NATO’s second mission outside of its traditional area of operations, the International Security Assistance Force (ISAF) in Afghanistan, is nearing a decade in length. The mission has highlighted shortfalls in NATO’s capabilities, challenged NATO’s its relationships with countries across the globe, and shown that while ISAF may have been agreed to by consensus, there is no unity within NATO on how to execute the mission. This paper uses critical analysis to explore these issues facing ISAF and draws conclusions as to the probable long term implications they will have for NATO.

NATO’s second mission outside of its traditional area of operations, the International Security Assistance Force (ISAF) in Afghanistan, is nearing a decade in length. The mission has highlighted shortfalls in NATO’s capabilities, challenged NATO’s its relationships with countries across the globe, and shown that while ISAF may have been agreed to by consensus, there is no unity within NATO on how to execute the mission. This paper uses critical analysis to explore these issues facing ISAF and draws conclusions as to the probable long term implications they will have for NATO.

Afghanistan ist seit über 30 Jahren ein von Kriegen geschütteltes Land. Ende 2014 soll der Einsatz der ISAF-Truppen dort beendet werden, doch erscheint dieses „Manöver“ eher wie ein Abbruch denn wie ein geordneter Abzug nach erfolgreicher Mission. Die Sicherheitslage vor Ort ist weiterhin instabil. Das bedeutet auch Instabilität für die Region. Deutsche und internationale Experten ziehen die ernüchternde Bilanz eines militärischen Abenteuers, die bei zukünftigen Auslandseinsätzen - auch der Bundeswehr - bedacht werden sollte.

Afghanistan steht vor einem Wendepunkt. Die Lage beim Abzug der NATO/ISAF-Truppen gibt wenig Anlass zum Optimismus. Zwar wurden gewisse Fortschritte bei der Entwicklung des Landes erreicht, insgesamt ist die Lage jedoch hinsichtlich Sicherheit, politischem System und Wirtschaft beunruhigend. Afghanistan gehört nach wie vor zu den ärmsten Ländern der Erde und ein anhaltender Frieden ist nicht in Sicht. Im Gegenteil: Die Mehrheit der Afghanen fürchtet die Zukunft.

<p>Att med militära medel försvara vårt rike då det föreligger ett hot mot vår direkta existens kräver ingen större motivering. Inte heller att soldater stupar i samband med detta. Men med en ny försvarspolitik lämnar vi det fokus som legat på det nationella försvaret. Nu är vi med andra premisser och försvara något som inte akut berör vår egen existens och därav är det inte lika självklart med förluster. I samband med deltagandet i internationell tjänst har Sverige lidit förluster och nu senast i Afghanistan. Till följd av svenska förluster i internationell tjänst har naturligt följt en debatt. I denna uppsats tittar jag på den debatt som följt efter att svenska soldater vid två olika tillfällen stupat i Afghanistan, år 2005 och år 2010. Syftet med denna uppsats är att jämföra de debatter som uppstått till följd av att svenska soldater stupat i internationell tjänst i Afghanistan, detta för att undersöka om skillnader i debatterna kan påvisas och vad dessa kan bero på. Resultatet visar att en skillnad i debatterna föreligger och att den huvudsakliga orsaken till detta är den försämrade säkerhetssituationen i Afghanistan.</p> / <p>By military means to defend our realm where there is a direct threat tor our existence requires no more justification. Neither the soldiers killed in this context. But with a new defence policy, we leave the total focus that has been on national defence. Now we are with other premises and defend something that in not urgent concerns our own existence and hence it is not as obvious with losses. In connection with its participation in international service, Sweden has suffered losses and, most recently in Afghanistan. As a result of losses in the Swedish international service has naturally followed a debate. In this essay I look over the debate which followed after the Swedish soldiers at two different times was killed in Afghanistan in 2005 and 2010. The purpose of this study is to compare the debates that have arisen as a result of Swedish soldiers were killed in international service in Afghanistan, in order to investigate if a difference in the debates can be shown and what they can depend on. The results show that a difference exists in the debates and that the main reason for this is the deteriorating security situation in Afghanistan.</p>

