In today’s Europe nationalist movements grow stronger. The Scottish referendum is a result of the nationalistic party Scottish National Party’s aim of an independent Scotland. Using a descriptive idea analysis the essay aim to answer how the referendum arose, its main arguments and how national and state identity is affected in the arguments. The essay examines what Scottish and British identity is, how it can be observed in the two campaigns and what tinged the two campaigns. The result of the essay is that there are features in both of the two campaigns’ main arguments that are influenced by identity of either national or state character.

En ohälsosam alkoholkonsumtion har flertalet negativa effekter för individen som konsumerar men även för välfärdsstaten som hen lever i vilket har fått välfärdsstater att genom olika politiska beslut försöka reducera och kontrollera befolkningens alkoholdrickande. Denna studie analyserar genom kvantitativ data Sverige, Danmark och Storbritanniens alkoholkonsumtion för att se hur befolkningen dricker, med bakgrund av den politik som bedrivits. Analysen visar bland annat att Sverige hade minst andel högkonsumenter, Storbritannien hade högst andel som avstod alkohol samt att kön och ålder har ett samband med alkoholkonsumtionen i alla länder.

The purpose of this thesis is to examine how the Viking age is described in textbooks and teaching aids in the countries Sweden and Great Britain. The examination is done through a text analysis, specifically called textbook or teaching aid analysis, where the content of the teaching aid is examined.                      A literature survey with thoughts and statements regarding the Viking age of writers and experts, from both countries, are included.                       This examine is also to answer the question whether the teaching aids are typical or infrequent in relation to each other inside the explicit country, but also between the countries.   The result shows that the teaching aids in the main are typical in relation to each other. Some differences do exist and shows themselves in the choices of dispositions and layout, also in a few numbers of cases in the content.

This thesis is a study on how information about library closures are portrayed in media in four national British newspapers. The aim is to raise awareness that what is written in media usually consists of a frame around what is said. Also that the information that comes through is not always a depiction of reality but rather a reflection of it. Questions raised were: How are library closures being portrayed in media? What kind of functions in the articles can be seen as important for the library and it's future?The theories used are framing theory and Jochumsen, Rasmussen and Skot-Hansens the four space model of the public library from 2012. The method used was a conventional content analysis which resulted in four main themes that described the articles content in relation to the closure of libraries. The four main themes are Economy, Availability, Functions and Reactions of closures where the theme of Functions related well to the four space model. The results also show that choice of newspaper may have an impact on how users receive information about library closures.

Kolonisationen har format många länder, men i vilken utsträckning? Detta är ett aktuellt ämne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den här uppsatsen undersöks därför kolonisationens påverkan på ekonomisk utveckling. Med hjälp av tvärsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i världen, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft högre BNP per capita år 2000 och att detta tycks bero på skillnader i humankapital, demokrati och institutioner. Däremot kan inget kausalt samband med säkerhet påvisas. Samtidigt hittas inga skillnader i inkomstnivå mellan kolonier i Afrika, men ett signifikant resultat konstateras för att de franska kolonierna i Afrika haft lägre tillväxt 2000-2010

För att kunna sänka utsläppen av växthusgaserna med 20 procent till år 2020 och med 80 procent till 2050 har de båda länderna (Storbritannien och Sverige) valt att använda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rättsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att använda sig av ett av riksdagens miljömål, Begränsad klimatpåverkan, och då med inriktning mot klimatförändringarna. Genom att länderna valt att hantera klimatfrågan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa länder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. Länderna har även jämförts enligt en komparativ metod och med hjälp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska målsättningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning. Resultatet belyser de politiska styrningsskillnaderna mellan länderna och deras  klimatpolitiska likheter. Länderna skiljer sig åt politiskt. Storbritannien har delat upp sina åtgärder och styrmedel mellan departementen, medan Sveriges klimatarbete till största del sker i kommunerna. Både Storbritannien och Sverige använder sig av ekonomiska styrmedel och då genom både skatt och olika bidrag. Båda länderna ser detta som ett effektivt sätt att minska klimatpåverkan. Även administrativa styrmedel som regleringar och gränsvärden används i båda länderna. Eftersom de politiska systemen skiljer sig åt mellan de två valda länderna är det svårt att förklara skillnaderna mellan länderna. Min genomgång av det empiriska materialet indikerar dock att Storbritannien har en mer detaljerad väg att gå för att nå de uppsatta klimatmålen.

