A change of generations occurs several times during a company’s lifetime. It is a process that requires planning and time. If the current owner wants to keep the company within the family, he has two options; he can either sell the company to a family member, or give the company to the new owner, like a gift. When the owner sells the company, it is common that he accomplishes it to a losing price. If the current owner receives a small amount of money for the company, the remaining part is considered as a gift. This is called a mixed acquisition. There are certain criteria that have to be fulfilled for a company to be considered as a closely held company. The owners also have criteria to live up to so they are allowed to use the rules. A closely held company is a company where four or less part-owners owns a share that is more than 50 percent of the votes for all the shares in the company. Or when the business are divided on activities that are independent from each other and where an individual has the actual authority over the business and is able to independently dispose over its results. A closely held company has special rules which have been under discussion since the rules was first adapted. The rules have been changed many times since its appearance but there is still of interest to make the rules easier to apply. The purpose behind the rules is to prevent the owners to transform a highly taxed salary income to a lower taxed capital income. The rules concerning dividend, capital gain and salary are especially treated in this thesis. / Ett ägarskifte uppstår oftast ett flertal gånger under ett företags livstid. Det är en process som tar lång tid och som kräver planering. I de fall att ägaren vill behålla företaget inom familjen så sker ett generationsskifte. Ägaren har då främst två alternativ. Denne kan sälja företaget till en närstående eller överlåta företaget i form av en gåva. I de fall skiftet sker genom försäljning är det vanligt att detta sker till ett pris under marknadspriset. Om ägaren får en liten ersättning för aktierna så anses den resterande delen vara en gåvodel och det kallas för blandat fång. För att ett företag ska anses som ett fåmansföretag så måste vissa uppsatta kriterier vara uppfyllda. Ägarna har också särskilda kriterier som de måste uppfylla för att reglerna ska bli tillämpliga. Ett fåmansföretag är ett företag där fyra eller färre delägare äger mer än 50 % av rösterna i företaget. Ett fåmansföretag föreligger även när företaget är uppdelat i olika verksamhetsgrenar som är självständiga från varandra, och där en delägare har bestämmanderätt över verksamhetsgrenen och självständigt kan förfoga över resultatet. Ett fåmansföretag har speciella regler vilka har varit omdiskuterade sedan dess uppkomst. Reglerna har ändrats ett flertal gånger men det finns fortfarande ett intresse i att reglerna ska bli lättare att tillämpa och förstå. Syftet bakom reglerna är att förhindra att ägarna förvandlar en högre beskattad löneinkomst till en lägre beskattad kapitalinkomst. Reglerna gällande utdelning, kapitalinkomst och lön till ägare kommer speciellt att behandlas i uppsatsen.

The purpose of this thesis was to analyse if the six month rule in chapter 3 § 9 part 1 in IL is compatible with EU law regarding the free movement of employees and in case of discrimination whether the rule can be justified. First of all the retroactive salary for an unlimited taxpayer and during the period of income earning a limited taxpayer who later became unlimited taxpayer will be analyzed in order to determine if they are considered to be in a comparable situation. An unlimited taxpayer is subject to taxation in Sweden for all of his incomes regardless their origin. However there is an exception according to six month rule, which implies that physical persons who stay abroad due to their minimum six months employment are in Sweden free from their incomes earned abroad if they are taxed in the country of employment. Tax exemption is applicable even if the payment from an employee working abroad is made retroactively. Article 18 EUFF states a general prohibition of discrimination on the grounds of nationality. In the area of tax legislation it happens not very often that physical persons become an object of direct discrimination. The direct discrimination as well as all form of indirect discrimination is included in prohibition of discrimination. The comparable situations where different rules are applied result in discrimination. The situations given in the thesis are considered to be comparable but the six months rule has only resulted in tax exemption in one of the situations, which implies that discrimination took place. The discrimination depended on other criteria than nationality but the result was the same as the discrimination on the grounds of nationality. Depending on some circumstances the indirect discrimination can be justifiable with help of the "rule of reason"-test. Although the six months rule is incompatible with the EU law it can be justified considering the cohesion of the tax system.

No description available.

