No description available.

Vindkraften expanderar allt mer i Sverige och årsproduktionen ökade till 6,1 TWh år 2011, vilket är en ökning med 74 % jämfört med 2010. De nya vindkraftverken som sätts upp idag är oftast av effektstorlekarna 2 000 – 3 000 kW. De som restes tidigare är omkring 200 – 600 kW. I Sverige finns det många vindkraftverk som har varit i drift under en längre tid, och det är flera som passerat sin tekniska livslängd på 20 år. De första vindkraftverken som man reste står ofta på platser med väldigt goda vindförhållanden och har väldigt låga effekter, om man jämför med dagens vindkraftverk. Det börjar därför bli högaktuellt att demontera äldre befintliga verk och resa nya. Detta kallas för vindkraftens generationsskifte, kanske mer känt som repowering. Tyskland, Danmark och Nederländerna är länder som redan har bytt ut stora delar av sina vindkraftsflottor. Danmark är världsledande inom repowering och har bytt ut omkring två tredjedelar av sina äldre verk. I många av de projekt som genomförts har en dubblering och ibland till och med en fyrdubblering av energinmängden skett! Genom att resa nya verk blir det oftast färre verk på platsen, samtidigt som mer energi levereras. På så sätt utnyttjas platsen på ett bättre sätt, vindkraftselen blir billigare. Det blir samtidigt enklare att uppnå politiska riktlinjer med mål inom förnybar energi och många anser att landskapsbilden förbättras. Detta examensarbete genomfördes i syfte att undersöka möjligheterna och lönsamheten för generationsskiften i Hallands län. För att veta vart de olika vindkraftverken är placerade i Halland genomfördes en kartläggning och identifiering initialt. När verken var kartlagda gjordes projekteringar av nya parker. Det visade sig vara ont om plats att resa de nya verken, eftersom de är högre än de gamla och kräver längre avstånd till bostäder. Därför genomfördes inte enbart projektering av parker där befintliga vindkraftverk står utan även på helt nya områden som idag inte har någon vindkraft. I varje projekt utfördes ekonomiska beräkningar som grundar sig på energiberäkningarna från projekteringen i vindatlasprogrammet WindPRO. Arbetet har också behandlat hur och om ersättning till ägare av befintliga verk och markägare kan ske, samt vad alternativen är för de befintliga vindkraftverken vid ett generationsskifte. Projektgruppen har varit i kontakt med vindkraftsägare och ställt frågor om hur de ställer sig till ett generationsskifte. Det främsta resultatet som projektgruppen kommit fram till är att generationsskiften absolut har goda möjligheter till att bli lönsamma. Det kan dock bli problematiskt att få plats med nya vindkraftverk på områden där gamla verk står. Det beror på kommunens regler om avstånd till närboende, och att ett visst antal verk måste resas vid nybyggnation. Ändras dessa regler för generationsskiften, blir möjligheterna väldigt goda. Vad det gäller efterhandsvärde på de gamla verken är slutsatsen, att det går att göra en bra affär genom att sälja sitt verk. Vid skrotning däremot blir intäkterna från försäljning av metallerna för små för att täcka demonteringskostnaden. Generellt sett har vindkraftsägarna en positiv syn till ett generationsskifte. / The installations of wind turbines are expanding rapidly each day in Sweden and 2011 wind energy generated 6,1 TWh. This is an increase with 74 % compared to 2010. The modern wind turbine that becomes integrated in the Swedish electricity grid at the moment often has a power capacity of 2000-3000 kW. Many of those wind turbines which are already integrated in the grid soon need to be replaced. These turbines often have a power capacity of 200-600 kW. Many of these old turbines have been generating electricity for almost 20 year, which is the technical lifetime for a wind turbine. These old turbines are also often located on sites with great energy levels. This makes it interesting to investigate the possibilities and if there is a profit in repowering. Repowering is when you dismantle old turbines and replace them with new ones. Germany, Denmark and the Netherlands are countries in Europe, which have already been doing repowering for some time. Denmark is the country where most repowering has been done. They have exchanged two thirds of their old turbines. In most of the projects which has been done, the energy level has been doubled and in some cases even quadrupled! When the modern larger turbines replace the old smaller ones, fewer turbines are raised on the site although the energy level increases. While doing repowering the sites are used in a better way, it makes the electricity prices cheaper, the political ambitions in renewable energy are easier reached and many people also claim, that the landscape is improved. This bachelor´s thesis has the objective to investigate the possibilities and the profit for future repowering projects in county of Halland, Sweden. To find out where the wind turbines are located in the county, mapping and identification where done. When the mapping was done, projections of new parks where created. It turned out that these old turbines often where located on a very limited area, which makes it hard to establish new larger turbines. This is because they need larger distance to the nearest residences. Because of this, projections also where done on other locations. In every project economical calculations were made, which are based on the energy results from the projections, which were made in WindPRO. The thesis has investigated how and if the owner of the old wind turbines and the land holder can be compensated when repowering. Researching and brainstorming on different scenarios for what will happen to the old turbines has also been done. We have had contact with owners of wind turbines to find out, what their opinion are about repowering. The prime conclusion from this bachelor thesis is that repowering has good possibilities to be profitable. There might be some problems to project new wind turbines on the same site where the old turbines where located, if the municipality don’t change the distance demands to residences and the demand that a group of wind turbines must be raised. If these demands are changed, the future for repowering looks very promising. Another conclusion where that there might be good profit in selling the used wind turbine, but to sell the used material of a wind turbine to recycling is not profitable. Profit from selling the turbine material to recycling does not cover the cost for dismantling it. Owners of the wind turbines have in general a positive attitude to repowering.

