SammanfattningSyftet med studien är att genom sex kvalitativa intervjuer undersöka hur immigranter upplever migration till ett nytt land och deras erfarenheter av integrationsprocessen, främst medfokuspå vilka faktorer som upplevs som hinder respektive möjligheter. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där sex individer intervjuats, och alla migrerade till Sverige i vuxen ålder för minst fem år sedan. Individernas unika berättelser har analyserat utifrån Antonovskys teoriom känslan av sammanhang, samt genom flertalet begrepp kopplade till kulturell mångfald och integrationsprocessen. Av studiens resultat framkommer att immigranters första tid i ett nytt land påverkas i stor utsträckning av anledningen till migration, där traumatiska händelser som föranlett flyktharen negativ inverkan. Respondenterna framhåller att svårigheter i fråga om språkkunskap, deltagande på arbetsmarknaden och skapa relationer till svenskar under deras första tid i Sverige. Resultatet visar dock på att när respondenterna levt i Sverige ett antal år och förvärvat språkkunskaper, arbete och sociala relationer till svenskar upplevs dessa faktorer som mest betydelsefulla i fråga livstillfredsställelse och integration i det svenska samhället. Studien kan bidra med kunskap om vilka faktorer som är betydelsefulla för immigranters integrationsprocess, vilket också kan skapa en djupare förståelse för hur socialarbetare i sin yrkesroll ska bemöta immigranter.

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMEN Idag består den snabbast växande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimmigranter från andra EU-länder . Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp människor med en byggnad som kan hjälpa dem integreras in i samhället, och fungera som en länk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett värdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap.

Trots att integration är ett aktuellt och omdiskuterat ämne hos allmänheten, i media och inom politiken, så upplever många immigranter att de står utanför den rådande debatten eftersom de sällan får delta i denna diskussion. Detta resonemang utmynnade i studiens syfte, då vi vill lyfta fram perspektiv från personer som ämnet faktiskt berör – de som själva migrerat. Syftet med studien är att undersöka hur immigranter upplever integrationen i Sverige, samt vilka faktorer som har varit betydande för dem i deras integrationsprocess och vilka hinder de har stött på. För att ta reda på detta har en kvalitativ metod använts genom sju intervjuer med personer som alla har migrerat till Sverige av olika orsaker. Resultatet som framkom i denna studie har redovisats med hjälp av två övergripande teman – betydelsefulla faktorer för integration och hinder för integration. Bland betydelsefulla faktorer framhålls vikten av språket, en delaktig och meningsfull vardag, individens egna personlighet, den geografiska betydelsen, trygghet och omgivningens engagemang. Hinder för integration som har kunnat utläsas av intervjumaterialet är diskriminering och fördomar, myndigheters bristfälliga information och stöd, utanförskap och nya sociala koder samt negativ självbild. En slutsats som framförs i studien är att ”anpassning” eller ”assimilation” till majoritetssamhället ofta betraktas som ett krav och likställs med integration, men samtidigt visar resultatet att det är viktigt för intervjupersonerna att inte glömma sitt ursprung och sina rötter. Studien lyfter således fram ett alternativt sätt att se på begreppet integration.

Inledning/ bakgrund: I Sverige är sexualundervisning och antikonceptionsanvändning utbredd. Sverige har de senaste åren tagit emot många immigranter från olika kulturer, däribland många kvinnliga immigranter. Detta ställer nya krav på vården och rådgivningen kring antikonception och även krav på barnmorskan och hennes roll. Syfte: Kvinnliga immigranters uppfattningar kring antikonception. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med två fokusgruppsintervjuer och datamaterialet analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till tre kategorier. Kunskap och okunskap, kulturens påverkan samt tillgänglighet. Studien visade att kvinnliga immigranter hade bristande kunskaper inom antikonception och att de hade svårt att få tillgång till rätt information och att få kontakt med barnmorska. Studien visade även på att kultur påverkade antikonceptionsanvändningen i hög grad. Slutsats: De kvinnliga immigranter utgör en stor del av kvinnorna i det svenska samhället och därför finns behov av att barnmorskan får utbildning kring kulturella frågor för att ge råd och stöd till denna grupp av kvinnor. Kvinnorna vill ha mer kunskap inom området och genom att ta reda på kunskaper de redan besitter kan barnmorskan hjälpa dem vidare till att utveckla nya kunskaper. / Background: Sexual education and use of contraception is widespreade in Sweden. Recent years Sweden has received many immigrants, many of them are females. This females come from other cultures diffrent from ours. This places new demands on care and counseling of sexual education and contraception but also new demands on midwifes and their role. Purpose: Female immigrant´s perceptions of contraception. Method: The study was conducted using a qualitative method with two focus groups. The data was analyzed by latent content analysis. Results: Three categories was compiled out of the result. Knowledge and ignorance, the influence of culture and accessibility. This study showed that female immigrants had lack of knowledge in contaception and that they had difficulty accessing the right information. The study also show that the culture had an overall effekt over contraception. Conclusion: Female immigrants constitute a large number of women in swedish society, therefore there is a need for midwife to receive education on cultural issues to advise and support this group. Female immigrants want more knowledge in the field and by finding out the knowledge they already possess the midwife can help them to develop new skills.

