<p>Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats på senare år och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis på många olika saker men jag har valt att titta på den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljära konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjämfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljär konflikt? För att undersöka detta har jag utgått från Galulas teori för att jämföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta på olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen säger om dessa. Resultatet av undersökningen är att den amerikanska doktrinen är väldigtlik Galulas teori och de båda nämner i stort sätt samma saker som viktiga punkter för att lyckas som reguljär part i en irreguljär konflikt.</p> / <p>The security situation in Afghanistan has deteriorated in recent years and the conflict has escalated. This clearly depends on many things but I have chosen to look at the American doctrine that deals with irregular conflict (counterinsurgency). How does it look compared to Galulas theory with regard to operations in an irregular conflict? To investigate this, I assumed Galulas theory to compare it with the American doctrine. By looking at the different stages that Galula divided his operations in, I then examined what the U.S. doctrine says about them. The results of the study is that the American doctrine is very similar to Galulas theory and both states much of the same things as important points, to be successful as a regular party in an irregular conflict.</p>

Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats på senare år och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis på många olika saker men jag har valt att titta på den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljära konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjämfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljär konflikt? För att undersöka detta har jag utgått från Galulas teori för att jämföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta på olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen säger om dessa. Resultatet av undersökningen är att den amerikanska doktrinen är väldigtlik Galulas teori och de båda nämner i stort sätt samma saker som viktiga punkter för att lyckas som reguljär part i en irreguljär konflikt. / The security situation in Afghanistan has deteriorated in recent years and the conflict has escalated. This clearly depends on many things but I have chosen to look at the American doctrine that deals with irregular conflict (counterinsurgency). How does it look compared to Galulas theory with regard to operations in an irregular conflict? To investigate this, I assumed Galulas theory to compare it with the American doctrine. By looking at the different stages that Galula divided his operations in, I then examined what the U.S. doctrine says about them. The results of the study is that the American doctrine is very similar to Galulas theory and both states much of the same things as important points, to be successful as a regular party in an irregular conflict.

Upprorsbekämpning är en stor del av den militära verksamheten och har varit ett hett ämne under de senaste åren. Upprorsbekämpning har genomförts tidigare och det har skrivits teorier om detta. Galula är en av de mest kända inom ämnet och skrev sin teori 1964. Storbritannien har också varit aktiva inom detta ämne och hanterat flera uppror, vilket medfört att de även har en välutvecklad COIN doktrin från 2009. Tiderna förändras och även upproren förändras, ny teknik gör upprorsbekämpning mer komplicerad och bekämpningen av dem måste styras av insurgenternas beteenden. Det finns tydliga likheter mellan dessa två teorier, men Storbritanniens COIN doktrin har en mer moderniserad syn på upprorsbekämpning genom planering och förberedelser, vilket även stöds av ny forskning.

Begreppet Counterinsurgency har fått stor uppmärksamhet, speciellt efter NATOs operationer i Afghanistan och Irak. Sedan den svenska Försvarsmakten ingått som medlem i NATOsamarbetet PFP (Partnership for Peace) är även Sverige sedan en tid tillbaka involverade i konflikten i Afghanistan. Mycket av det doktrinära arbetet i länder, involverade i dessa konflikter, har varit inriktat mot irreguljära konflikter och Counterinsurgency-operationer. Stora mängder forskning görs inom ämnet bland annat av den franska COIN-teoretikern David Galula. Galula utkom 1964 med sin bok Counterinsurgency Warfare: Theory and Practice, och är internationellt erkänd som ett av de stora namnen inom COIN-teorin. Den sovjetiska invasionen av Afghanistan är en av modern tids största militära operationer. Stora delar av de moderna COIN-teorierna kan tillämpas på konflikten, både ur en analyssynpunkt samt ett lessons learned perspektiv. Konflikten, tillsammans med Vietnam gav ett nyvaknande inom COIN i västvärlden. Metoden som använts är en kvalitativ historisk textanalys. Resultatet visar att de sovjetiska metoderna och de sovjetiska enheterna hade bristande förmåga att anpassa sig till en ny typ av uppror, och att bara delar av Galulas teorier går att spåra i de sovjetiska metoderna, ibland i en annan tillämpning än vad Galula rekommenderar.