Vi lever i en värld där globaliseringen numera är ett faktum och internationell handel är vanligt förekommande även för privatpersoner. Staterna förändras och ekonomierna utvecklassamtidigt som det är blir vanligare för bolag att bedriva verksamheter i flera olika länder. I kontrast till detta har inte alltid nationella och internationella skatteregleringar hängt med i utvecklingen. Resultatet av detta har varit förekomst av aggressiv skatteplanering samt juridiskdubbelbeskattning. För att motverka detta upprättade man bland annat ett modellavtal redan år 1963 i syfte till att bland annat motverka just juridisk dubbelbeskattning. OECD:s modellavtal är till sitt omfång stor med 32 artiklar och tillhörande kommentarer. Tillsammans med 2 kap. 29 § Inkomstskattelagen och artikel 5 i OECD:s modellavtal blir begreppet fast driftställe aktuellt. Begreppet tar sikte på när utländska bolag bedriver näringsverksamhet i Sverige varför verksamheten under vissa omständigheter betraktas som fast driftställe. Resultatet av detta är att det utländska bolaget kan likställas med ett inhemskt bolag, alltså gäller det svenska beskattningsanspråket på det utländska bolaget. Uppställda rekvisit som måste uppfyllas enligt svensk intern internationell reglering för fast driftställe är huvudregeln om kravet på ”en stadigvarande plats affärsverksamhet från vilken affärsverksamheten helt eller delvis bedrivs” med flera delrekvisit. Angiven bestämmelse har sin grund i artikel 5 i OECD:s modellavtal. Några, i vissa sammanhang betydande, skillnader existerar dock. I anslutning till bestämmelsen om fast driftställe stipuleras det i modellavtalets femte artikel, punkt fyra en rad olika verksamheter som utgör undantag från huvudregeln om fastdriftställe. Den gemensamma utgångspunkten för dessa verksamheter är att fast driftställe inte föreligger även om verksamheterna bedrivs från en stadigvarande plats för affärsverksamheten i Sverige. Dessa verksamheter kallas för förberedande eller biträdande art. Modellavtalet har haft ett starkt inflytande i slutandet av olika skatteavtal mellan Sverige och andra stater. Källvärdet av modellavtalet är därför högt då den är till hjälp vid tolkning och tillämpning av skatteavtal eller i tvister, detta trots att modellavtalet ej är formellt bindande. Tillsammans med den interna internationella regleringen om fast driftställe enligt 2 kap. 29 § IL samt artikel 5 i OECD:s modellavtal och dess kommentarer har tidigare situation om juridisk dubbelbeskattning samt aggressiv skatteplanering motverkats. Rättsläget om vilka omständigheter som krävs för att ett utländskt bolag anses som fast driftställe har tydliggjorts i och med angivna bestämmelser.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka när den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gäller för att skatt-skyldigheten skall inträda i Storbritannien. Uppsatsen behandlar också hur en persons hemvist avgörs när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien.</p><p>En person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig i Sverige. Även den som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person är obegränsat skattskyldig innebär att han måste betala skatt i Sverige på alla sina inkomster, även om inkomsterna härrör från utlandet (3 kap 8 §). Huruvida en person skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige avgörs genom en sammanvägning av ett antal anknytningsfaktorer. Dessa faktorer är: svenskt medborgarskap, hur länge personen har varit bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om vistelsen utomlands beror på studier eller hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har familj i Sverige, om han bedriver näringsverksamhet, om han är ekonomiskt engagerad genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten här, om han har en fastighet här eller liknande förhållanden. I uppsatsen redogörs för varje anknytningsfaktor och hur de påverkar en persons skatterättsliga status.</p><p>I uppsatsen behandlas även de riktlinjer som finns för att en person som flyttar till Storbritannien skall bli betraktad som obegränsat skattskyldig i landet. I den engelska skatterätten särskiljer de mellan personer som är bosatta och ordinärt bosatta i Storbritannien samt dem som anses ha sitt hemvist inom eller utom landet. Ovanstående definitioner avgör vem som är skattskyldig i landet samt skatteuttaget.</p><p>I uppsatsens femte kapitel behandlas artikel 4 i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med Stor-britannien. Artikel 4 har till uppgift att lösa vilken stat som skall ha beskattningsrätt över en persons inkomst när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien.