Diss. Jönköping : Internationella handelshögskolan, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

The Main problem formulation of this thesis is to investigate whether taxation in a situa-tion of refunding of a conditional shareholder´s contribution can stand in contradictory to the principle of legal security. Fundamentally is a case, named RÅ 2009 ref. 47:2. In the case the court decided to conform to the tax avoidance act on the situation of refunding of the shareholder´s contribution. The consequence of that was that the part-owner in the case got taxed as it received dividend from the company instead of refunding of the share-holder´s contribution. The Judgment by the court will be investigated in order to clarify whether it can stand in contradictory to the principle of legal security. In the courts judgment in the case there are several interesting aspects. Firstly because it set outs how the repressive method against tax avoidance are being used in case law. With the use of the method a higher level of understanding of the area of tax avoidance can be ob-tained, together with a higher grade of predictability in situations of tax avoidance and simi-lar situations. The court also conforms to the tax avoidance act on the situation. This con-form is of fundamental importance as it gives guidance of the appliance of the tax avoid-ance act. What have been investigated and concluded is that the courts judgment in the case RÅ 2009 ref 47:2 cannot be regarded as contradictory to the principle of legal security. As the court both has legislative support in the act of tax avoidance as well as in the case law, I find their decision as from an objective perspective legally correct. 7 However in the judgment it is unfortunate that the court in their motivation to their deci-sion lacks certain information. That is the kind of additional information that could be meaningful in order to predict future judgments by the court within the area.

Från och med den 1 januari 2009 tillämpas nya regler om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom ränteupplägg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade ränteupplägg använder sig koncernen av verktyg som är godkända inom ramen för gällande rätt. Exempel på sådana verktyg är den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar är undantaget från beskattning. Genom koncerninterna transaktioner används ovan nämnda materiella regler i syfte att uppnå skattefördelar på koncernnivå. Transaktionerna är legitima inom ramen för gällande rätt. Effekten av skattefördelen som uppkommer genom transaktionerna är dock inte önskvärd, då den urholkar den svenska skattebasen och äventyrar skattesystemets legitimitet. Införandet av de nya reglerna om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper avser att hindra konstlade ränteupplägg där företag i intressegemenskaper utnyttjar den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter i syfte att uppnå skattefördelar. Motsvarande ränteintäkt redovisas i ett bolag beläget i en lågskattejurisdiktion, i ett skattesubjekt som är undantaget från skatteplikt eller i ett subjekt med särskild skattestatus. Regeringsrättens avgörande i domarna mot Industrivärden väckte stor uppmärksamhet, där domstolen fann att skatteflyktslagen inte kunde tillämpas för att neka ett bolag rätten till ränteavdrag. I målen hade koncernen skapat ett skuldförhållande genom koncerninterna transaktioner där transaktionernas enda syftet var att uppnå skattefördelar. För att förhindra denna typ av skatteplanering och på så sätt komma åt de skatteintäkter som staten går miste infördes därmed nya regler om ränteavdragsbegränsning. De nya reglerna som införts ska begränsa möjligheten att få avdrag för ränteutgifter vid interna förvärv av delägarrätter där koncerninterna lån bildas genom exempelvis omstrukturering. Från huvudregeln finns dock två undantag. Enligt det första undantaget är avdrag för ränteutgifter tillåtet om motsvarande ränteintäkt skulle ha beskattats med 10 procent, enligt lagstiftningen i den stat där det