Peace operations are considered to be hard to solve but Sierra Leone is by many thought to be a success despite major problems during the operations. Solving this conflict involved several dif-ferent actors which all contributed to the creating of peace. The purpose of this essay is to examine whether similarities between the way the conflict in Sierra Leone was solved and the method that Galula presents led to the positive outcome. This will be done by a qualitative textual analysis to demonstrate presence and absence of those parts that Galula claim are crucial to counter an insur-gency. Similarities between the method used at the solving of the conflict in Sierra Leone and Galulas method for counterinsurgency can be found. The similarities are not sufficient enough to claim that it was thanks to similarities to Galulas methods that peace was restored in Sierra Leone. / Fredsoperationer anses av många vara svåra att lösa men i Sierra Leone lyckades man trots att man stötte på stora problem under historiens gång. Vid lösandet av denna konflikt användes ett flertal olika aktörer som alla bidrog till skapandet av fred. Syftet med denna uppsats är att under-söka huruvida likheter mellan sättet man löste konflikten på och Galulas metod för upprorsbe-kämpning ledde till den positiva utgång man hade i fallet. Detta kommer att genomföras genom en kvalitativ textanalys för att påvisa förekomster och avsaknad av de delar som Galula menar är avgörande för att stävja ett uppror. Likheter mellan metoden som man använde sig av vid lösandet av konflikten i Sierra Leone och Galulas metod för upprorsbekämpning går att finna. Likheterna är inte tillräckligt stora för att kunna påstå att det beror på likheter med Galulas arbetssätt som man lyckades uppnå fred i landet.

Att mäta och värdera motståndarens och sin egen krigföringsförmåga är angeläget i alla typer av militära konflikter. Svensk doktrin presenterar pelarmodellen som ett verktyg för detta. Med tanke på att den svenska försvarsmakten genomgått stora förändringar sedan pelarmodellen först introducerades i de svenska doktrinerna är det möjligt att den inte fyller sin funktion i de typer av militära konflikter som Sverige nu deltar i. I denna uppsats genomförs en teoriprövande studie av modellen i syfte att undersöka om den fortfarande är tillämpbar i sin befintliga form. Modellen prövas mot teorier av David Galula och John Warden vilka beskriver två typer av militära operationer som den svenska försvarsmakten deltar eller nyligen har deltagit i. Undersökningen visar att de faktorer som ingår i pelarmodellen också förekommer i Galulas och Wardens teorier samt att pelarmodellen fortfarande är tillämpbar i sin befintliga form. Dock kan modellen tolkas på en mängd olika sätt och betydelsen av dess ingående faktorer skiljer sig för olika typer av konflikter. För att öka användbarheten krävs kompletterande förklaringar kring modellen och begreppet krigföringsförmåga samt ett förtydligande av hur de fysiska, konceptuella och moraliska faktorerna är beroende av varandra. / To measure and evaluate the opponent’s and your own warfare capability is essential in all types of military conflicts. Swedish doctrine presents the column model as a tool for this. Given that the Swedish armed forces have undergone major changes since the column model was first introduced in the Swedish doctrines, it is possible that it doesn’t fulfill its role in the types of military conflicts that Sweden is now participating in. In this paper it is carried out a theory testing study of the model in order to study if it is still applicable in its existing form. The model is tested toward the theories of David Galula and John Warden which describes two types of military operations that the Swedish armed forces are or have recently participated in.The study shows that the factors included in the column model also are present in Galula’s and Warden's theories and that the column model still applies in its existing form. However, the model can be interpreted in a variety of ways and the importance of its constituent elements are different for different types of conflicts. To enhance the usability additional explanations about the model and the concept of warfare capability is needed as well as a clarification of how the physical, conceptual and moral factors are interdependent.

Den 7 oktober 2001 anföll en koalition ledd av USA, Afghanistan för att döda eller tillfångata ledare och medlemmar av terrornätverket Al-Qaeda som skyddades av talibanregimen som styrde i landet. Sedan 2006 har Sverige lett återuppbygnadsprojektet vid PRT Mazar-e Sharif. En av de mest inflytelserika teoretikerna inom upprorsbekämpning (COIN) är den franske officeren David Galula som i mitten av 1900-talet formulerade sin teori om upprorsbekämpning och vikten av att skaffa sig civilbefolkningens stöd för att genomföra en lyckad COIN-operation. Studien använder sig av Galulas teori om COIN och hans åtta punkter som analysverktyg vid studien om den svenska insatsen i Afghanistan. Av studien framgår att den svenska insatsen skiljer sig mot Galulas teori på flera punkter. Studien visar att en av orsakerna kan vara att Sverige inte genomför COIN-operationen själv utan som en del av ISAF. / On the 7th October 2001, a coalition led by the USA attacked Afghanistan in in order to killor capture leaders and members of the terror network Al-Queda which were under theprotection of the Taliban regime who at the time controlled Afghanistan. Sweden has beenin charge of the reconstruction program in Mazar-e Sharif since 2006.One of the most influential theorist with in the field of counterinsurgency (COIN) is theFrench army officer David Galula who formed his theory for counterinsurgency in the mid-20th century. In his theory Galula argued that the support of the local population was thekey to a successful COIN-campaign.This study uses Galulas eight points as a mean to analyze the Swedish involvement inAfghanistan.The study show that the Swedish involvement differs on several counts from Galulas theory.The study show that one possible explanation could be that Sweden isn’t preforming aCOIN-campaign alone but as a part of ISAF.