Övergripande frågeställning i studien har varit; på vilket sätt och hur blir en muslimskimmigrant påverkad av integrationen till det svenska samhället? Studien bygger på sexintervjuade muslimska immigranter i ålders gruppen arton till femtiofyra, både män ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska immigranter uppleveren stor frihetskänsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhällssystemetsom ett ”perfekt” system. Personerna som intervjuades berättade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar. Detta leder till att de identifierar sigmed en ingrupp bestående av andra immigranter och placerar sig själva i en stereotyp.Immigranterna beskriver också hur språket är det de anser viktigast för en lyckadintegration till Svenska samhället och vikten av att ha ett språk för att kunna få jobb ochaccepteras. Språket blir därför en viktig faktor för att bygga upp det egnasjälvförtroendet.

Migration och folkomflyttningar är starkt relaterat till skeenden i vår omvärld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering ställs i relation till samhälls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen får här en nyckelroll för immigranters integration och tillträde till arbetslivet. Trots ett långtgående och omfattande samhällsarbete påvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp på arbetsmarknaden i förhållande till infödda individer. Denna studie syftar till att med fokus på de sociala nätverkens roll få förståelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister på den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter. En kvalitativ metod har tillämpats i vilken studien berikats av det empiriska material som fem arbetsförmedlare delgett avseende deras erfarenheter och tankar kring immigranters inträde på arbetsmarknaden. Utifrån informanternas förmedlade erfarenheter har ett hermeneutiskt resonemang kunnat föras mellan studiens helhet och delar. Studiens resultat och analys påvisar att immigranter andragörs dels genom stigmatiserande samhällsstrategier och dels genom arbetsmarknadens konformistiska krav. Vidare påvisar studien att denna stigmatisering får en direkt begränsande verkan för immigranters möjligheter och vilken effekt dessa begränsningar får vid återskapande av immigranter som exkluderade. Sociala nätverk framhålls dock motverka att den samhälleliga schablonbilden avgör vem immigranter är. Genom differentierade sociala möten och nätverk kan individen framträda i samhällslivet och arbetslivet och den stigmatiserade och begränsade bilden av immigranter kan moduleras och korrigeras i mötet med den enskilda immigranten. Sociala nätverk skapar alltså en skärning och en överbryggande faktor mellan samhället och arbetslivet i relation till arbetssökande immigranter.

Introduktion: Då allt fler immigranter kommer till Sverige och väljer att stanna här ökar mängden äldre patienter med annan språklig och kulturell bakgrund. Vården påverkas och det ställs andra krav på vårdpersonalen i form av kulturell kompetens och kunskap i att arbeta med tolk. Syftet var att utifrån litteraturen belysa utmaningar vid demensutredning av personer med annan språklig och kulturell bakgrund än utföraren. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Resultatet visade fyra kategorier. Demensutredning med underkategorierna bedömningsinstrument, utbildningsnivå och integrationsnivå. Återgivande av information med underkategorierna tolkens roll, utelämnad information och känsla av kontroll. Yrkeskompetens med underkategorierna kulturell kompetens, kunskapsluckor och bristande utredning. Kultur med underkategorin skillnader och hinder. Slutsats: Vårdpersonalen hade kunskapsluckor i kulturell kompetens, bedömningsinstrument och effektiv kommunikation med hjälp av tolk. Även tolkar hade bristande kunskap och utbildning. Kulturella skillnader i syn på demens som sjukdom och kunskap om demens påverkade arbetet med att sätta diagnos.

This essay studies trends from earlier inflows of refugee women to Sweden. The study uses aggregated data to conduct the trends, with help of earlier studies and theories. The aim is to give an insight into what to expect from future inflows of refugee women into the Swedish labour market. The study looks at women’s employment integration in the Swedish labour market.  The results show that women have a harder time becoming employed compared to men. Women tend to take a larger burden of childcare and household work and decide to stay outside of the labour market. Which leads to a lower employment rate at a younger age. Over time the employment gap between men and women decreases. One explanation is that the children become older, and time frees up for women to start working. It also shows in line with theories and earlier studies that the employment rates for refugees increase over time. When refugees have lived in the host country they accumulate host country-specific human capital. The study finds three important factors. Human capital with a focus on Swedish human capital is of most importance. Education is important since Sweden is moving towards the service sector. This means that higher education increases the probability of gaining employment

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården. Behov och önskemål relaterade till kommunikation och struktur är starkt kopplade till migrationserfarenheter, att tillhöra en minoritetsgrupp i ett samhälle och språkliga barriärer. Uttryckta behov och önskemål av hur man som patient vill bli bemött av sin vårdpersonal skiljde sig åt och framstod mer knutna till individen än gruppen. Konklusion: Patienter inom transkulturell omvårdnad har behov och önskemål som grundas i migration och språkliga barriärer. Patientens behov och önskemål kring, hur de vill bli bemötta och synen på vilken kompetens sjuksköterskan de möter bör ha, tenderar att vara individuella. Att arbeta inom den transkulturella omvårdnaden kräver att man arbetar utifrån att varje person är unik.

This study explores the role of visual arts in two projects that aimed to integrate refugees and migrants into Swedish society, and in what way art was considered to help the integration process. Qualitative content analysis and a cultural policy model have been used to analyze the material consisting of interviews with the leaders of two projects, and some texts. The result shows that art was considered to have an instrumental role in both of the projects, but educational and social values were also mentioned. The use of visual arts was considered successful for integration purposes because of its perceived ability to help people communicate without using words, and helping people to learn the language through conversations about art.