bolag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till ränteinkomsten hör hemma. Detta om bolaget bara skulle ha haft den inkomsten. Den andra undantagsregeln innebär att avdrag för ränteutgifter får göras om såväl skulden som förvärvet som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade Vid införandet av sådana regler bör hänsyn tas till vad som är grundproblematiken. I och med Regeringsrättens avgörande har det fastställs att skatteflyktslagen inte kan tillämpas på uppenbara fall av kringgåenden där syftet varit att uppnå skattefördelar. Inledningsvis bör därmed skatteflyktslagens utformning och tillämplighet ifrågasättas. Skatteflyktslagens syfte är att hindra skatteflykt i detta avseende, vilket dess nuvarande utformning uppenbarligen misslyckats med. Detta trots reglernas generella utformning. Skatteflyktslagens nuvarande utformning kan därmed anses vara tandlös, åtminstone vid vissa fall av skatteplanering. Då grundproblematiken ligger i den utformning som skatteflyktslagen har torde det vara denna lagstiftning som i första hand ska vara föremål för överseende. De nya reglerna om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper får anses vara vaga, vilket resulterar i tolknings- och tillämpningsproblem. Därigenom blir det återigen upp till rättstillämparna att utreda och avgöra huruvida förfarandet anses stå i strid med gällande rätt. Vidare kan ifrågasättas om regleringens utformning kommer att verka som ett hinder för transaktioner som är företagsekonomisk motiverade och därigenom öppnar upp för ny problematik. Andra åtgärder såsom underkapitaliseringsregler, CFC-lagstiftning och källskatt på räntebetalningar har utretts som alternativa regler mot konstlade ränteupplägg. Ingen av dessa regler anses dock vara en bättre åtgärd mot konstlade ränteupplägg i detta avseende. Att införa någon form av ränteavdragsbegränsning i kombination med översyn av skatteflyktslagen torde dock vara en motiverad åtgärd mot konstlade ränteupplägg, men då i en mer genomtänkt regelkonstruktion.

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar. Centrala frågor som behandlas är när andelar är lagertillgångar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhåller sig till varandra. Vidare analyseras frågan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgångar genom användandet av reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar.

<p>Från och med den 1 januari 2009 tillämpas nya regler om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom ränteupplägg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade ränteupplägg använder sig koncernen av verktyg som är godkända inom ramen för gällande rätt. Exempel på sådana verktyg är den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar är undantaget från beskattning. Genom koncerninterna transaktioner används ovan nämnda materiella regler i syfte att uppnå skattefördelar på koncernnivå. Transaktionerna är legitima inom ramen för gällande rätt. Effekten av skattefördelen som uppkommer genom transaktionerna är dock inte önskvärd, då den urholkar den svenska skattebasen och äventyrar skattesystemets legitimitet.</p><p>Införandet av de nya reglerna om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper avser att hindra konstlade ränteupplägg där företag i intressegemenskaper utnyttjar den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter i syfte att uppnå skattefördelar. Motsvarande ränteintäkt redovisas i ett bolag beläget i en lågskattejurisdiktion, i ett skattesubjekt som är undantaget från skatteplikt eller i ett subjekt med särskild skattestatus.