Att med militära medel försvara vårt rike då det föreligger ett hot mot vår direkta existens kräver ingen större motivering. Inte heller att soldater stupar i samband med detta. Men med en ny försvarspolitik lämnar vi det fokus som legat på det nationella försvaret. Nu är vi med andra premisser och försvara något som inte akut berör vår egen existens och därav är det inte lika självklart med förluster. I samband med deltagandet i internationell tjänst har Sverige lidit förluster och nu senast i Afghanistan. Till följd av svenska förluster i internationell tjänst har naturligt följt en debatt. I denna uppsats tittar jag på den debatt som följt efter att svenska soldater vid två olika tillfällen stupat i Afghanistan, år 2005 och år 2010. Syftet med denna uppsats är att jämföra de debatter som uppstått till följd av att svenska soldater stupat i internationell tjänst i Afghanistan, detta för att undersöka om skillnader i debatterna kan påvisas och vad dessa kan bero på. Resultatet visar att en skillnad i debatterna föreligger och att den huvudsakliga orsaken till detta är den försämrade säkerhetssituationen i Afghanistan. / By military means to defend our realm where there is a direct threat tor our existence requires no more justification. Neither the soldiers killed in this context. But with a new defence policy, we leave the total focus that has been on national defence. Now we are with other premises and defend something that in not urgent concerns our own existence and hence it is not as obvious with losses. In connection with its participation in international service, Sweden has suffered losses and, most recently in Afghanistan. As a result of losses in the Swedish international service has naturally followed a debate. In this essay I look over the debate which followed after the Swedish soldiers at two different times was killed in Afghanistan in 2005 and 2010. The purpose of this study is to compare the debates that have arisen as a result of Swedish soldiers were killed in international service in Afghanistan, in order to investigate if a difference in the debates can be shown and what they can depend on. The results show that a difference exists in the debates and that the main reason for this is the deteriorating security situation in Afghanistan.

This work contains 4 main parts. Firstly, it is focused on application of the concept of failed states and the theoretical point of view. Second part offers 4 theoretical principals concerning with the problem o failed states. In the third part it brings an analysis of the situation in Afghanistan by using Failed state Index. The last part offers case study about Czech mission in Afghanistan.

Den 7 oktober 2001 anföll en koalition ledd av USA, Afghanistan för att döda eller tillfångata ledare och medlemmar av terrornätverket Al-Qaeda som skyddades av talibanregimen som styrde i landet. Sedan 2006 har Sverige lett återuppbygnadsprojektet vid PRT Mazar-e Sharif. En av de mest inflytelserika teoretikerna inom upprorsbekämpning (COIN) är den franske officeren David Galula som i mitten av 1900-talet formulerade sin teori om upprorsbekämpning och vikten av att skaffa sig civilbefolkningens stöd för att genomföra en lyckad COIN-operation. Studien använder sig av Galulas teori om COIN och hans åtta punkter som analysverktyg vid studien om den svenska insatsen i Afghanistan. Av studien framgår att den svenska insatsen skiljer sig mot Galulas teori på flera punkter. Studien visar att en av orsakerna kan vara att Sverige inte genomför COIN-operationen själv utan som en del av ISAF. / On the 7th October 2001, a coalition led by the USA attacked Afghanistan in in order to killor capture leaders and members of the terror network Al-Queda which were under theprotection of the Taliban regime who at the time controlled Afghanistan. Sweden has beenin charge of the reconstruction program in Mazar-e Sharif since 2006.One of the most influential theorist with in the field of counterinsurgency (COIN) is theFrench army officer David Galula who formed his theory for counterinsurgency in the mid-20th century. In his theory Galula argued that the support of the local population was thekey to a successful COIN-campaign.This study uses Galulas eight points as a mean to analyze the Swedish involvement inAfghanistan.The study show that the Swedish involvement differs on several counts from Galulas theory.The study show that one possible explanation could be that Sweden isn’t preforming aCOIN-campaign alone but as a part of ISAF.

No description available.

No description available.