Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lärarlegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av debattartiklar och ledare från svenska dags- och kvällstidningar in för att analyseras med avseende på vem som författat artikeln samt med hjälp av idéanalys för att utröna artiklarnas argumentativa innehåll. År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en legitimation för lärare från förskola till gymnasium, något som förespråkats av såväl lärarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig debatt om för- och nackdelar med legitimationen. I debatten kom en mängd olika grupper och intressen till tals, även om journalister, politiker och fackliga företrädare dominerar debatten. Det uttalas en mängd olika argument för och emot legitimationen, vilket ger en bred och mångfaldig bild av problem och möjligheter med legitimationen. Dock så målar debatten upp en genomgående negativ bild av skolan som arbetsplats och läraryrket. De röster som talar emot införandet är ofta enskilda lärare och forskare inom fält som ligger skolan nära. Däremot är fack och politiker genomgående positiva till legitimation. I debatten kan man skönja en konflikt i motivationen till varför olika grupper vill införa legitimation. Vissa ser det som ett sätt för lärarna som yrkesgrupp att skapa sig autonomi och en maktbas jämtemot samhället i övrigt. Andra ser det som ett sätt för arbetsgivare och politiska krafter att få kontroll över lärarna.

Studiens syfte är att analysera två barnbokskaraktärer, Pippi Långstrump och Lilla Hjärtat, deras böcker och den debatt som efterföljt dem. Frågor som ställts är hur etnicitet konstrueras och beskrivs i barnbokslitteraturen. Samt vad som i huvudsak problematiserats i debattartiklarna, vilka idéer kring etnicitet som återfinns och vilka likheter och skillnader som finns mellan Pippitriologin och böckerna om Lilla Hjärtat. Barnböckerna är utgivna på 1940-talet respektive 2010-talet. Studien har genomförts med en text- och bildanalys av barnböckerna samt en idéanalys av debattartiklarna. Ett kodschema har använts som analysverktyg i genomförandet av respektive analyser. Resultatet av denna studie visar att debatter kring barnlitteratur uppstår utifrån vilka normer som finns och gäller i samhället just då. Debatterna uttrycker en oro över huruvida barnen påverkas av karaktärerna i böckerna i och med att barn identifierar sig med karaktärer. Båda böckerna innefattar etniska stereotyper och behandlar etnicitet. Detta är något som bara tas upp i den efterföljande debatten till boken som är utgiven på 2010-talet.

In 1970 professional boxing became illegal in Sweden and in 2009 the prohibition was removed.Just before both of these changes in the law there were debates in media where people argued forand against ilegalization. In the later debate the focus has shifted from professional boxing toinclude Mixed Martial Arts(MMA) as well. MMA was governed and bound by the same law asprofessional boxing.This purpose of this paper is to compare the debate in 1968-1969 with the debate in 2006. The twodebates resulted in two different outcomes, ilegalization of professional boxing in 1970 and thenlegalization of it 2009. Are there any reason for these differences? What is the reasoning behindthis? By using hegemonic masculinity as a guidance when examining the debates this paper istrying to understand how the discourse have changed over time. The method is to analyze thediscourse in the debates by looking at morality, health and commercialization arguments.The result of this paper is that the arguments are similar in both debates. The values of thehegemonic masculinity is shown through six different topics. (1) How violence is perceived, (2) thefreedom of choice, (3) medias power to command and influence the people, (4) what is considered asport and what is considered an assault, (5) what the society allows children to be able to beinfluenced by and (6) the government's role as a regulator of the sports. The conclusion is that achange in the hegemonic masculinity can not be proven to be exclusively responsible for thedifferent outcomes of the debates. However, the examination of the discourse clearly shows theevolution of the values of the hegemonic masculinity.2

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Många ställer sig kritiska till mobiloperatörerna Tre och Telias kampanjer då de sägs utmana nätneutraliteten på internet. Journalisten och opinionsledaren Emanuel Karlsten jobbar aktivt med frågan och menar att dessa initiativ är ett kliv i fel riktning. Tidigare studier visar att en reglering kring begreppet nätneutralitet inte varit nödvändig då existerande bestämmelser varit nog. Den pågående debatten i USA skapade tendenser och oro för vart utvecklingen var på väg vilket fick EU att ta ställning i frågan om vad framtida internet ska innebära. Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet nätneutralitet definieras och sägs tillämpas av ett antal aktörer som är aktiva i den svenska debatten kring Tres och Telias reklamkampanjer “Nu släpper vi musiken fri!” och “#Hatahat” som drivande nyhetshändelser. I studien har empiriska materialet samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter som ansågs vara relevanta för studien genom sin yrkesutövning. Det beskrivande intervjumaterialet kompletteras av en argumentationsanalys. Syftet är att skapa en större och djupare förståelse för argumentationen i debatten om nätneutralitet och Tres och Telias kampanjer. I studien genomfördes även en pilotstudie i form av enkäter, med syfte att få en överblick över människors kunskap kring begreppet nätneutralitet. Många anser att förordningen inom nätneutralitet är slarvigt gjord men den innehåller delar av olika aspekter, det finns ingen entydig definition av nätneutralitet och därför kan begreppet vara svårt att förstå. Detta har orsakat en viss svårighet med insamling av data i form av intervjuer och sammanställning av denna studie. Den nya EU-förordningen säger att mobiloperatörer får förpacka sina erbjudanden till kunderna för att utforma intressanta erbjudanden, så länge man gör det inom ramen så är erbjudandet en affärsmetod. Frågan som består är vart gränsen för diskriminering går? Det handlar om en komplicerad tolkningsfråga och det är Post- och telestyrelsens ansvar att sammanställa förordningen och se till att mobiloperatörer följer dess riktlinjer.

Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ”hotbild Ryssland” under perioderna 1996-1999 och 2008-2011. Resultaten visar att tre riksdagspartier har ändrat sin diskurs. I uppsatsen diskuteras bland annat Sveriges EU-medlemskap samt fördelningspolitiska orsaker som möjliga faktorer till diskursändringen.