</p><p>Regeringsrättens avgörande i domarna mot Industrivärden väckte stor uppmärksamhet, där domstolen fann att skatteflyktslagen inte kunde tillämpas för att neka ett bolag rätten till ränteavdrag. I målen hade koncernen skapat ett skuldförhållande genom koncerninterna transaktioner där transaktionernas enda syftet var att uppnå skattefördelar. För att förhindra denna typ av skatteplanering och på så sätt komma åt de skatteintäkter som staten går miste infördes därmed nya regler om ränteavdragsbegränsning. De nya reglerna som införts ska begränsa möjligheten att få avdrag för ränteutgifter vid interna förvärv av delägarrätter där koncerninterna lån bildas genom exempelvis omstrukturering. Från huvudregeln finns dock två undantag. Enligt det första undantaget är avdrag för ränteutgifter tillåtet om motsvarande ränteintäkt skulle ha beskattats med 10 procent, enligt lagstiftningen i den stat där det bolag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till ränteinkomsten hör hemma. Detta om bolaget bara skulle ha haft den inkomsten. Den andra undantagsregeln innebär att avdrag för ränteutgifter får göras om såväl skulden som förvärvet som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade</p><p>Vid införandet av sådana regler bör hänsyn tas till vad som är grundproblematiken. I och med Regeringsrättens avgörande har det fastställs att skatteflyktslagen inte kan tillämpas på uppenbara fall av kringgåenden där syftet varit att uppnå skattefördelar. Inledningsvis bör därmed skatteflyktslagens utformning och tillämplighet ifrågasättas. Skatteflyktslagens syfte är att hindra skatteflykt i detta avseende, vilket dess nuvarande utformning uppenbarligen misslyckats med. Detta trots reglernas generella utformning. Skatteflyktslagens nuvarande utformning kan därmed anses vara tandlös, åtminstone vid vissa fall av skatteplanering. Då grundproblematiken ligger i den utformning som skatteflyktslagen har torde det vara denna lagstiftning som i första hand ska vara föremål för överseende.</p><p>De nya reglerna om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper får anses vara vaga, vilket resulterar i tolknings- och tillämpningsproblem. Därigenom blir det återigen upp till rättstillämparna att utreda och avgöra huruvida förfarandet anses stå i strid med gällande rätt. Vidare kan ifrågasättas om regleringens utformning kommer att verka som ett hinder för transaktioner som är företagsekonomisk motiverade och därigenom öppnar upp för ny problematik.</p><p>Andra åtgärder såsom underkapitaliseringsregler, CFC-lagstiftning och källskatt på räntebetalningar har utretts som alternativa regler mot konstlade ränteupplägg. Ingen av dessa regler anses dock vara en bättre åtgärd mot konstlade ränteupplägg i detta avseende.</p><p>Att införa någon form av ränteavdragsbegränsning i kombination med översyn av skatteflyktslagen torde dock vara en motiverad åtgärd mot konstlade ränteupplägg, men då i en mer genomtänkt regelkonstruktion.</p>

In order for the public sector within a nation to function properly, there is a dependence on taxes to finance it; however, taxpayers often want to pay the least amount of tax required. An issue arises where, on the one hand, the public sector needs taxes and in contrast, the state cannot collect taxes without having the legal mandate to do so. The legal authority over state collection of taxes is sometimes unclear, certain situations are difficult to understand, and this can jeopardize validity. Therefore, if taxpayers take legal action that results in a tax reduction on the state, then the issue of tax evasion is raised. For several decades, Swedish legislation has included a general provision in the Law (1995: 575) on tax evasion. The general clause contains four provisions that must be met to be applicable. The purpose of the clause is to prevent taxpayers from withholding tax on the state in ways that are not considered legal.  At the same time, the state, through the Swedish Tax Agency, cannot arbitrarily request tax from taxpayers mainly because certain legal acts have been undertaken to reduce their taxation. This would reduce the rule of law, which is an important part of a functioning legal system. In addition to the national tax legislation, the EU legislation also has a strong influence in the area of taxation. Given the fact that, In 2019, the EU issued a directive on tax evasion, which has direct application to Swedish law. The following thesis will examine, through cases, how the tax evasion legislation has been applied