Sammanfattning Idag står över 200 000 privata skogsägare i Sverige inför ett kommande generationsskifte. Istället för att göra skiftesprocessen till en naturlig del av skogsfastighetens livscykel, visar statistik gällande de privata ägarnas medelålder att många väljer att skjuta det, förr eller senare oundvikliga generationsskiftet, på framtiden. För att garantera ett lyckat resultat av ett ägarskifte gällande skogsbruksfastigheter bör vikten av att inleda generationsskiftet i god tid uppmärksammas. I uppsatsen behandlas det aktuella rättsläget gällande generationsskiften av skogsfastigheter som bedrivs som enskild näringsverksamhet, och särskild hänsyn tas till de skatterättsliga konsekvenser som uppstår vid de olika skiftesmetoderna arv, testamente, gåva och köp. På grund av de ekonomiska värdena inblandade i generationsskiften av skogsbruksfastigheter, är de skatterättsliga bestämmelserna vid processen av mycket stor betydelse vid skiftesplaneringen. Ett generationsskifte kan ske genom benefika fång – arv, testamente och gåva – eller oneröst, det vill säga genom ett köp. Vilken metod som skall användas skiljer sig ofta helt beroende på omständigheterna hänförliga till skiftet och de inblandade parterna. Sker ingen planering innan den äldre generationens frånfälle, övergår fastigheten genom legalt arv. Ett sådant oplanerat skifte medför inte bara arvsrättsliga problem men kan på grund av kontinuitetsprincipen, som innebär att överlåtarens skattemässiga situation överförs med fastigheten, också orsaka skattemässigt negativa effekter för övertagaren. Liknande konsekvenser uppstår även vid ett planerat generationsskifte genom gåva, där de skattemässiga påföljderna kan bli än allvarligare för övertagaren om vederlag för gåvan erlagts. Trots detta är gåva ett populärt generationsskiftesalternativ, mycket beroende på den låga skuldsättningen som krävs och möjligheterna att föra in villkor i gåvobrevet. Det skiftesalternativ som kan anses mest fördelaktigt för generationsskiften av skogsbruksfastigheter är en försäljning av fastigheten. Gränsdragningen mellan gåva och köp görs med hjälp av huvudsaklighetsprincipen, vilket i vissa fall vara problematiskt. Genomförs ett ägarskifte genom köp kan känslomässiga och relationsrelaterade problem till större utsträckning undvikas. Även om ett sådant generationsskifte medför de största ekonomiskt negativa konsekvenserna för parterna vid skiftestidpunkten, kompenseras detta genom de långsiktiga skattemässiga fördelar för näringsverksamheten som köpet medför.

Sammanfattning Ett generationsskifte är en komplex och tidskrävande process. Därav är det av stor betydelse för ett lyckat resultat att generationsskiftesprocessen initieras i god tid och att en väl genomarbetad plan tas fram innan själva genomförandet äger rum. Fråga som uppkommit är huruvida det får någon betydelse i samband med generationsskiften av jord- och skogsbruksfastigheter att verksamheten förläggs i ett driftsbolag. Under sådana förutsättningar förblir fastigheten i den fysiska personens ägo men verksamheten bedrivs i ett aktiebolag. Är verksamheten däremot inte förlagd i ett driftsbolag anses den fysiska personen bedriva enskild näringsverksamhet. Syftet med denna uppsats är således att utreda gällande rätt i samband med planerade generationsskiften av jord- och skogsbruksfastigheter och att analysera huruvida ett driftsbolag får betydelse under generationsskiftesprocessen. Oavsett om verksamheten förläggs i ett driftsbolag, ska fastigheten i samband med ett generationsskifte överlåtas från den äldre generationen till den yngre generationen antingen genom gåva eller genom köp. Den så kallade huvudsaklighetsprincipen ligger till grund för hur överlåtelsen klassificeras och valet mellan gåva och köp beror till stor del på de skattemässiga konsekvenser som är kopplade till respektive överlåtelsemetod. Är förutsättningarna sådana att verksamheten är förlagd i ett driftsbolag ska vidare aktierna i bolaget överlåtas till den yngre generationen i samband med generationsskiftet. Vad gäller aktieöverlåtelsen sker klassificeringen enligt den så kallade delningsprincipen och eventuell kapitalvinst beskattas i enlighet med reglerna om fåmansföretag. Aktieöverlåtelsen behöver emellertid inte föranleda några beskattningskonsekvenser i samband med ett generationsskifte av en jord- och skogsbruksfastighet. Erhåller den äldre generationen ersättning för sin framtida försörjning i samband med fastighetsöverlåtelsen kan aktierna med fördel överlåtas genom ren gåva. Att en jord- och skogsbruksverksamhet förläggs i ett driftsbolag möjliggör enligt min mening att den äldre och den yngre generationen kan bedriva verksamheten gemensamt under en övergångsperiod. På så vis kan positiva effekter uppnås i högre utsträckning än om den äldre generationen bedriver verksamheten som enskild näringsverksamhet. Emellertid medför inte ett driftsbolag någon större förändring av de förutsättningar som ligger till grund för valet mellan gåva eller köp. Däremot får driftsbolaget desto större betydelse i samband med att de inblandade ska besluta när och till vem eller vilka som fastigheten ska överlåtas. Enligt min mening beror det på att aktieinnehavet medför en högre grad av flexibilitet och att ägandet i fastigheten separeras från kontrollen över verksamheten.