Dagens samtida konflikter skiljer sig ganska markant ifrån den typ av krigsföring som vi är vana att se den, exempelvis under andra världskriget där reguljära förband stred mot varandra med de allierade på ena sidan fronten och axelmakterna på den andra. I dagens konflikter är nyttjandet av irreguljära förband vanligt förekommande vilket har lett till att reguljära förband måste strida på helt andra villkor och omständigheter än förut. Under Vietnamkriget startades Operation Fenix i syfte att bemöta denna nya typ av krigsföring och de metoder som användes av den amerikanska underrättelsetjänsten var något som inte hade prövats tidigare. Tyvärr gav dessa metoder inte det underrättelsevärde som det var tänkt till en början men frågan står fortfarande kvar hur dessa metoder påverkade VCIs (Viet Cong Infrastructure)  krigföringsförmåga. Syftet med denna uppsats är att i en fallstudie granska om de metoder som Operation Fenix använde under Vietnamkriget var effektiva gentemot irreguljära styrkor samt om det finns något stöd gentemot dessa metoder i militärteorin. I uppsatsen används en teoriprövande fallstudie där David Galulas teorier implementeras i ett analysverktyg skapat utav de tre pelarna i krigföringsförmågor där varje faktor analyseras och slutligen sammanfogas till resultat till den givna frågeställningen. Denna uppsats visar på att de effekter Operation Fenix hade på de irreguljära moståndarna har ett visst samband med de teorier David Galula skapat gällande Counterinsurgency Warfare.

David Galulas theories has strongly influenced modern counterinsurgency (COIN) theory. According to the authors of the current US. COIN field manual FM 3-24, Galula was the theoretician that had the most considerable influence on the field manual. Galula claims that the objective in COIN is to win the populations active support, because without it, the counterinsurgent will never win the war. Surveys conducted on the Iraq war between 2004-2008 shows that the US-led Coalition did not win the support of the population, since it decreased constantly from the start of the war until 2007, when 79% of the population was against their presence in the country. However, in Mars 2008 the support had instead increased to 72%. This essay studies the US-led coalitions COIN methods in Iraq between 2004 to 2007, and aims to investigate how COIN methods affect the support of the population for the counterinsurgent. The results shows that, to gain the support of the population, the counterinsurgent must station their troops amongst the population and protect them from the insurgency.

<p>Begreppet counterinsurgency har fått stor uppmärksamhet efter 2001 och USA:s militäraengagemang i Afghanistan och Irak. USA har bedrivit ett gediget utvecklingsarbete sedan dess och en ny doktrin för just counterinsurgency presenterades 2006. Redan 1964 utkom fransmannen David Galula med en bok i ämnet. Det har alltså funnits teorier om counterinsurgency sedan dess. Sovjetunionens engagemang i Afghanistan under 1980-talet slutade med att den afghanska kommunistregimen kollapsade. Viljan att vinna konflikten borde ha funnits där och precis som USA har dragit erfarenheter, borde något ha gjorts för att försöka vinna konflikten även på 1980-talet. Syftet med denna studie är att undersöka om de parter som försökte besegra den afghanska motståndsrörelsen gjorde det på ett sätt som kom att likna Galulas teorier om counterinsurgency. Konflikten har analyserats utifrån Galulas teori om upprorsbekämpning med både politiska och militära medel. Analysen har visat att Sovjetunionen och den afghanska kommunistregimen inte utvecklade sitt sättatt hantera konflikten i en riktning som motsvarade Galulas teorier. Den primära politiska orsaken var att regimen förlitade sig på förtryck för att försöka avskräcka motståndssympatier. Detta tillvägagångssätt ledde istället till ökat stöd för motståndsrörelsen. Militärt saknades medlen att befästa närvaro i nya områden där regimen kunde ha börjat utöva inflytande. I förlängningen innebardet att regimen saknade förmåga att bredda sin inflytandesfär.</p> / <p>The term counterinsurgency has received a lot of attention since 2001 and the U.S commitment in Afghanistan and Iraq. The U.S has conducted thorough developmental work since then and a new doctrine on counterinsurgency was presented in 2006. As early as 1964, the Frenchman David Galula issued a book on the subject, and there have existed theories on counterinsurgency ever since. The Soviet Union’s commitment in Afghanistan during the 1980s ended with the collapse of the Afghan communist regime. The will to win the conflict should have been present there, and in the same way that the U.S have capitalized on their experiences something ought to have been done to try to win the conflict during the 1980s. The purpose of this study is to examine whether the parties involved in the fight against the Afghan resistance acted in a way that resembles Galula’s theories on counterinsurgency. The conflict has been analyzed with Galulas theories on how to defeat an insurgency by both political and military means. The analysis has shown that the Soviet Union and the Afghan communist regime did not develop their way of handling the conflict in a way which is consistent with Galula’s theories. The primary political cause was that the regime put its trust in oppression in their attempts to discourage resistance sympathies. This approach resulted in an increase in support for the Afghan resistance rather than the support of the regime. Militarily, the lack of means to secure the regime’s political presence in new areas meant that the regime was unable to broaden its sphere of influence.</p>