A change of generations occurs several times during a company’s lifetime. It is a process that requires planning and time. If the current owner wants to keep the company within the family, he has two options; he can either sell the company to a family member, or give the company to the new owner, like a gift. When the owner sells the company, it is common that he accomplishes it to a losing price. If the current owner receives a small amount of money for the company, the remaining part is considered as a gift. This is called a mixed acquisition. There are certain criteria that have to be fulfilled for a company to be considered as a closely held company. The owners also have criteria to live up to so they are allowed to use the rules. A closely held company is a company where four or less part-owners owns a share that is more than 50 percent of the votes for all the shares in the company. Or when the business are divided on activities that are independent from each other and where an individual has the actual authority over the business and is able to independently dispose over its results. A closely held company has special rules which have been under discussion since the rules was first adapted. The rules have been changed many times since its appearance but there is still of interest to make the rules easier to apply. The purpose behind the rules is to prevent the owners to transform a highly taxed salary income to a lower taxed capital income. The rules concerning dividend, capital gain and salary are especially treated in this thesis. / Ett ägarskifte uppstår oftast ett flertal gånger under ett företags livstid. Det är en process som tar lång tid och som kräver planering. I de fall att ägaren vill behålla företaget inom familjen så sker ett generationsskifte. Ägaren har då främst två alternativ. Denne kan sälja företaget till en närstående eller överlåta företaget i form av en gåva. I de fall skiftet sker genom försäljning är det vanligt att detta sker till ett pris under marknadspriset. Om ägaren får en liten ersättning för aktierna så anses den resterande delen vara en gåvodel och det kallas för blandat fång. För att ett företag ska anses som ett fåmansföretag så måste vissa uppsatta kriterier vara uppfyllda. Ägarna har också särskilda kriterier som de måste uppfylla för att reglerna ska bli tillämpliga. Ett fåmansföretag är ett företag där fyra eller färre delägare äger mer än 50 % av rösterna i företaget. Ett fåmansföretag föreligger även när företaget är uppdelat i olika verksamhetsgrenar som är självständiga från varandra, och där en delägare har bestämmanderätt över verksamhetsgrenen och självständigt kan förfoga över resultatet. Ett fåmansföretag har speciella regler vilka har varit omdiskuterade sedan dess uppkomst. Reglerna har ändrats ett flertal gånger men det finns fortfarande ett intresse i att reglerna ska bli lättare att tillämpa och förstå. Syftet bakom reglerna är att förhindra att ägarna förvandlar en högre beskattad löneinkomst till en lägre beskattad kapitalinkomst. Reglerna gällande utdelning, kapitalinkomst och lön till ägare kommer speciellt att behandlas i uppsatsen.