<p>Sammanfattning</p><p>Ett generationsskifte är en komplex och tidskrävande process. Därav är det av stor betydelse för ett lyckat resultat att generationsskiftesprocessen initieras i god tid och att en väl genomarbetad plan tas fram innan själva genomförandet äger rum. Fråga som uppkommit är huruvida det får någon betydelse i samband med generationsskiften av jord- och skogsbruksfastigheter att verksamheten förläggs i ett driftsbolag. Under sådana förutsättningar förblir fastigheten i den fysiska personens ägo men verksamheten bedrivs i ett aktiebolag. Är verksamheten däremot inte förlagd i ett driftsbolag anses den fysiska personen bedriva enskild näringsverksamhet. Syftet med denna uppsats är således att utreda gällande rätt i samband med planerade generationsskiften av jord- och skogsbruksfastigheter och att analysera huruvida ett driftsbolag får betydelse under generationsskiftesprocessen.</p><p>Oavsett om verksamheten förläggs i ett driftsbolag, ska fastigheten i samband med ett generationsskifte överlåtas från den äldre generationen till den yngre generationen antingen genom gåva eller genom köp. Den så kallade huvudsaklighetsprincipen ligger till grund för hur överlåtelsen klassificeras och valet mellan gåva och köp beror till stor del på de skattemässiga konsekvenser som är kopplade till respektive överlåtelsemetod. Är förutsättningarna sådana att verksamheten är förlagd i ett driftsbolag ska vidare aktierna i bolaget överlåtas till den yngre generationen i samband med generationsskiftet. Vad gäller aktieöverlåtelsen sker klassificeringen enligt den så kallade delningsprincipen och eventuell kapitalvinst beskattas i enlighet med reglerna om fåmansföretag. Aktieöverlåtelsen behöver emellertid inte föranleda några beskattningskonsekvenser i samband med ett generationsskifte av en jord- och skogsbruksfastighet. Erhåller den äldre generationen ersättning för sin framtida försörjning i samband med fastighetsöverlåtelsen kan aktierna med fördel överlåtas genom ren gåva.</p><p>Att en jord- och skogsbruksverksamhet förläggs i ett driftsbolag möjliggör enligt min mening att den äldre och den yngre generationen kan bedriva verksamheten gemensamt under en övergångsperiod. På så vis kan positiva effekter uppnås i högre utsträckning än om den äldre generationen bedriver verksamheten som enskild näringsverksamhet. Emellertid medför inte ett driftsbolag någon större förändring av de förutsättningar som ligger till grund för valet mellan gåva eller köp. Däremot får driftsbolaget desto större betydelse i samband med att de inblandade ska besluta när och till vem eller vilka som fastigheten ska överlåtas. Enligt min mening beror det på att aktieinnehavet medför en högre grad av flexibilitet och att ägandet i fastigheten separeras från kontrollen över verksamheten.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Idag står över 200 000 privata skogsägare i Sverige inför ett kommande generationsskifte. Istället för att göra skiftesprocessen till en naturlig del av skogsfastighetens livscykel, visar statistik gällande de privata ägarnas medelålder att många väljer att skjuta det, förr eller senare oundvikliga generationsskiftet, på framtiden. För att garantera ett lyckat resultat av ett ägarskifte gällande skogsbruksfastigheter bör vikten av att inleda generationsskiftet i god tid uppmärksammas.</p><p>I uppsatsen behandlas det aktuella rättsläget gällande generationsskiften av skogsfastigheter som bedrivs som enskild näringsverksamhet, och särskild hänsyn tas till de skatterättsliga konsekvenser som uppstår vid de olika skiftesmetoderna arv, testamente, gåva och köp. På grund av de ekonomiska värdena inblandade i generationsskiften av skogsbruksfastigheter, är de skatterättsliga bestämmelserna vid processen av mycket stor betydelse vid skiftesplaneringen.</p><p>Ett generationsskifte kan ske genom benefika fång – arv, testamente och gåva – eller oneröst, det vill säga genom ett köp. Vilken metod som skall användas skiljer sig ofta helt beroende på omständigheterna hänförliga till skiftet och de inblandade parterna. Sker ingen planering innan den äldre generationens frånfälle, övergår fastigheten genom legalt arv. Ett sådant oplanerat skifte medför inte bara arvsrättsliga problem men kan på grund av kontinuitetsprincipen, som innebär att överlåtarens skattemässiga situation överförs med fastigheten, också orsaka skattemässigt negativa effekter för övertagaren. Liknande konsekvenser uppstår även vid ett planerat generationsskifte genom gåva, där de skattemässiga påföljderna kan bli än allvarligare för övertagaren om vederlag för gåvan erlagts. Trots detta är gåva ett populärt generationsskiftesalternativ, mycket beroende på den låga skuldsättningen som krävs och möjligheterna att föra in villkor i gåvobrevet.</p><p>Det skiftesalternativ som kan anses mest fördelaktigt för generationsskiften av skogsbruksfastigheter är en försäljning av fastigheten. Gränsdragningen mellan gåva och köp görs med hjälp av huvudsaklighetsprincipen, vilket i vissa fall vara problematiskt. Genomförs ett ägarskifte genom köp kan känslomässiga och relationsrelaterade problem till större utsträckning undvikas. Även om ett sådant generationsskifte medför de största ekonomiskt negativa konsekvenserna för parterna vid skiftestidpunkten, kompenseras detta genom de långsiktiga skattemässiga fördelar för näringsverksamheten som köpet medför.</p>