</p><p>I analysen och slutsatsen sammanfattas vad som krävs för att en person skall upphöra att betraktas som ett svenskt skattesubjekt. Som framgår av 3 kap 3 § inkomstskattelagen är en person obegränsat skattskyldig så länge han är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här. Särskild tonvikt läggs på de anknytningsfaktorer som påverkar den väsentliga anknytningen till Sverige. Jag har kommit fram till att det är svårt att ge några allmänna direktiv för hur många anknytningsfaktorer som en person kan ha kvar till Sverige utan att samtidigt vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vissa anknytningsfaktorer såsom familj i Sverige, fortsatt innehav av personens gamla permanentbostad efter utflyttningen är starka anknytningsmoment, medan det svenska medborgarskapet i sig inte gör en person obegränsat skattskyldig i Sverige.</p><p>Skattemässigt bosatt i Storbritannien blir den som bor i landet i mer än 183 dagar på ett beskattningsår. En person som år efter år är bosatt i Storbritannien eller som vistas i landet i mer än 91 dagar i genomsnitt under en fyraårsperiod är skattemässigt ordinärt bosatt i landet. En person som är bosatt eller ordinärt bosatt är i princip obegränsat skattskyldig i landet med undantag för den som inte har sitt hemvist i landet. Den sista delen av analysen behandlar hur dubbel bosättning löses genom Sveriges dubbelbeskattningsavtal med Storbritannien.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka när den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gäller för att skatt-skyldigheten skall inträda i Storbritannien. Uppsatsen behandlar också hur en persons hemvist avgörs när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien. En person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig i Sverige. Även den som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person är obegränsat skattskyldig innebär att han måste betala skatt i Sverige på alla sina inkomster, även om inkomsterna härrör från utlandet (3 kap 8 §). Huruvida en person skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige avgörs genom en sammanvägning av ett antal anknytningsfaktorer. Dessa faktorer är: svenskt medborgarskap, hur länge personen har varit bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om vistelsen utomlands beror på studier eller hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har familj i Sverige, om han bedriver näringsverksamhet, om han är ekonomiskt engagerad genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten här, om han har en fastighet här eller liknande förhållanden. I uppsatsen redogörs för varje anknytningsfaktor och hur de påverkar en persons skatterättsliga status. I uppsatsen behandlas även de riktlinjer som finns för att en person som flyttar till Storbritannien skall bli betraktad som obegränsat skattskyldig i landet. I den engelska skatterätten särskiljer de mellan personer som är bosatta och ordinärt bosatta i Storbritannien samt dem som anses ha sitt hemvist inom eller utom landet. Ovanstående definitioner avgör vem som är skattskyldig i landet samt skatteuttaget. I uppsatsens femte kapitel behandlas artikel 4 i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med Stor-britannien. Artikel 4 har till uppgift att lösa vilken stat som skall ha beskattningsrätt över en persons inkomst när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien. I analysen och slutsatsen sammanfattas vad som krävs för att en person skall upphöra att betraktas som ett svenskt skattesubjekt. Som framgår av 3 kap 3 § inkomstskattelagen är en person obegränsat skattskyldig så länge han är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här. Särskild tonvikt läggs på de anknytningsfaktorer som påverkar den väsentliga anknytningen till Sverige. Jag har kommit fram till att det är svårt att ge några allmänna direktiv för hur många anknytningsfaktorer som en person kan ha kvar till Sverige utan att samtidigt vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vissa anknytningsfaktorer såsom familj i Sverige, fortsatt innehav av personens gamla permanentbostad efter utflyttningen är starka anknytningsmoment, medan det svenska medborgarskapet i sig inte gör en person obegränsat skattskyldig i Sverige. Skattemässigt bosatt i Storbritannien blir den som bor i landet i mer än 183 dagar på ett beskattningsår. En person som år efter år är bosatt i Storbritannien eller som vistas i landet i mer än 91 dagar i genomsnitt under en fyraårsperiod är skattemässigt ordinärt bosatt i landet. En person som är bosatt eller ordinärt bosatt är i princip obegränsat skattskyldig i landet med undantag för den som inte har sitt hemvist i landet. Den sista delen av analysen behandlar hur dubbel bosättning löses genom Sveriges dubbelbeskattningsavtal med Storbritannien.

