This bachelor´s thesis analyzes the debate in a number of Swedish media regarding the introduction of video games as a new medium in the public libraries. The theory and method used is discourse analysis. Three questions were asked: how the introduction of video games as a new media in libraries is discussed, how is it motivated and in what way the authors of the articles analyzed are speaking about new media and the mission of the library.   The selected articles were divided into four themes and the analysis resulted in the identification of two main discourses, one which is positive to the introduction and integration of new media in the libraries’ collections, and one which has a more negative approach and uses quality and culture as an argument.   The conclusion is that video games are a medium so widely used that librarians have to decide whether or not they want to include it in the libraries’ collections, and by deciding this they reveal their attitude towards the mission and purpose of the public library.

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ”En kanon för att främja den svenska kulturen”, ”En kanon är levande”, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv” samt ”En kanon som universallösning”. Detta belyser de olika kärnområdena i denna vidlyftiga debatt.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kärnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var på många sätt både komplicerad och motsägelsefull. Komplicerad därför att perspektiven på kärnkraften var så många och för att frågan splittrade traditionella politiska och ideologiska gränser. Motsägelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att få till stånd och trots många av frågornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamässighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas ställningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels åskådliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsägelsefulla natur. En genomgång av sakfrågorna visar på hur dess faktabetonade karaktär inte leder till en sakligare debatt, utan snarare tvärtom. En närmare studie av parterna och deras sätt att argumentera lyfter fram djupare uppfattningar och övertygelser som i debatten aldrig sägs rakt ut. Dessa ställs sedan mot varandra i syfte att förstå var den ideologiska motsättningen mellan parterna egentligen låg. Slutligen återgår jag till att försöka förklara orsakerna till att debatten fick de drag den hade med tyngdpunkt på den motsägelsefullhet som jag anser finns där. Min huvudsakliga förklaring är att kärnkraftsfrågan var starkt ideologisk men samtidigt väldigt beroende av vetenskap och fakta. I debatten samexisterade starka ideologiska krafter med en stor efterfrågan på vetenskaplig bevisning och saklighet, någonting som tillsammans med en allmän norm om det vetenskapligas överordnade betydelse undertrycker det ideologiska och låter det endast komma fram i förvrängd form genom debattörernas selektiva urval av vetenskap och fakta. Hit hör även en syn på vetenskap som producent av sanning men där vetenskapen i de kärnkraftsrelaterade frågorna endast var förmögen att producera ett flertal konkurrerande forskningsrön och rapporter som ingen enhälligt kunde befästas som slutgiltig och sann.

I denna studie undersöks hur tiggare porträtteras i debattartiklar samt om det finns mönster i de olika tidningarnas porträttering. Till vår hjälp har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys och hämtat vår empiri från fyra utvalda tidningar. Empirin baseras på tjugoåtta debattartiklar från tidningarna; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Studien utgår från en hermeneutisk inriktning med ett konstruktionistiskt synsätt. De teoretiker vi använder oss av i studien är; Bauman, Becker, Berg, Elias och Scotson. I analysen presenteras fyra teman som uppkom under resultatdelen. Dessa teman är samhällsansvar, medmänsklighet, åtgärder och förbud. Studien visar att det sker stämplingar, stigmatiseringar, utanförskap gällande tiggare och ett liv som en vandrare skildras. Det som också framkom är att det sker en diskriminering av romer som tiggare. De mönster vi fann hos tidningarna är att de i stort rör sig i samma ”åsiktsbubbla”, mer eller mindre.

No description available.

