Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden står inför en stor förändring. De snart pensionsfärdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) är på väg att lämna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra ändrade attityder, inställningar och värderingar i samhället och dess institutioner, då varje generations förhållningssätt till livet är unikt. Frågan är hur dessa grundläggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sätt att se på ledarskap, och chefens roll, i en organisation. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland några medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte är att vi vill se hur krav, förväntningar och önskningar på chefer kan komma att förändras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer. Genomförande: I avsikt att ta reda på studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation. Detta innebär att vår studie grundas i en kvalitativ ansats. Genom undersökningen studerade vi respektive generations attityd kring ledarskap relaterat till tre teman: egenskaper, relation och makt/medbestämmande. Resultat: Vi fann betydande skillnader i attityder kring ledarskap bland Rekordgenerationens respondenter och MeWe-generationens respondenter. Dessa skillnader kan sammanfattas i att MeWe-generationen har en mer relations-orienterad syn på ledarskap, medan Rekordgenerationen är mer organisations-orienterad. Detta innebär att de egenskaper som MeWe-generationen värdesätter hos en chef är att de till exempel ska skapa en god stämning på arbetsplatsen medan Rekordgenerationen vill ha en chef som skapar och upprätthåller struktur. / Background: The Swedish labour market is facing a major change. The members of the Record-generation (born 1945-54) are about to leave their workplaces, while the young MeWe-generation (born in the 1980’s) is ready to start their careers. While each generation is characterized by its own, unique apporach to life and work, researchers claim a shift of generations in the workforce also will change the attitudes in organizations. Thus, the question is whether, and how, the fundamental differences in attitudes of the generations also are reflected in their approach to leadership and a manager's role in an organization. Aim: The purpose of our paper is to examine and compare the attitudes towards leadership among some members of MeWe-generation and some members of the Record-generation. This aim was chosen by us in order to see how the demands, expectations and aspirations of managers may be in for a change when the younger generation is ’taking control’ over the organizations. Method: We have carried out 14 interviews, with seven respondents from each of the two generations. This means we have a qualitative approach. Through our study, we studied each generation's attitude about leadership, related to three themes: traits, relationships and power/influence in the decisions made. Results: We found significant differences in attitudes towads leadership among the Record-generation respondents and the MeWe-generation respondents. The differences can be summarized to that the MeWe generation has a more relationship-oriented approach to leadership while the record generation is more organization-oriented. This means that the MeWe-generation whishes a manager to create a good atmosphere in the workplace, while the Record-generation wants a manager who creates, and maintains, structure and order.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Den svenska arbetsmarknaden står inför en stor förändring. De snart pensionsfärdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) är på väg att lämna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra ändrade attityder, inställningar och värderingar i samhället och dess institutioner, då varje generations förhållningssätt till livet är unikt. Frågan är hur dessa grundläggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sätt att se på ledarskap, och chefens roll, i en organisation.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland några medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte är att vi vill se hur krav, förväntningar och önskningar på chefer kan komma att förändras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer.</p><p><strong>Genomförande:</strong> I avsikt att ta reda på studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation. Detta innebär att vår studie grundas i en kvalitativ ansats. Genom undersökningen studerade vi respektive generations attityd kring ledarskap relaterat till tre teman: egenskaper, relation och makt/medbestämmande.</p><p><strong>Resultat: </strong>Vi fann betydande skillnader i attityder kring ledarskap bland Rekordgenerationens respondenter och MeWe-generationens respondenter. Dessa skillnader kan sammanfattas i att MeWe-generationen har en mer relations-orienterad syn på ledarskap, medan Rekordgenerationen är mer organisations-orienterad. Detta innebär att de egenskaper som MeWe-generationen värdesätter hos en chef är att de till exempel ska skapa en god stämning på arbetsplatsen medan Rekordgenerationen vill ha en chef som skapar och upprätthåller struktur.</p> / <p><strong>Background:</strong> The Swedish labour market is facing a major change. The members of the Record-generation (born 1945-54) are about to leave their workplaces, while the young MeWe-generation (born in the 1980’s) is ready to start their careers. While each generation is characterized by its own, unique apporach to life and work, researchers claim a shift of generations in the workforce also will change the attitudes in organizations. Thus, the question is whether, and how, the fundamental differences in attitudes of the generations also are reflected in their approach to leadership and a manager's role in an organization.