På Lantmäteriet har frågan funnits om hur enhetlig lämplighetsprövningen av fastigheter är gällande avstånd mellan skogsskiften. Denna fråga blev än mer aktuell efter att stämpelskatten på fastighetsköp för juridiska personer höjdes 2011. En enhetlig rättstillämpning blev då än viktigare ur ett rättviseperspektiv. Syftet med denna undersökning var därför att utreda rättsläget och tillämpningen angående om det efter fastighetsreglering ska få uppstå långa avstånd mellan skogsskiften inom samma fastighet och utifrån vilka kriterier denna bedömning ska göras. Undersökningen skulle också utreda om förrättningslantmätarna bedömer att s.k. skatteförrättningar där denna fråga är aktuell blivit vanligare. Huvudsakligen har tre metoder använts för att genomföra undersökningen: Rättsläget har undersökts genom den rättsdogmatiska metoden. För att få svar på hur lämplighetsvillkoren tillämpas i denna fråga och om förrättningslantmätare bedömer att skatteförrättningar blivit vanligare har en enkätundersökning genomförts. För att få en djupare förståelse för hur skogsbruket påverkas av långa avstånd hölls en intervju med en representant för Skogsstyrelsen. Om rättsläget kunde konstateras att det både finns goda argument för, och goda argument emot, att tillåta långa avstånd mellan skogsskiften. Det starkaste för är att längre avstånd normalt inte inverkar menligt på skogsbruket. Det starkaste mot är att de ombildade fastigheterna ofta inte blir lämpliga försäljningsobjekt. Slutsatsen drogs att rättsläget är oklart. Angående rättstillämpningen kunde konstateras att denna varierar avsevärt, både vad gäller tillåtna avstånd och vilka kriterier bedömningen görs utifrån. Bedömningen är inte enhetlig och riskerar att bli alltför subjektiv. Angående skatteförrättningar bedömde tillräckligt många förrättningslantmätare att dessa ökar för att en ökning ska vara trolig. Slutligen konstaterades att tydligare riktlinjer behövs, men att vägledande rättsfall krävs för att kunna ge sådana. / At the National Land Survey of Sweden the question has emerged how uniform the judgment on suitability of real property units are regarding distance between forest lots. This question became even timelier after the Swedish stamp duty was increased on property purchase in 2011. In a fairness perspective a uniform legal application then became even more important. Therefore the aim of this research has been to investigate the legal matter and application, regarding the issue of whether long distances between forest lots within the same property are to be authorized after reallotment or not, and from which criteria this judgment should be done. The research should also investigate if cadastral surveyors assess if cadastral procedures due to stamp duty have increased in number. Mainly three methods has been used: The legal matter has been investigated according to the legal dogmatic method; to see how the stipulations regarding suitability judgment are applied in this matter and if cadastral surveyors assess they have increased in number, a survey with inquiries has been used; to get a deeper understanding in how long distances affect the forestry, an interview was held with a representative of the Swedish forest authority. Regarding the legal matter the conclusion could be drawn that there are good arguments both for and against authorizing long distances between forest lots. The strongest argument for, is that long distances normally not have an injurious effect on forestry. The strongest argument against, is that the re-formed properties often don´t become suitable objects for the real estate market. The conclusion was drawn that the legal matter is unclear. The conclusion was also drawn that the application of the legal matter is very varying, both regarding allowed distances and the criteria used in judgment. The judging is not uniform and risks being all too subjective. Regarding cadastral procedures due to stamp duty, sufficiently many cadastral surveyors assessed an increased amount for this to be probable. Finally the conclusion was drawn that plainer guidelines are needed, but a precedent is necessary for such a thing.

