No description available.

I denna studie undersöks hur tiggare porträtteras i debattartiklar samt om det finns mönster i de olika tidningarnas porträttering. Till vår hjälp har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys och hämtat vår empiri från fyra utvalda tidningar. Empirin baseras på tjugoåtta debattartiklar från tidningarna; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Studien utgår från en hermeneutisk inriktning med ett konstruktionistiskt synsätt. De teoretiker vi använder oss av i studien är; Bauman, Becker, Berg, Elias och Scotson. I analysen presenteras fyra teman som uppkom under resultatdelen. Dessa teman är samhällsansvar, medmänsklighet, åtgärder och förbud. Studien visar att det sker stämplingar, stigmatiseringar, utanförskap gällande tiggare och ett liv som en vandrare skildras. Det som också framkom är att det sker en diskriminering av romer som tiggare. De mönster vi fann hos tidningarna är att de i stort rör sig i samma ”åsiktsbubbla”, mer eller mindre.

No description available.

Föreliggande uppsats har undersökt volontärers uppfattningar om vilka stödinsatser som är till störst nytta för romska EU-medborgare från Rumänien som kommer till Sverige för att tigga, samt hur de förstår EU-medborgarna och deras situation. Syftet var att få en helhetsbild av hur frivilligarbetarna ser på EU- medborgarna och hur de anser att eventuellt stöd bör utformas. Ett övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om gruppen EU- medborgare som tigger. Detta gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Studiens resultat, som analyserades med hjälp av empowerment- och tillitsteorier, visade att frivilligarbetarna anser att det är viktigt att stötta de individer som kommer till Sverige för att tigga. De uttrycker nödvändigheten av att bistå med det mest basala, men att det viktigaste och mest omfattande biståndsarbetet bör ske förebyggande i hemlandet Rumänien. Frivilligarbetarnas syn på EU-medborgarna framstår som positiv och hoppfull, samtidigt som de uppvisar gedigna kunskaper om romernas komplicerade situation i Rumänien. De uttrycker en tilltro till romernas möjlighet, att med visst bistånd, kunna påverka sin tillvaro i hemlandet. / The present study explores the experiences of volunteers working with Roma EU citizens who spend time in Sweden for the purpose of begging. The overall purpose was to investigate how the volunteers viewed the begging EU citizens and their need of support, in order to increase our awareness of begging EU citizens. Seven semi-structured interviews were carried out and, the data were analyzed using a thematic approach. Theories on empowerment and trust informed the analysis. The results indicate that the volunteers believe that Roma EU citizens are best supported preventively, where they live in Romania, although all of the volunteers expressed the necessity of basal support when the EU citizens were in Sweden. The volunteers, who showed profound knowledge of the complex Roma situation in Romania, seem to have an optimistic view of the possibilities for EU citizens to, with some support, improve their situation in Romania.

I Europa har det under de senaste åren vuxit fram ett nytt problem för länderna att hantera. Den fria rörligheten mellan de länder som omfattas av Schengen-avtalet underlättar för människor att förflytta sig och söka försörjning i annat land. Detta har resulterat i att diskriminerade minoriteter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden i sina hemländer tar sig till andra länder och försörjer sig genom tiggeri. Romer är en av Europas mest diskriminerade minoriteter, både i dagsläget och ur ett historiskt perspektiv. EU-medborgare som tigger är ett relativt nytt fenomen, den forskning som finns visar att de är en mycket utsatt grupp och mycket grundar sig i att de inte har tillgång till mottagarlandets välfärdssystem. Medier spelar en stor roll i att konstruera och reproducera bilder av olika grupper i samhället och syftet med denna studie var därför att undersöka hur just denna grupp framställs i svenska medier. Studiens empiriska material omfattas av 21 artiklar ur fyra av de största dagstidningarna i Sverige. Materialet analyseras utifrån diskursanalytiska verktyg och resultatet lyfts fram med hjälp av socialkonstruktionism som vetenskaplig utgångspunkt och utgår därmed från att verkligheten är socialt konstruerad. Diskursanalysens teoretiska grunder används som ett kompletterande perspektiv för att undersöka hur denna verklighet skapas. Analysen förstärks ytterligare genom etnicitet som ett teoretiskt begrepp. Analysen visar tre framträdande diskurser i artiklarna; diskursen om romer som "de andra", diskursen om tiggare som offer för kriminalitet samt diskursen om romers utanförskap. I analysen framträder även en diskursiv förskjutning från en kriminalitetsdiskurs mot en utanförskapsdiskurs. Resultatet visar att diskurserna i medier byggs upp kring beskrivningar av romer och tiggare som offer och bilden förstärks genom skribenternas språk och ordval. Vi vill genom denna diskursanalys belysa mediers makt att både konstruera och reproducera bilden av "romer".