</p><p><strong>Aim:</strong> The purpose of our paper is to examine and compare the attitudes towards leadership among some members of MeWe-generation and some members of the Record-generation. This aim was chosen by us in order to see how the demands, expectations and aspirations of managers may be in for a change when the younger generation is ’taking control’ over the organizations.</p><p><strong>Method:</strong> We have carried out 14 interviews, with seven respondents from each of the two generations. This means we have a qualitative approach. Through our study, we studied each generation's attitude about leadership, related to three themes: traits, relationships and power/influence in the decisions made.</p><p><strong>Results:</strong> We found significant differences in attitudes towads leadership among the Record-generation respondents and the MeWe-generation respondents. The differences can be summarized to that the MeWe generation has a more relationship-oriented approach to leadership while the record generation is more organization-oriented. This means that the MeWe-generation whishes a manager to create a good atmosphere in the workplace, while the Record-generation wants a manager who creates, and maintains, structure and order.</p>

Mer än 300 000 enskilda skogsägare äger tillsammans 48% av den produktiva skogsmarken i Sverige. Många värdesätter att fastigheten överlåts till kommande generationer inom familjen. Vind- och solkraftsproduktion blir allt vanligare och ger ekonomisk kompensation till markägaren. För att möta efterfrågan på klimatsmart el kommer sannolikt markupplåtelse för ändamålet öka, och förändrade förutsättningar på fastigheten kan påverka generationsskiftet. Studier visar att närliggande vind- och solcellsanläggningar sänker huspriser, men det saknas studier med fokus på markägar- och överlåtelseperspektivet samt intrångsersättningen som upplåtelsen innebär. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie i syfte att undersöka hur markupplåtelse till vind- och solkraft påverkar fastighetens marknadsvärde samt hur det påverkar generationsskiftet. Resultatet visade att markupplåtelsen genererar intäkter som ur ett strikt ekonomiskt perspektiv ökar fastighetsvärdet och därmed kan bli utmanande då den övertagande parten kan få svårare att finansiera generationsskiftet. Västerbotten är en av de ledande regionerna inom vindkraftsproduktion och utgjorde studiens geografiska fokusområde.

Beskattningen av kapitalvinster med anledning av generationsskiften omfattas ofta av de särskilda fåmansbeskattningsreglerna i 56-57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Reglerna har utformats med anledning av att det svenska duala skattesystemet, i vilket progressiv beskattning sker i inkomstslaget tjänst och proportionell beskattning sker i inkomstslaget kapital, medfört ett intresse för skattskyldiga att omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster. Denna risk har ansetts särskilt stor i närståendeförhållanden, varför särskilda begränsningar har införts avseende beskattningen av kapitalvinster vid generationsskiften. Begränsningarna innebär svårigheter vid generationsskiften att uppfylla de villkor enligt 57 kap. IL som medger att beskattning får ske enligt de vanliga kapitalvinstbeskattningsreglerna i IL. I juni 2016 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i mål 6600-15 (Målet), vari frågan hade ställts huruvida en kapitalvinst med anledning av ett generationsskifte skulle beskattas enligt de särskilda fåmansbeskattningsreglerna. HFD ansåg att villkoren i 57 kap. IL var uppfyllda för att kapitalvinsten skulle beskattas enligt de vanliga kapitalinkomstreglerna, men att förfarandet stred mot lagstiftningens syfte enligt 2 § lagen (1995:575) mot skatteflykt (SkflL). Syftet med framställningen är därför att analysera hur beskattningsreglerna av kapitalvinst med anledning av ett generationsskifte skulle tolkas i anledning av Målet. För att uppnå syftet används en traditionell juridisk metod, enligt vilken innehållet i gällande rätt analyseras och hänsyn därvid tas till rättskällehierarkin. Utifrån analysen är slutsatsen att fåmansbeskattningen innehåller en avsiktlig olikbehandling av beskattningen av andelsöverlåtelser mellan närstående i jämförelse med andelsöverlåtelser mellan externa förvärvare. Denna olikbehandling kan dock inte enligt lagregelns ordalydelse tillämpas på situationer när överlåtaren indirekt äger andelarna. Trots det har HFD i anledning av utgången i Målet utvidgat denna olikbehandling till att även omfatta en sådan situation genom tillämpning av 2 § SkflL, vilket medfört svårigheter för de skattskyldiga att förutse konsekvenser av sina förfaranden. Tillämpningen av 2 § SkflL har dock inte skett i enlighet med de principer som fastställts i tidigare rättspraxis i ämnet. För att räta ut dessa oklarheter bör lagstiftaren utforma regler som på ett mer ändamålsenligt sätt överensstämmer med dess syfte. Detta görs i viss mån i den nya 3:12-utredningen, i vilken den olikbehandling som föreligger vid beskattningen av generationsskiften till skillnad mot ägarskiften mellan externa förvärvare dessutom föreslås utjämnas.