De så kallade donationer som erhålls via streaming på Twitch är ett område i svensk skatterätt där oklarhet fortfarande råder. Lagstiftning finns gällande hur gåvor skall behandlas skattemässigt, dock är vägledning till just dessa så kallade donationer som erhålls vid streaming begränsad. Den vägledning som finns i rättskällor är ett förhandsavgörande från Skatterättsnämnden, DNR 85-15/D. Där fastslog nämnden att donationer som erhålls vid streaming inte utgör benefika förvärv enligt 8:2 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) och att de utgör en skattepliktig inkomst. Det är just det som undersökts i denna uppsats. Skall så kallade donationer som erhålls från streaming via Twitch ses som en skattepliktig inkomst och, om så är fallet, hur bör de beskattas enligt svensk lag? Uppsatsen beskriver vad Twitch är och dess ekonomiska aspekter. Efter det sker en genomgång av vad som utgör skattepliktiga inkomster. Därefter sker även en genomgång av vad som utgör skattefria inkomster samt gåvor enligt svensk rätt. Slutligen analyseras all den fakta som har samlats för att besvara problemformuleringen i denna uppsats. I uppsatsen konstateras att de så kallade donationerna erhållna via streaming inte utgör skattefria inkomster enligt 8:2 IL, på grund av att överföringarna utgör ersättning för streamingen. Sedan undersöks det om överföringarna kan utgöra skattepliktiga inkomster enligt IL, då det inte utgör skattefria gåvor. Resultatet av analysen visar att överföringarna kan utgöra skattepliktiga inkomster i inkomstslagen näringsverksamhet och tjänst. Vilket inkomstslag de så kallade donationerna skall hänföras till beror på hur streamingen bedrivs.

Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning. Grunderna i lagstiftningen finns dock kvar i dagens lagstiftning avseende metoder och förhållningssätt. Lagstiftaren vidhåller sin ståndpunkt medan flera aktörer på marknaden som är kunniga på området ifrågasätter vissa förhållningssätt och regleringar främst i form av spärrlagstiftning. Regelverket har ett allmänt rykte om sig att vara krångligt och svårtolkat men dess konstruktion försvaras av lagstiftaren genom att det krävs så pass avancerad lagstiftning för att uppfylla grundsyftet med spärrlagstiftningen, att hindra handeln med s.k. skalbolag. Spärrarna i lagstiftningen aktiveras av förändringar i ägarkonstruktionen vid förvärv av andelar i ett underskottsföretag. Det finns flera alternativ till resultatutjämning som tillämpas och tillämpats av flera länder internationellt sett och de svenska utredningarna alla fokuserat på samma metod – förlustavdrag genom carry forward. Metoden innebär att ett beskattningsårs förlust får sparas genom att rullas framåt och kvittas mot ett efterföljande års positiva resultat. Förutom denna metod finns även två andra sätt att genomföra ett förlustavdrag. Det finns en metod som innebär utjämning bakåt i tiden, carry back, samt en fullständig metod, recoupment, som leder till en negativ skatt för ett förlustår. En av huvudorsakerna till svårigheterna med tillämpningen av lagen anses ligga i de många odefinierade och tvetydliga begrepp kapitlet innehåller. Det saknas sedan tidigare tydliga definitioner av deras innebörd i förarbeten vilket leder till problem vid tolkningen av reglernas verkan. Ramen för regelverket har istället i mångt och mycket klargjorts genom praxis vilket i huvudsak reglerar tillämpningen av detta kapitel i Inkomstskattelagen (IL). För att förhindra möjligheten till undandragande av skatt genom handel med förlustbolag, skalbolag, infördes även en spärrlagstiftning. Regelverket innebär att i de fall andelar motsvarar bestämmande inflytande förvärvas aktiveras en spärr. Det gäller främst för det förvärvade bolagets underskott från tidigare beskattningsår. Spärrarna består av dels en beloppsspärr baserad på förvärvsbeloppet samt dels en koncernbidragsspärr som hindrar möjligheten till utjämning genom koncernbidrag. Valet av utjämningsmetod gjordes 1958 under den utredning som föregick lagstiftningen 1960. Fortsättningsvis håller efterföljande utredningar fast vid samma metod trots att det gått många år sedan dess och att utvecklingen både nationell och internationellt genomgått stora förändringar. Vårt förhållningssätt till verksamheter har även förändrats och handeln sker inte enbart inom landets gränser utan även till stor del internationellt. Vi ingår även numer i ett samarbete, EU, som förutsätter att medlemmarna ska arbeta över länders gränser och främja ett unisont klimat. Kanske borde det även innebära en översikt över lagstiftning som skiljer sig från andra länder som är våra konkurrenter för att om möjligt öka våra konkurrensfördelar till att komma närmare deras lagstiftning. Rättsläget för avdragsrätten av tidigare års underskott bestäms i stor mån av praxis på området. De begrepp som styr tillämpningen av regelverket saknar stundom helt definition även i de förarbeten som föregått stiftandet. Kritiken för detta är omfattande inom doktrinen eftersom reglerna blir svåra att överskåda och tillämpa. Den förenkling som var syftet med skattereformen som inleddes i slutet av 1980-talet syns inte i detta regelverk. Bristen på definitioner och förklaringar gör att tolkning även måste sökas inom andra områden och på så vis bilda praxis på området. Området är krångligt och det är stundtals svårt att tolka verkningarna av ett agerande tillfredställande. Det räcker inte på långa vägar att låta sig ledas av kapitlets paragrafer utan ett måste att läsa in sig på den omfattande praxis som finns inom ämnet. Som ett led i denna problematik innebär det att området är mycket konsultvänligt som i vissa fall ändå kräver förhandsbesked för att säkerställa bedömningen av förvärvet eller omstruktureringen.

