den här teorin empiriskt genom intervjuer. Till vår framställning ansåg vi även att en kvalitativ metod var mest lämplig för insamlandet av vår empiri, då den ger oss större flexibilitet vid vår datainsamling.</p><p>Ett ägarskifte innebär inte bara problem av ekonomisk karaktär, utan även många viktiga frågeställningar är av mer känslomässig sort. Vem passar bäst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De här frågorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj. I familjeföretag, där fler än en familjemedlem arbetar, uppstår även lätt rivalitet och kamp om högre befattningar, vilket kan bidra till allvarliga problem i företaget.</p><p>Det är framförallt tre olika regler som är av ekonomisk betydelse för generationsskiften; slopandet av arv- och gåvoskatten, den nya 3:12-regeln och delar av de nya förmånsrättsreglerna.</p><p>I vår framställning beskrivs olika överlåtelsemetoder och företagsvärderingsmodeller vid ett generationsskifte. Vi beskriver även kortfattat finansiering vid ett ägarskifte inom en familj.</p><p>Empirin och analysen visar hur revisorer och banker som rådgivare arbetar med generationsskiften och hur de olika delarna i vår teori tillämpas i verkligheten.</p><p>I slutsatsen kom vi fram till att de två stora huvudproblemen, vid generationsskiften inom familjeföretag, är av ekonomisk och personell karaktär. Vår studie visar att det sistnämnda problemet är det mest svårhanterliga. När flera syskon är aktuella övertagare, nämns ett flertal lösningar, där det framförallt är viktigt att ett avtal har skrivits. Vi har även kommit fram till att både slopandet av arv- och gåvoskatten och införandet av den nya 3:12-regeln har underlättat för familjeföretag som står inför ett generationsskifte. Beroende på olika familjesituationer används olika överlåtelsemetoder, och beroende på olika företagsformer används antingen avkastningsvärderingsmetoden eller substansvärdemetoden.</p>

Det är naturligt att det flera gånger under ett företags livstid sker generations- och ägarskiften. Genomförandet av ett sådant skifte är en stor och krävande procedur som kräver noggrann planering och god framförhållning. Det handlar om stora summor pengar och ibland ovärderlig kunskap som skall förvaltas vidare av en kommande generation. De bör tidigt sättas in i företagets verksamhet för att underlätta den dag då skiftet väl sker. Tyngdpunkten i denna uppsats har lagts på oplanerade generationsskiften och särskilt efterlevande makes arvsrätt vad gäller arv av andelar i familjeföretag. Syftet är att visa på de fördelar och nackdelar denna metod har vid generationsskifte samt visa på svagheter i gällande lagstiftning. Ett planerat skifte under företagarens livstid är att föredra och det finns då ett antal olika metoder att tillämpa, som gåva och andelsbyte, intern aktieöverlåtelse, underprisförsäljning och testamente. De har alla sina fördelar och nackdelar. Det är dock ingen självklarhet att det finns någon i den yngre generationen som är intresserad att ta över familjeföretaget under företagarens livstid. Då kan försäljning till utomstående vara ett alternativ, något som bör planeras lika noggrant som ett vanligt generationsskifte. Emellertid kanske inte ett skifte sker medan företagaren är i livet, av olika orsaker, och det blir då istället de legala arvsreglerna som sätter in. Att vänta och inte planera skiftet av företaget, utan låta det gå i arv, är något som inte bör ske. Verksamheten sätts i en osäker sits. Leverantörer, kreditorer och anställda påverkas av situationen. Genom att upprätta testamente kan företagsledaren styra och bestämma lite mer, bland annat om vem eller vilka som skall få andelar i företaget. Även annan egendom kan tas upp i testamentet och en ekonomisk rättvisa kan då skapas inom familjen. Arv kan ”botas” genom användandet av testamente. Arvsreglerna är utformade så, att den efterlevande makan ärver före gemensamma barn och det gäller även enskild egendom. Det har ingen betydelse om barnen fått aktier i företaget och är mer lämpade än den efterlevande makan att ta över. Då inget generationsskifte skett innan ägaren avlider, blir det arvsreglerna som sätter in, oavsett omständigheterna. Finns särkullbarn med i bilden resulterar det i flera ägare till aktierna, vilket kan leda till interna konflikter beträffande makten i företaget. / For natural reasons, an alternation of generation and owners happen several times during the lifetime of a company. The realization of such distribution is a large and demanding procedure. One has to do careful and advance planning. A change of generations involves large sums of money and in most cases invaluable knowledge that the next generation can administer. In order to facilitate the alternation, the younger generation should at an early stage familiarize themselves with the business. The main focus in this thesis is non-planned successions and especially the right of inheritance for the surviving wife regarding inheritance of shares in family businesses. The purpose is to show both the advantages and the disadvantages when using this method in a change of generations, and to show the weaknesses in the existing legislation. A planned succession during the lifetime of the company owner is recommendable and there are a few different methods one can apply, such as gift and exchanges of shares, internal transfer of shares, sale of shares for a price below market value and a will. All of them have their advantages and disadvantages. However, it is not a matter of course that someone in the younger generation is willing to take over the family business during the lifetime of the company owner. An alternative in that situation is to sell the company to an external buyer, something that should be planned as carefully as a succession of generation within the family. Nevertheless, for different reasons a change of generation may not happen while the company owner is alive and in those cases the law system regarding legal inheritance will occur. A non planned succession puts the whole business in an insecure situation full of risks. Suppliers, creditors and employees are all affected by the situation. By drawing up a will, the company owner can control and decide who will inherit shares from the family business. Other properties, such as a summer house or profit from the business, can also be brought up in the will. By doing that a fair economic devision can be done. In other words, the use of a will can remedy the consequences of inheritance. The law system regarding legal inheritance says that the surviving wife inherits, both martial property and private property, before joint children. It is of no importance that the children are more suitable to take over the business. When no alternations of generations have taken place during the lifetime of the company owner, the rules of legal inheritance will occur, irrespective of the circumstances in each case. However, children to the deceased outside the marriage can cause internal conflicts when it comes to the power over the company.