Upprorsbekämpning är en stor del av den militära verksamheten och har varit ett hett ämne under de senaste åren. Upprorsbekämpning har genomförts tidigare och det har skrivits teorier om detta. Galula är en av de mest kända inom ämnet och skrev sin teori 1964. Storbritannien har också varit aktiva inom detta ämne och hanterat flera uppror, vilket medfört att de även har en välutvecklad COIN doktrin från 2009. Tiderna förändras och även upproren förändras, ny teknik gör upprorsbekämpning mer komplicerad och bekämpningen av dem måste styras av insurgenternas beteenden. Det finns tydliga likheter mellan dessa två teorier, men Storbritanniens COIN doktrin har en mer moderniserad syn på upprorsbekämpning genom planering och förberedelser, vilket även stöds av ny forskning.

The most severe threat against international peace and security is the global terrorism, more specifically the Islamic State as a terrorist organization which has been pointed out as a new form of terrorism due to its unique recruiting and propaganda dissemination using the Internet. The global terrorism as a phenomenon is in need of a global response however the term terrorism lacks a clear definition which makes one wonder how such a response would look like. The aim of this paper is to examine the five permanent member states in the UN security council through a comparative idea analyses to clarify if a consensus exsist on how terrorism is perceive and how terrorism should be fought. Inspired by Andrew Heywood and Gus Martin this paper uses an analyses technique to process the documents from the UN:s database. The conclusion of this paper states that the five member states agree that to counter terrorism they need to work together however disagrees on how the work against terrorism should be fought at a national level.Therefor this paper will argue that the lack of a clear definition on terrorism problematizes the efficiency of the counter-terrorism work.

<p>I den här uppsatsen behandlar vi frågorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrätten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. Båda de presenterade staterna är medlemmar av internationella och regionala konventioner. Våra slutsatser visar på både likheter och skillnader. Vad gäller tortyr så ligger den största skillnaden i att USA tillåter bevis inhämtat med hjälp av tortyr så länge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstånd till det. De skillnader vi observerat gällande frihetsberövande är framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna är mer av en materiell art medan problematiken i USA är organisatorisk eller framför allt en fråga om kompetensfördelning. Även om det skett förändringar i de båda jämförda staterna genom ny lagstiftning vilket lett till ett bättre skydd för frihetsberövade så är gällande lagstiftning vid dags dato fortfarande under kritik.</p>

<p>Örebro universitet</p><p>Institution för beteende-,social- och rättvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 41-60p</p><p>Sammanfattning</p><p>Titel: Statligt stöd till föräldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och Storbritannien</p><p>Författare: Cecilia Flodström</p><p>Handledare: Munir Dag</p><p>Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet är även att undersöka vilka upplevelser föräldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med föräldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika länderna, skilde sig från varandra. I Storbritannien ligger det ett större ansvar på den egna familjen att ta hand om sina barn, funktionsnedsatta eller ej, medan man i Sverige ser det som ett gemensamt åtagande för hela befolkningen. I resultaten framkom även att föräldrarna i de båda länderna, i stort sett, upplevde samma för- och nackdelar med den servicen som de blev erbjudna. De mest övergripande förändringar som föräldrarna i båda länderna ville ha mer av var mer information om den service som de har rätt till samt mer teckenspråk i skolorna. Slutsatsen till varför stödsystemen skiljer sig från varandra, i dessa länder, kan förklaras genom globaliseringsteorin. Den teorin skulle säga att dessa skillnader har uppkommit som ett resultat av att Storbritannien har kommit längre i globaliseringsprocessen, vilket har givit dem ett mer individualistiskt tänkande och större ansvar ligger på den egna familjen att ta hand om sina barn. Slutsatsen till varför föräldrarna i de båda länderna har liknande upplevelser av det stöd som ges kan bero på deras utmanande situation. En förälder till ett barn med en utvecklingsstörning känner oftast större påfrestningar och det statliga stödet kan nästan aldrig leva upp till deras förväntningar.</p><p>Nyckelord: Funktionsnedsättning, barn, föräldrar, stödsystem, Sverige och Storbritannien</p>