Den 1 januari 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft gällande ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom en intressegemenskap. Förändringarna innebar att en huvudregel infördes vilken stipulerar att bolag inom en intressegemenskap inte får dra av ränteutgifter avseende en intern skuld som hänför sig till förvärv av delägarrätter inom koncernen. Till huvudregeln infördes två undantag som stadgar att avdrag ändock får göras om särskilda krav är uppfyllda. Undantagen kom att benämnas tioprocentsregeln och ventilen. När det gäller tillämpningen av tioprocentsregeln ligger svårigheten i att utföra det så kallade hypotetiska testet där man ska beräkna till vilken skattesats det räntemottagande bolaget ska beskattas till om det endast hade haft ränteinkomsten som sin enda inkomst. Tillämpningsproblemet gällande ventilen är att det är en lagregel vilken vilar på domstolens subjektiva värderingar av affärsmässigheten i de uppkomna skuldförhållandena. Trots införandet av de nya reglerna uppmärksammade Skatteverket att skatteplaneringsförfaranden fortfarande föreligger varför ett nytt lagförslag nu har publicerats av Finansdepartementet. Förslaget innebär i kort tre stora förändringar av de nuvarande reglerna. Samtliga interna lån ska numera omfattas, en omvänd ventil införs vilken ger Skatteverket rätt att neka avdrag oavsett till vilken skattesats ränteinkomsten beskattas till samt att avdrag enligt ventilen endast ska kunna medges gällande ränteutgifter som betalas till bolag belägna i ett land inom EES eller till ett land vilket Sverige har ett skatteavtal med. Huruvida lagförslaget kommer att antas eller inte är i nuläget oklart. Flera remissinstanser har varit kritiska till förslaget, framförallt gällande den omvända ventilen då man anser att den leder till stor rättsosäkerhet. / On January 1st 2009, a new legislation was set in force with regards to deduction limitations on interests in order to prevent tax schemes with the use of interest deductions within a corporate group. The changes that were made imposed a general rule which stipulates that companies within a corporate group are not allowed to deduct interests regarding internal debts if that debt relates to an acquisition of shares in a company within the corporate group. To the general rule two exceptions were introduced which stipulates that deductions can be made if certain requirements are fulfilled. The exceptions were called the ten percent-rule and “ventilen”. Regarding the application of the ten percent-rule the difficulty lies in the performing of the so called hypothetical test in which you have to calculate to what tax rate the interest-receiving company will be taxed at if it only had the interest as it´s only income. The application problem regarding “ventilen” is based on the fact that it is a rule which rests on the Court’s subjective evaluation of the commercial reasonableness of the transaction. Despite the introduction of the new rules the Swedish Tax Authorities noticed that tax schemes still exists why a new proposal now has been published by the Ministry of Finance. The proposal contains in short of three major changes to the current rules. All internal loans are now covered, a reverse ”ventil” is introduced which gives the Tax Authorities a right to deny deductions regardless of what tax rate the income is taxed to and finally that deductions according to “ventilen” only will be allowed regarding interest payments to a country within the EEA or to a country which Sweden has a tax agreement with. Whether the proposal will be adopted or not is currently unclear and several respondents have been critical to the proposal.

<p>Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.</p><p>Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas. Som ett tillägg i uppsatsen har vi tittat på de alternativa möjligheter ägaren kan använda sig av för att få en lägre total beskattning.</p><p>Resultatet vi har kommit fram till är att det är svårt att generellt säga vilka som gynnas respektive missgynnas av de nya reglerna. Det kan först göras genom att titta på den enskilda företagsledarens mål, situation och förutsättningar. Dock kan vissa grupper av företag och ägare urskiljas som gynnas samt som reglerna har blivit enklare för. De alternativa metoder och upplägg som finns att tillgå för den som vill lätta skattebördan vid försäljningen av sitt bolag är till stor del även de beroende på dennes avsikt med företaget och ekonomiska förutsättningar.</p>