Studiens syfte var att undersöka hur EU-migranter framställs i de två mest spridda nyhetstidningarna i Sverige år 2015, Aftonbladet och Expressen. En kritisk diskursanalys användes som metod för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens teoretiska fundament utgjordes av socialkontruktionism, kritisk diskursanalys och teorier kopplade till andrafiering. Studiens huvudresultat visade att de två nyhetstidningarna beskrev EU-migranter som romer, bulgarer eller rumäner och som sjuka, fattiga samt utsatta levandes under osanitära förhållanden. Vidare så beskrevs att de protesterade och etablerade olagliga bosättningar. De framställdes som beroende av svenskars hjälp och att deras handlingsutrymme var begränsat. Tre diskurser hittades: Rättsdiskurs – med krav på lag och ordning gällande hanteringen av EU-migranter, Offerdiskurs – fokus på EU- migranternas utsatthet och hjälpbehov, samt Ansvarsdiskurs - vem bär ansvaret för att hjälpa EU-migranterna i deras situation. EU-migranter andrafierades som avvikande, onormala samt ett hot mot svensk lag, ordning och värderingar. / The purpose of the study was to examine how EU-migrants was depicted in the two top selling newspapers in Sweden year 2015, Aftonlandet and Expressen. A critical discourse analysis was used to answer the purpose and questions of the study. The theoretical foundation consists of social constructionism, critical discourse analysis and theories linked to otherness. The main result showed that the two newspapers described EU- migrants as romas, Bulgarians or Romanians and being sick, poor and vulnerable, living in unsanitary conditions, setting up illegal settlements. They were depicted as having limited agency and being dependent of the help from swedes. Three discourses were found: Legal discourse – demanding law and order in handling the EU-migrants, Victims discourse – focusing on the EU-migrants vulnerability and need of help, and Responsibility discourse – discussing who’s responsible for helping the EU-migrants out. EU-migrants was constructed as the other by portraying them as deviant and a threat to Swedish law, order and values.

The purpose of this study was to reveal typical strategies used by beggars in Sweden and how interactions between beggars and passers-by affect behavioral patterns. The study aimed to analyze the results of the observation through a symbolic interactionistic perspective in order to reveal meanings of symbolic interactions in the begging encounter. The study was conducted in an ethnographic manner and the method of use was covert observation. The result showed that there are several types of strategies and symbols used by beggars in Sweden. The most used strategy is the passive, sitting type of begging where signs and photographs are used as symbols to convey distress. The study showed that the use of strategies are general, meaning there is no difference in use of strategies dependent on gender or age.  Furthermore, the study indicated that a connection between begging and organized crime is improbable. Moreover the study showed different counter strategies used by passers-by in the begging encounter. / Syftet med denna studie var att undersöka strategier som används av tiggare i Sverige och hur samspelet mellan tiggare och förbipasserande påverkar beteendemönster. Studien syftade till att analysera resultaten av observationerna med hjälp av ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv för att belysa b   betydelser av symboliska interaktioner i mötet med tiggaren. Studien genomfördes i en etnografisk anda där insamlingsmetoden var dolda observationer. Resultatet visade att det finns flera typer av strategier och symboler som används av tiggare i Sverige. Den mest använda strategin är den passiva, sittande typen av tiggeri där skyltar och bilder används som symboler för att förmedla nödställdhet. Studien visade att användningen av strategier är generella, vilket innebär att det inte finns någon skillnad i användning av strategier som är beroende av kön eller ålder. Studien indikerade också att ett samband mellan tiggeri och organiserad brottslighet ter sig osannolikt. Därutöver visade studien olika former av motstrategier som används av förbipasserande.