Sammanfattning Varannan svensk företagare är idag över 50 års ålder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt näringsliv. När dessa personer nu börjar närma sig pensionsålder står näringslivet och samhället inför stora förändringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom området och dess problematik. Dessa studier visar ett tydligt resultat, nämligen vikten av att ta problemet med generationsskifte på allvar samt att arbetet på alla fronter påbörjas i tid. De studier som presenterats tidigare har främst haft sin utgångspunkt ifrån företagens och näringslivets perspektiv. Vårt syfte med uppsatsen är att studera vilket kommunalt näringslivsansvar kommunerna tar i generationsskiftesfrågan. För kommunerna påverkas inte minst av att företag antingen läggs ned eller går i konkurs på grund av bristande förberedelser i samband med ett generationsskifte. De delsyften som vi samtidigt vill studera är om kommunen ser några risker med åldrande företagare samt vad gör de för att minska risken för negativa effekter vid ett generationsskifte. Vi ska i denna uppsats söka svar på vår problemformulering: Har kommunerna förberett sig för att underlätta de kommande generationsskiften i de privata företagen i kommunen? Vi har genomfört studien med en kvalitativ metod där vi utifrån semistrukturerade djupintervjuer och ett hermeneutiskt synsätt intervjuat representanter från näringslivskontoren i sex utvalda kommuner belägna i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Vi har därefter bearbetat materialet genom en inomfallsanalys för att se vilken roll kommunen anser sig ha i generationsskiftesfrågan samt vilken näringslivsservice de tillhandahåller inom generationsskiftesområdet. Vår studie visar att kommunerna intar en alltför passiv roll i denna viktiga fråga. Endast två kommuner kände något direkt ansvar i generationsskiftesfrågan medan fyra kände indirekt eller inte något ansvar alls i att underlätta företagens arbete med generationsskiftesfrågor. Tre kommuner genomför utbildningar riktade till näringslivet där generationsskiftesfrågor finns med i utbildningen. Slutsatsen av studien är att kommunerna bör tänka över vilket intresse och ansvar de har för att underlätta arbetet med generationsskifte för att långsiktigt kunna behålla eller skapa ett gott näringslivsklimat i kommunen. En annan viktig slutsats är att företagen bör arbeta mer förebyggande med planering och rådgivning i ett tidigare skede för att underlätta generationsskiftena i näringslivet.

I och med att en stor del av de små och medelstora bolagen idag är uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioårsperiod kommer att gå i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra någon form av ägarskifte. Den här uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försäljning till utomstående. Vi har valt att använda oss av en deduktiv ansats, då vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vår framställning. Vi har sedan testat den här teorin empiriskt genom intervjuer. Till vår framställning ansåg vi även att en kvalitativ metod var mest lämplig för insamlandet av vår empiri, då den ger oss större flexibilitet vid vår datainsamling. Ett ägarskifte innebär inte bara problem av ekonomisk karaktär, utan även många viktiga frågeställningar är av mer känslomässig sort. Vem passar bäst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De här frågorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj. I familjeföretag, där fler än en familjemedlem arbetar, uppstår även lätt rivalitet och kamp om högre befattningar, vilket kan bidra till allvarliga problem i företaget. Det är framförallt tre olika regler som är av ekonomisk betydelse för generationsskiften; slopandet av arv- och gåvoskatten, den nya 3:12-regeln och delar av de nya förmånsrättsreglerna. I vår framställning beskrivs olika överlåtelsemetoder och företagsvärderingsmodeller vid ett generationsskifte. Vi beskriver även kortfattat finansiering vid ett ägarskifte inom en familj. Empirin och analysen visar hur revisorer och banker som rådgivare arbetar med generationsskiften och hur de olika delarna i vår teori tillämpas i verkligheten. I slutsatsen kom vi fram till att de två stora huvudproblemen, vid generationsskiften inom familjeföretag, är av ekonomisk och personell karaktär. Vår studie visar att det sistnämnda problemet är det mest svårhanterliga. När flera syskon är aktuella övertagare, nämns ett flertal lösningar, där det framförallt är viktigt att ett avtal har skrivits. Vi har även kommit fram till att både slopandet av arv- och gåvoskatten och införandet av den nya 3:12-regeln har underlättat för familjeföretag som står inför ett generationsskifte. Beroende på olika familjesituationer används olika överlåtelsemetoder, och beroende på olika företagsformer används antingen avkastningsvärderingsmetoden eller substansvärdemetoden.