Sedan millennieskiftet har de svenska TV-sända partiledardebatterna allt mer gått från det traditionella till ett mer medieanpassat och publikfriande upplägg. Detta visar sig inte minst i SVT:s sedvanliga slutdebatter som äger rum i samband med riksdagsvalen. I denna uppsats undersöker jag hur och om debattklimatet har påverkats av dessa förändringar, samt vilka samhällsmässiga konsekvenser det kan innebära på ett övergripande plan. Detta gör jag med begreppen medialisering och demokrati som teoretiska analysverktyg, vilka jag definierar med i huvudsak Jesper Strömbäcks bok Den medialiserade demokratin (2004) som viktig kunskapskälla. Strömbäck har inte minst hjälpt mig till att förstå journalistens roll i såväl ett medialiserings- som ett demokratiskt sammanhang, något som varit viktigt för mig att ta hänsyn till i denna undersökning. De empiriska resultaten bygger på en kvantitativ innehållsanalys av SVT:s slutdebatter åren 1976 – 2010, där debattklimaten mäts med fokus på antal avbrott, handviftningar, kakofoni, klipp samt inlägg av moderatorn. Resultaten visar på att antalet avbrott, kakofoni och inlägg av moderator ökat markant sedan man införde ett nytt debattupplägg, medan antalet klipp ökat successivt under hela det undersökta tidsspannet. Däremot går ingen tydlig förändring att finna vad gäller antalet handviftningar. En slutsats som dras av resultaten är att debattklimatet har blivit hetsigare under det undersökta tidsspannet, och att det i huvudsak är media och inte politikerna själva som står bakom denna utveckling. Det konstateras också att ett mer publikfriande debattupplägg förvisso kan gynna demokratin genom att motivera fler människor till att engagera sig politiskt, men att det samtidigt kan avskräcka folk från detsamma då ett mer tävlings- och stridsorienterat debattklimat riskerar försvaga det politiska samtalet.

<p>I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur</p><p>lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.</p><p>Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt</p><p>lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.</p>

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad. Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.

I följande uppsats studeras hur en kvinnlig och manlig programledare leder tolv avsnitt av programmet Debatt från 2001. En kvalitativ undersökning utifrån ett genusperspektiv har gjorts. Den metod som använts är en semiotisk bildanalys som anpassats till rörlig bild. Vi har utgått från en genusteori som innehåller termerna genuslogik, genussystem och kroppspolitik. De frågor som ställdes handlade om hur en manlig respektive kvinnlig programledare presenteras i olika kameravinklar, vad de hade på sig för kläder samt vilket utrymme programledarna hade i programmet Debatt gällande uppdelning av ämnen och tid i rutan. Även hur gäster och studiopublik bemötte en kvinnlig respektive manlig programledare. Studiens syfte var att undersöka hur könsmärkningen av manligt och kvinnligt programledarskap har sett ut i SVT:s Debatt. De slutsatser som dras är att det fanns tydliga skillnader mellan en kvinnlig och manlig programledare. Den kvinnliga programledaren fick ”mjukare” ämnen än den manliga. Mjuka ämnen är till exempel vård och skola, medan hårda ämnen till exempel är politik och ekonomi. Skillnader i kroppsspråk och kläder identifierades. Diskussionerna som programledarna ledde skiljde sig åt, den manliga fick ta hand om de livligare debatterna och den kvinnliga fick leda lugnare samtal. Kameravinklarna som användes skiljde sig mellan programledarna i vissa situationer. Slutsatserna har dragits från ett genusperspektiv som inkluderar genusforskning och diskussionen mynnar ut i förslag på vidare forskning.

In 2003 the German constitutional court passed a law that made it possible for federal states in Germany to ban the headscarf for teachers in school which led several of them to do just that. After an indictment of two Muslim women the constitutional court repealed this law and allowed teachers to wear a headscarf in school 2015. This essay takes its starting point in the medial debate that resulted from this court decision. The aim of this study was to examine this debate with a starting point in the general statements and against the background of parts of Casanovas theory of deprivatization and parts of Habermas theories of religion in the public sphere. The first research question asks about central themes in the debate, the used arguments and how they differ between the laws supporter and opponents. The second research question addresses the issue of which role the debaters assign religion in the state. The third question is about how the statements can be better understood by relating them to parts of the theoretical concepts used for this study. This essay investigates these research questions by applying the method of content analysis on eleven debate articles of four major German newspapers. Through the interaction of theories and material the three central themes relation between religion and state, liberalism and freedom of religion could be identified. Some arguments on these themes which were common include the classification of religion as something negative or positive in the public sphere, the denial of religious individuals to meet liberal requirements and the requirement of equality which is guaranteed by freedom of religion. While this study shows that the debaters share some common views on the themes, there are clear differences between the laws supporter and opponents. Furthermore, this study concludes that while the laws supporter assign religion a role in the public sphere, the laws opponents assign religion to the private sphere even if some of them preferably would like to only assign Islam to the private sphere. Through contemplation of the results by using the chosen theories the understanding of them could be increased.