Denna uppsats belyser problemet med användandet av begreppen EU-medborgare och EU-migrant, samt vad det är som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det råder fri rörlighet för alla EU-medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem när grupper som rent juridiskt inte klassificeras som medborgare, och i stället klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-medborgare och EU-migrant är bland annat att det skiljer sig i åtnjutandet av det sociala skyddsnätet. Romer används som ett exempel genom hela uppsatsen då de har en historia som inte påminner om någon annan, samt för att det är ett aktuellt ämne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan två välfärdsstater, samt en diskursanalys där Benhabibs teori ”the rights of others” appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Benhabibs teori tydliggör nationalstaters rädsla gentemot det främmande och bekräftar att det sker en kränkning av de mänskliga rättigheterna när människor saknar medborgarskap. Slutsatsen av denna studie är att orsaken till att romska grupper ofta faller utanför det skyddsnät som finns är på grund av avsaknaden av subjektivitet. Nationalstater ser ofta romska grupper som icke-hanterbara och det smittar av sig på civilsamhället och den generella attityden gentemot romer är negativ. / This thesis highlights the problem with the use of the concepts “EU-citizen” and “EU-immigrant”, as well as what determines whether someone should be considered one or the other. Since freedom of movement is granted EU-citizens between member states, problems arise when groups that technically do not qualify as citizens, but are classified as migrants, utilize the freedom of mobility. The difference between being classified as an EU-citizen vs an EU-immigrant is the differences in the ability to enjoy the social safety net provided by the state. The Roma people will be used as an example throughout the thesis, as the history of the group is unique, and it is currently a topic of discussion in the EU.Through a comparative study of welfare states, along with a discourse analysis utilizing Benhabib’s theory of ”the rights of others”, a discussion will examine whether everyone in the EU have the opportunity to enjoy human rights.Benhabib’s theory clarifies the nation state’s fears of that considered foreign and confirms the violations of human rights that occur when people lack citizenship.The conclusion of the study is that the reason Roma groups often fall outside the social safety net is because the lack of subjectivity of states. Nation states often view Roma groups as non-manageable, the perception rubs off on civil society and generates generally negative attitudes towards the Roma.

Antalet hemlösa EU-migranter har på senare år ökat kraftigt i Sverige, och närmare hälften av dem saknar inkomstkälla helt medan många andra försörjer sig genom tiggeri. Numera måste individer förutom att ta ställning till huruvida de ska ge pengar till etablerade välgörenhetsorganisationer även besluta om de ska ge pengar till tiggande EU-migranter. Utifrån antagandet att det existerar asymmetrisk information, och institutionella faktorer som kan påverka individers givande till respektive typ av välgörenhet är det intressant att undersöka om det finns skillnader i benägenheten att ge till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer.Forskningsstudiens huvudsakliga syfte är att undersöka benägenheten hos individer att ge pengar till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer. Vidare är syftet också att identifiera och analysera olika individspecifika egenskaper som tänkbart påverkar individers givande till respektive typ av välgörenhet. För att besvara syftet samlas primärdata in i Linköpings stad genom en enkätundersökning och analyseras sedan med hjälp av ekonometriska verktyg.Forskningsstudiens resultat indikerar att individer generellt är mindre benägna att ge pengar till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer. De egenskaper som har betydelse för att förklara individers givande till tiggande EU-migranter är kön, ålder, härkomst, kunskap om tiggande EU-migranters livssituation och inställning till lagförslag att förbjuda tiggeri. I jämförelse till detta har ålder, utbildning, härkomst, äktenskap och sociala faktorer betydelse för att förklara givandet till etablerade välgörenhetsorganisationer. / In recent years, the number of homeless EU migrants has increased substantially in Sweden, and almost half of them lack an income whereas many others live by begging. Nowadays, individuals in addition to decide whether to give money to established charities also have to decide whether to give money to begging EU migrants. Based on the assumption that asymmetric information and institutional factors exists, which can affect each type of willingness to donate to charity, it is interesting to investigate whether there are differences in propensity to give money to begging EU migrants compared to established charities.The purpose of the research study is to examine individual’s propensity to give money to begging EU migrants compared to established charities. Furthermore, the aim is also to identify and analyze various individual characteristics that conceivably affect individuals' donation to each type of charity. To answer the purpose of the research study primary data is collected in Linkoping city by a questionnaire and the material is analyzed with econometric models.The results of the study indicate that individuals generally are less likely to give money to begging EU migrants compared with established charities. Variables that affect individuals' willingness to give money to begging EU migrants are gender, age, descent, knowledge of begging EU migrants living situation and attitude towards banning begging. Compared to this, factors that affect the willingness to donate to established charities are age, education, descent, married and social factors.