<p>Det är naturligt att det flera gånger under ett företags livstid sker generations- och ägarskiften. Genomförandet av ett sådant skifte är en stor och krävande procedur som kräver noggrann planering och god framförhållning. Det handlar om stora summor pengar och ibland ovärderlig kunskap som skall förvaltas vidare av en kommande generation. De bör tidigt sättas in i företagets verksamhet för att underlätta den dag då skiftet väl sker.</p><p>Tyngdpunkten i denna uppsats har lagts på oplanerade generationsskiften och särskilt efterlevande makes arvsrätt vad gäller arv av andelar i familjeföretag. Syftet är att visa på de fördelar och nackdelar denna metod har vid generationsskifte samt visa på svagheter i gällande lagstiftning.</p><p>Ett planerat skifte under företagarens livstid är att föredra och det finns då ett antal olika metoder att tillämpa, som gåva och andelsbyte, intern aktieöverlåtelse, underprisförsäljning och testamente. De har alla sina fördelar och nackdelar. Det är dock ingen självklarhet att det finns någon i den yngre generationen som är intresserad att ta över familjeföretaget under företagarens livstid. Då kan försäljning till utomstående vara ett alternativ, något som bör planeras lika noggrant som ett vanligt generationsskifte. Emellertid kanske inte ett skifte sker medan företagaren är i livet, av olika orsaker, och det blir då istället de legala arvsreglerna som sätter in.</p><p>Att vänta och inte planera skiftet av företaget, utan låta det gå i arv, är något som inte bör ske. Verksamheten sätts i en osäker sits. Leverantörer, kreditorer och anställda påverkas av situationen. Genom att upprätta testamente kan företagsledaren styra och bestämma lite mer, bland annat om vem eller vilka som skall få andelar i företaget. Även annan egendom kan tas upp i testamentet och en ekonomisk rättvisa kan då skapas inom familjen. Arv kan ”botas” genom användandet av testamente.</p><p>Arvsreglerna är utformade så, att den efterlevande makan ärver före gemensamma barn och det gäller även enskild egendom. Det har ingen betydelse om barnen fått aktier i företaget och är mer lämpade än den efterlevande makan att ta över. Då inget generationsskifte skett innan ägaren avlider, blir det arvsreglerna som sätter in, oavsett omständigheterna. Finns särkullbarn med i bilden resulterar det i flera ägare till aktierna, vilket kan leda till interna konflikter beträffande makten i företaget.</p> / <p>For natural reasons, an alternation of generation and owners happen several times during the lifetime of a company. The realization of such distribution is a large and demanding procedure. One has to do careful and advance planning. A change of generations involves large sums of money and in most cases invaluable knowledge that the next generation can administer. In order to facilitate the alternation, the younger generation should at an early stage familiarize themselves with the business.</p><p>The main focus in this thesis is non-planned successions and especially the right of inheritance for the surviving wife regarding inheritance of shares in family businesses. The purpose is to show both the advantages and the disadvantages when using this method in a change of generations, and to show the weaknesses in the existing legislation.</p><p>A planned succession during the lifetime of the company owner is recommendable and there are a few different methods one can apply, such as gift and exchanges of shares, internal transfer of shares, sale of shares for a price below market value and a will. All of them have their advantages and disadvantages. However, it is not a matter of course that someone in the younger generation is willing to take over the family business during the lifetime of the company owner. An alternative in that situation is to sell the company to an external buyer, something that should be planned as carefully as a succession of generation within the family. Nevertheless, for different reasons a change of generation may not happen while the company owner is alive and in those cases the law system regarding legal inheritance will occur.</p><p>A non planned succession puts the whole business in an insecure situation full of risks. Suppliers, creditors and employees are all affected by the situation. By drawing up a will, the company owner can control and decide who will inherit shares from the family business. Other properties, such as a summer house or profit from the business, can also be brought up in the will. By doing that a fair economic devision can be done. In other words, the use of a will can remedy the consequences of inheritance.</p><p>The law system regarding legal inheritance says that the surviving wife inherits, both martial property and private property, before joint children. It is of no importance that the children are more suitable to take over the business. When no alternations of generations have taken place during the lifetime of the company owner, the rules of legal inheritance will occur, irrespective of the circumstances in each case. However, children to the deceased outside the marriage can cause internal conflicts when it comes to the power over the company.</p>

No description available.