The purpose of this thesis is to investigate and analyze existing law concerning joint owner-ship in agriculture and forestry businesses. Joint ownership often arises through a succes-sion of ownership, therefore we will go through the most useful methods.Even if the owners of agriculture and forestry businesses are getting older, the numbers of succession of ownerships are still low. A succession of ownership is important to plan and its time is demanding. Often it takes three to five years for the completion of a succession of ownership. Therefore, owners must start their planning in time and think about what is to come of their business. During the planning, a decision must be made concerning who they want to take over and how it should be performed. When it comes to succession of ownership in agriculture and forestry businesses, three different methods are used. Those methods are inheritance, gift and purchase. These methods are also divided into unplanned and planned succession of ownership. For example, inheritance is unplanned and a gift and purchase, together with testamentary aquisitions, are planned.Inheritance occurs when the older generation passes away and the survivor inherits the property. If there is no survivor, the legal inheritance order decides who will inherit the property. Gift and purchase means that the owner gives away or sells the property to the younger generation. A combination of the methods can also be carried out. In that case, it is the compensation that decides if it is to be considered as a gift or a purchase. When the compensation exceeds the assessed value, the transfer is considered a purchase. Formerly, it was common that the oldest son took over the business. In this day and age, that does not happen as frequently. Far too often it is hard to find one person that wants to take over. Instead a succession of ownership is carried out to all the siblings. The reason for this is that the owner wants the business to stay within the family. This, even though joint ownership is to be considered as a bad solution that often leads to conflicts.Surrounding joint ownership, there are some problems that can arise at its origin during the joint ownership and in connection with the disposal. The choice of method, to transfer the farm, is of significance if a license is needed in order for the acquisition to be valid. It is also important to think through which stipulations that are put into the contract in connec-tion with the transfer. In the case that those stipulations are contrary to law then they are not valid.The problems that can arise during joint ownership often leads to disagreements. Examples of problems that will be mentioned in this thesis are which rules of law are applicable if a part owner has the right to farm the land and if the joint ownership is to be considered as a company. In the case of torn out conflicts, a possibility is presented implying that a de-mand can be made by any part owner that a sale shall be carried out at a public auction.

<p>The purpose of this thesis is to investigate and analyze existing law concerning joint owner-ship in agriculture and forestry businesses. Joint ownership often arises through a succes-sion of ownership, therefore we will go through the most useful methods.Even if the owners of agriculture and forestry businesses are getting older, the numbers of succession of ownerships are still low. A succession of ownership is important to plan and its time is demanding. Often it takes three to five years for the completion of a succession of ownership. Therefore, owners must start their planning in time and think about what is to come of their business. During the planning, a decision must be made concerning who they want to take over and how it should be performed. When it comes to succession of ownership in agriculture and forestry businesses, three different methods are used. Those methods are inheritance, gift and purchase. These methods are also divided into unplanned and planned succession of ownership. For example, inheritance is unplanned and a gift and purchase, together with testamentary aquisitions, are planned.Inheritance occurs when the older generation passes away and the survivor inherits the property. If there is no survivor, the legal inheritance order decides who will inherit the property. Gift and purchase means that the owner gives away or sells the property to the younger generation. A combination of the methods can also be carried out. In that case, it is the compensation that decides if it is to be considered as a gift or a purchase. When the compensation exceeds the assessed value, the transfer is considered a purchase. Formerly, it was common that the oldest son took over the business. In this day and age, that does not happen as frequently. Far too often it is hard to find one person that wants to take over. Instead a succession of ownership is carried out to all the siblings. The reason for this is that the owner wants the business to stay within the family. This, even though joint ownership is to be considered as a bad solution that often leads to conflicts.Surrounding joint ownership, there are some problems that can arise at its origin during the joint ownership and in connection with the disposal. The choice of method, to transfer the farm, is of significance if a license is needed in order for the acquisition to be valid. It is also important to think through which stipulations that are put into the contract in connec-tion with the transfer. In the case that those stipulations are contrary to law then they are not valid.The problems that can arise during joint ownership often leads to disagreements. Examples of problems that will be mentioned in this thesis are which rules of law are applicable if a part owner has the right to farm the land and if the joint ownership is to be considered as a company. In the case of torn out conflicts, a possibility is presented implying that a de-mand can be made by any part owner that a sale shall be carried out at a public auction.</p>