and whether it can be assumed to be legally appropriate or valid. In addition, the EU directive on tax evasion will also be compared to national legislation. The conclusion is that there are  similarities between national legislation and the EU directive, but they also differ to some degree. / En väl fungerande offentlig sektor i en nation är avhängig skattemedel för att finansiera det. Samtidigt vill skattskyldiga, oftast, betala så lite skatt som krävs. I denna motsättning uppkommer en problematik där å ena sidan det offentliga behöver skattemedel å andra sidan kan staten inte kräva in skatt utan att ha lagstöd för det. Vissa situationer är vanskliga då rättsläget är oklart huruvida staten har rätt att kräva in skatt eller ej. Oklara rättslägen kan äventyra rättssäkerheten. Om skattskyldiga företar sig rättshandlingar som minskar skatten till staten kan det aktualisera frågan om skatteflykt ligger för handen. I Svensk lagstiftning finns sedan flera decennier en generalklausul i lag (1995:575) mot skatteflykt. Generalklausulen har fyra rekvisit som ska uppfyllas för att kunna tillämpas. Syftet med klausulen är att förhindra skattskyldiga från att undanhålla skatt för staten på sätt som inte anses lagliga. Samtidigt kan det allmänna, genom Skatteverket, inte godtyckligt kräva in skatt av skattskyldiga endast för att vissa rättshandlingar företagits för att minska sin beskattning. Det skulle inskränka rättssäkerheten som är en viktig del i en fungerande rättsstat. Förutom nationell skattelagstiftning har även EUs lagstiftning starkt inflytande på skatteområdet. Sedan 2019 finns ett skatteflyktsdirektiv utgivet av EU som har direkt tillämpning på svensk rätt. I följande uppsats kommer det, genom praxis, granskas hur lagstiftningen mot skatteflykt har tillämpats och huruvida den kan antas vara rättssäker eller ej. Finns det skillnader mellan den svenska lagstiftningen mot skatteflykt och EUs direktiv mot skatteflykt? EUs skatteflyktsdirektiv kommer därför jämföras med nationell rätt. Konklusionen är att nationell lagstiftning och direktivet innehåller likheter men skiljer sig också åt i vissa delar där den nationella lagstiftningen är något striktare.

The taxation of various kinds of income which Sweden requires taxpayers to pay results in people undertaking sophisticated tax schemes to avoid paying tax . As a result of this Sweden had to develop its tax laws and insert a general clause in the legislation because the legislator wanted a more preventive effect. This preventive effect results in that the clause is applicable to more various types of tax situations. The clause, found in § 2 law (1995:575) against tax treaty override, states four requisites that must be met for a procedure to be considered tax treaty override. The relevant point for this paper is the fourth item which created interpretation problems among courts. Rulings relevant for this thesis are the proceedings regarding the Peru-agreements. The agreements led to taxpayers only paying Peruvian tax and escaping the much higher Swedish tax. The 2 § 4 paragraph shall be interpret in relation to international law to see how a cross-border proceedings shall be subject to tax law. The thesis explains that a teleological approach may be preferable to interpret the fourth item, also that the principle of legality might be set aside in favour of the aim the legislator wants to achieve with the clause. A discussion concerning whether the articles the OECD has developed to prevent tax treaty override can clarify the interpretation of § 2 paragraph 4 item in the law of tax treaty override will be held. From the court cases, it can also be seen that a common intention of the parties to prevent tax treaty override can be inferred from the contract, which affects the interpretation of the fourth item. The contract includes an article on taxation which is used to escape Swedish taxation. This article can legitimize the arrangement if the Peruvian company is active, but the procedure is questionable when there is no activity in the Peruvian company.