I Sverige finns det mer än en miljon registrerade företag och det är många familjeföretag som kan komma att ställas inför att genomföra ett generationsskifte; att den äldre generationen lämnar över sin verksamhet till den yngre generationen. Det kan även vara så att en förälder avlider och att företaget således kommer att ställas inför ett arvskifte istället för ett generationsskifte. Oavsett om det är frågan om ett generationsskifte eller ett arvskifte är det många företagsägare som har flera barn som kan tänkas fortsätta att bedriva verksamheten. I vissa fall är tanken att det enbart är ett av barnen som ska ta över förälderns verksamhet. Om så är fallet kan föräldern, men även barnen, vilja se till att samtliga barn får lika mycket var av verksamhetens värde för att uppnå en rättvis fördelning. Det barn som inte kommer att ta del av verksamheten kan således komma att behöva kompenseras på något sätt. Ett sätt att kompensera det barn som inte kommer att ta del av förälderns verksamhet är att barnets syskon ger en kompensationsgåva i form av likvida medel eller annan tillgång till honom/henne. I praktiken ser vi dock att kompensationsgåvor behandlas olika, rent skatterättsligt. Vid ett generationsskifte anses kompensationsgåvan utgöra ett byte, vilket är skattepliktigt. Vid ett arvskifte anses kompensationsgåvan höra till arvet och eftersom arv utgör skattefria överlåtelser blir kompensationsgåvan skattefri. Frågan är om det är berättigat att en skillnad görs i beskattningen vad avser om en kompensationsgåva ges vid ett generationsskifte eller om den ges vid ett arvskifte. I förevarande uppsats behandlas denna fråga vidare. Utöver detta spörsmål diskuteras även frågan om det finns ett behov av att införa en ändring i regelverket vad avser kompensationsgåvor vid generationsskiften, samt hur en eventuell ändring skulle kunna utformas. Diskussionen avser framförallt huruvida en undantagsregel kan införas och utformas för att skapa neutralitet mellan generationsskiften och arvskiften. Efter genomförd utredning och analys har det konstaterats att det inte sker en likabehandling vad avser beskattningen av kompensationsgåvor vid generationsskiften och vid arvskiften. Skattereglerna kan således uppfattas som icke neutrala. För att uppnå neutralitet i beskattningen för kompensationsgåvor vid generationsskiften och arvskiften är ett alternativ att införa en undantagsregel för kompensationsgåvor vid generationsskiften. Eftersom en undantagsregel kan utformas på olika sätt ligger det nära till hands att starta en utredning för att undersöka problematiken närmare, men även för att se om det finns andra alternativ på lösningar som kan tänkas genomföras istället för att införa en undantagsregel. Det är således mycket arbete kvar som behöver göras innan ett beslut kan tas.

<p>Sverige står inför en stor generationsväxling de närmaste åren. Rekordgenerationen ska pensioneras och därmed ersättas av de yngre generationerna. I samband med generationsväxlingen sker det en kvalitativ förändring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och värderingar. Dessa värderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke på vilka värderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, är det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas på sättet de ser på ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de skillnader i värderingar som finns hos Rekordgenerationen och Generation Y är tydliga på arbetsplatsen, samt hur dessa påverkar sättet de olika generationerna ser på ledarskap. I avsikt att uppfylla studiens syfte, har vi genomfört tolv intervjuer sammanlagt med sex respondenter ur respektive generation. Studien har därmed en kvalitativ ansats. Utifrån undersökningen studerades respektive generations värderingar inom arbetslivet samt synen på ledarskap utifrån tre teman; ledarens egenskaper, karaktärsdrag och attityder samt makt och medbestämmande. Teorier inom ledarskap, värderingar, makt och empowerment samt tidigare studier om respektive generation har tillämpats i studien. Vi har utifrån studien uppmärksammat skillnader i värderingar hos de olika generationerna inom arbetslivet och deras olika sätt att se på ledarskap. Sammanfattningsvis visar studien att Generation Y vill ha en mer coachande ledare, de söker ständigt efter drömjobbet samt att de gillar att jobba självständigt. Rekordgenerationen vill ha en ledare som är tydlig, de är mycket lojala och de vill få arbetsuppgifter delegerade till sig i en högre grad än Generation Y.</p>

<p>Småföretagen kan ses som en viktig del av samhällsekonomin i Sverige då de utgör 98 procent av Sveriges företag. Deras överlevnad kan därför vara betydelsefull, bl.a. som arbetsgivare. Men vilka är då dessa småföretagare: är det möjligt att se dem som jämförbara homogena grupper av individer i homogena branscher? Vi har därför i denna studie undersökt vilka dessa småföretagare är i en homogen bransch som plastindustribranschen och hur småföretagarna verkar i sitt företagande. Studien avgränsades till att endast omfatta företagare från de riktigt små aktiebolagen, mikroföretagen, med 2-9 anställda inom plastindustrin. Urvalet är gjort utifrån</p><p>företagens medlemskap i Svensk Plastindustriförening (SPIF). Företagarna studerades utifrån sina styrelseuppdrag i urvalets plastindustriföretag.</p><p>Ledningsskifte kan utgöra en stor och omvälvande förändring för ett litet företag, vanligen familjeföretag, då ofta både ledning och ägare byts. Vi har därför i studien gjort jämförelser mellan tre grupperingar av företag: de som genomfört ledningsskifte, de som troligen kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid och de som troligen inte kommer att göra ledningsskifte inom en nära framtid, för att se om det fanns några skillnader mellan dessa grupper. Dessa tre grupper studerades utifrån olika dimensioner som antal anställda, omsättning, könsfördelning, styrelsepositioner och kön, mikroföretagens ålder, ledningsstruktur, företagarnas ålder,</p><p>familjeföretagande eller kompanjoner samt multipelt företagande. Det visade sig att det inte förelåg några entydiga skillnader mellan de tre grupperingarna av företag varför vi inte kan se att ledningsskifte har avgörande betydelse för mikroföretag i plastbranschen.</p><p>Studiens resultat visade att det var svårt att se plastbranschens mikroföretagare som en homogen jämförbar grupp då de var mycket olika i sitt företagande trots vissa likheter. Överraskande många företagare kunde beskrivas som multipla företagare, vilket bidrar till svårigheten att se dem som homogen grupp då de är verksamma inom många olika branscher och verksamheter. Detta föranleder oss att se multipla mikroföretagare som ett område som borde studeras närmare.</p>