<p>Inom gemenskapsrätten har en princip om förfarandemissbruk växt fram på mervärdes-skatteområdet. Den har tydligast befästs genom rättsfallet Halifax. Där uttalade EG-domstolen att formellt riktiga transaktioner som vidtagits i syfte att uppnå skattefördelar som inte överrensstämmer med direktivets syften utgör förfarandemissbruk. Det krävs dock att det ska utgå av de objektiva omständigheterna att det huvudsakliga syftet med transaktionen var att uppnå en skattefördel. I och med detta ska förhållandena omdefinieras så att de verkliga förhållandena upprättas. Den objektiva vinklingen är viktig enligt EG-domstolen för att inte komma i konflikt med rättssäkerhetsprincipen och förutsebarhetsprincipen. Dessa säkerställer blanda annat att omständigheter som inträffat efter en transaktion och beslut om beskattning inte kan inverka på skattebeslutet.</p><p>Inom mervärdesbeskattningen i Sverige finns ännu ingen bestämmelse som tar sikte på skatteflyktsförfaranden. Genom det ovan nämnda rättsfallet Halifax har det ansetts av vissa att principen om förfarandemissbruk kan tillämpas i svensk rätt. Andra anser att det skulle strida mot den svenska legalitetsprincipen att använda principen i svensk rätt. Utbudet av rättsfall på området är magert och endast en dom från kammarrätten finns som belyser det svenska rättsläget. Kammarrätten diskuterar om principen om förfarandemissbruk genom direktiv-konform tolkning kan intolkas i svensk rätt, likaså om principen kan anses utgöra direkt effekt och därmed få genomslag i svensk rätt. I målet ansåg man dock att den svenska legalitetsprincipen satte stopp för bestämmelser som inte har stöd i föreskrift. Därmed kunde principen om förfarandemissbruk inte tillämpas.</p><p>EG-rättsliga målet Kofoed handlade om hur en direktivbestämmelse som inte implementerats i den nationella rätten skulle tillämpas. EG-domstolen uttalar i detta mål att bedömningen ska utgå ifrån den nationella implementeringen av direktivregeln. I och med det kan inte en bestämmelse som inte implementerats, genom direktivkonform tolkning få genomslag i den nationella rätten då den är till nackdel för den enskilde.</p><p>Det finns olika röster om hur principen om förfarandemissbruk ska tillämpas. Jag anser att legalitetsprincipen i svensk rätt talar emot en tillämpning av principen om förfarande-missbruk. Det som behövs i Sverige är en lagändring där principen tas med och därmed kan tillämpas i svensk rätt. I och med det finns inga hinder mot en tillämpning och svensk rätt blir i överrensstämmelse med gemenskapsrätten.</p>

Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar. Klassificeras istället andelarna som lagertillgångar kan bestämmelserna om näringsbetingade andelar inte tillämpas och avyttringen beskattas istället som rörelseintäkt.   Förfarandet ansågs länge okontroversiellt och föranledde heller ingen inkomstbeskattning. I två underinstansdomar under 2011 bedömdes dock andelarna vid ett sådant förfarande utgöra lagertillgångar vilket innebar att vinsterna beskattades. Detta skapade stor osäkerhet inom fastighetsbranschen avseende rättsläget vid sådana förfaranden. När målen senare prövats i högre instans har dock avyttringarna återigen ansetts vara skattefria. Till följd av knapphändiga motiveringar i målen kvarstår dock frågeställningar om vilka kriterier som är avgörande för om förfarandet leder till beskattning eller ej. Under 2012 avgjordes dessutom ett mål där paketering av en fastighet i ett handelsbolag med i huvudsak cypriotisk ägare ansågs utgöra skattflykt med tillämpning av skatteflyktslagen. Vad detta har för effekter på paketering av fastigheter i svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar framgår dock inte.   Syftet med denna uppsats är att utreda hur klassificeringen av andelarna vid fastighetspaketering bör bedömas utifrån gällande lagstiftning och praxis. Gränsdragningen mellan kapital- och lagertillgång avgör nämligen de inkomstskattekonsekvenser som följer av förfarandet. Uppsatsen utreder dessutom skattflyktslagens eventuella tillämpbarhet på paketering av fastigheter i svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar med utgångspunkt i Cypernmålet.   För att tillgodose detta syfte har en granskning genomförts av relevanta rättskällor bestående av framförallt lagstiftning, propositioner, rättsfall, statens offentliga utredningar samt skatterättslig doktrin. Med utgångspunkt i framförallt tre rättsfall har dessa rättskällor sedan analyserats. Resultatet av denna analys har utmynnat i de slutsatser som förhoppningsvis bidrar till tydligare indikationer för hur förfarandet bör bedömmas utifrån gällande lagstiftning. Slutsatsen är dock att om ambitionen är att begränsa eller förhindra denna typ av förfaranden bör detta göras genom ny lagstiftning som utormats efter de för förfarandet specifika förhållandena.