All small- and medium-sized family owned enterprises need to sooner or later undergo a change of ownership. When the elder generation is approaching their retirement they have to make a choice; either hand over the business to the younger generation or sell it to an outsider. The succession of the family owned business can create a life long dilemma for the entrepreneur. From the view of taxation there are, according to current legislation, no reasons to plan the succession to the younger generation. If no preparation has been done, the optional law system concerning inheritance will divide the property left. This can result in undesired effects, such as shattering the ownership. To plan the succession of generations can be costly and time consuming but contributes to favourable effects. The entrepreneur has the opportunity to decide how the company will be operated in the future with legal transactions. The younger generation will have the opportunity to gain knowledge of the company routines and be educated in the position as executive director. This thesis describes how a succession of generations can be planned and executed. We have attached great importance to the methods gift and sale of the company shares for a price below market value. If the elder generation has attained economic security, a succession of generations throughout the gift method are a good alternative. This method demands that some mandatory requirements are fulfilled. Gift enables for the elder generation to transfer the family business to the younger generation during their lifetime without any taxation. A sale of shares to the younger generation for a price below the market value gives the older generation a compensation that can be used to enhance their standard of living or compensate other offsprings. However, the older generation will more likely be taxed on a part of the sale. We do not consider today’s Swedish tax legislation, concerning succession of generations, compatible to fundamental taxation principles.

Sammanfattning Idag står över 200 000 privata skogsägare i Sverige inför ett kommande generationsskifte. Istället för att göra skiftesprocessen till en naturlig del av skogsfastighetens livscykel, visar statistik gällande de privata ägarnas medelålder att många väljer att skjuta det, förr eller senare oundvikliga generationsskiftet, på framtiden. För att garantera ett lyckat resultat av ett ägarskifte gällande skogsbruksfastigheter bör vikten av att inleda generationsskiftet i god tid uppmärksammas. I uppsatsen behandlas det aktuella rättsläget gällande generationsskiften av skogsfastigheter som bedrivs som enskild näringsverksamhet, och särskild hänsyn tas till de skatterättsliga konsekvenser som uppstår vid de olika skiftesmetoderna arv, testamente, gåva och köp. På grund av de ekonomiska värdena inblandade i generationsskiften av skogsbruksfastigheter, är de skatterättsliga bestämmelserna vid processen av mycket stor betydelse vid skiftesplaneringen. Ett generationsskifte kan ske genom benefika fång – arv, testamente och gåva – eller oneröst, det vill säga genom ett köp. Vilken metod som skall användas skiljer sig ofta helt beroende på omständigheterna hänförliga till skiftet och de inblandade parterna. Sker ingen planering innan den äldre generationens frånfälle, övergår fastigheten genom legalt arv. Ett sådant oplanerat skifte medför inte bara arvsrättsliga problem men kan på grund av kontinuitetsprincipen, som innebär att överlåtarens skattemässiga situation överförs med fastigheten, också orsaka skattemässigt negativa effekter för övertagaren. Liknande konsekvenser uppstår även vid ett planerat generationsskifte genom gåva, där de skattemässiga påföljderna kan bli än allvarligare för övertagaren om vederlag för gåvan erlagts. Trots detta är gåva ett populärt generationsskiftesalternativ, mycket beroende på den låga skuldsättningen som krävs och möjligheterna att föra in villkor i gåvobrevet. Det skiftesalternativ som kan anses mest fördelaktigt för generationsskiften av skogsbruksfastigheter är en försäljning av fastigheten. Gränsdragningen mellan gåva och köp görs med hjälp av huvudsaklighetsprincipen, vilket i vissa fall vara problematiskt. Genomförs ett ägarskifte genom köp kan känslomässiga och relationsrelaterade problem till större utsträckning undvikas. Även om ett sådant generationsskifte medför de största ekonomiskt negativa konsekvenserna för parterna vid skiftestidpunkten, kompenseras detta genom de långsiktiga skattemässiga fördelar för näringsverksamheten som köpet medför.