Inledning/ bakgrund: I Sverige är sexualundervisning och antikonceptionsanvändning utbredd. Sverige har de senaste åren tagit emot många immigranter från olika kulturer, däribland många kvinnliga immigranter. Detta ställer nya krav på vården och rådgivningen kring antikonception och även krav på barnmorskan och hennes roll. Syfte: Kvinnliga immigranters uppfattningar kring antikonception. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med två fokusgruppsintervjuer och datamaterialet analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till tre kategorier. Kunskap och okunskap, kulturens påverkan samt tillgänglighet. Studien visade att kvinnliga immigranter hade bristande kunskaper inom antikonception och att de hade svårt att få tillgång till rätt information och att få kontakt med barnmorska. Studien visade även på att kultur påverkade antikonceptionsanvändningen i hög grad. Slutsats: De kvinnliga immigranter utgör en stor del av kvinnorna i det svenska samhället och därför finns behov av att barnmorskan får utbildning kring kulturella frågor för att ge råd och stöd till denna grupp av kvinnor. Kvinnorna vill ha mer kunskap inom området och genom att ta reda på kunskaper de redan besitter kan barnmorskan hjälpa dem vidare till att utveckla nya kunskaper. / Background: Sexual education and use of contraception is widespreade in Sweden. Recent years Sweden has received many immigrants, many of them are females. This females come from other cultures diffrent from ours. This places new demands on care and counseling of sexual education and contraception but also new demands on midwifes and their role. Purpose: Female immigrant´s perceptions of contraception. Method: The study was conducted using a qualitative method with two focus groups. The data was analyzed by latent content analysis. Results: Three categories was compiled out of the result. Knowledge and ignorance, the influence of culture and accessibility. This study showed that female immigrants had lack of knowledge in contaception and that they had difficulty accessing the right information. The study also show that the culture had an overall effekt over contraception. Conclusion: Female immigrants constitute a large number of women in swedish society, therefore there is a need for midwife to receive education on cultural issues to advise and support this group. Female immigrants want more knowledge in the field and by finding out the knowledge they already possess the midwife can help them to develop new skills.

Bakgrund: De preventivmedel som finns idag riktas främst till kvinnor. Bristen på antikonceptionsmetoder för män har lett till att kvinnan har ett större ansvar i familjeplaneringen och riskerar att drabbas av de biverkningar som ett preventivmedel kan ha. Om det fanns fler metoder att välja på skulle troligtvis även antalet oönskade graviditeter och dess konsekvenser samt antalet aborter minska. Verkningsmekanismen för hormonella preventivmedel riktade mot män som är under utveckling baseras på att hämma spermatogenesen genom att minska sekretion och produktion av de två gonadotropinerna FSH och LH. Ett stort fokus för utvecklingen har varit administrering av androgener och injektioner av testosteron har visats ge en hämning av spermatogenesen. När exogent testosteron tillförs till kroppen binder det till androgenreceptorer i hypotalamus som leder till att sekretionen av GnRH från hypotalamus minskar, vilket leder till en minskad frisättning av FSH och LH. Detta leder i sin tur till att produktionen av endogent testosteron i testiklarna minskar och att spermatogenesen hämmas. Världshälsoorganisationen har fastställt att en mans spermiekoncentration bör reduceras till £3 miljoner spermier/ml sädesvätska för att ett hormonellt preventivmedel ska vara effektivt. Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka effekten av hormonella preventivmedel för manligt bruk, samt vilken effekt de undersökta preparaten uppvisat. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie baserat på sju randomiserade kontrollerade vetenskapliga studier där effekten av administrering av testosteron utvärderas, antingen i kombination med en progestin eller som monoterapi. Studierna hämtades från databasen PubMed. Resultat: Samtliga studier visade att spermatogenesen hämmas mer effektivt av en kombinationsbehandling av en progestin och testosteron än av testosteron som monoterapi, dock med biverkningar såsom viktuppgång och akne. Slutsats: Samtliga sju studier har visat ett gott resultat med få allvarliga biverkningar, vilket tyder på att det första hormonella preventivmedlet för män kommer vara en kombination av testosteron och en progestin. Administreringssättet av testosteron kommer antagligen vara intramuskulärt på grund av att oralt snabbt bryts ned och im har visats hämma spermatogenesen mer än vad en administrering av testosteron i gelform gjort. Det behövs dock att fler studier utförs på större populationer och under en längre tid innan ett manligt hormonellt preventivmedel kommer att komma ut på marknaden. / Even though there are many contraceptive methods available for females, almost half of all pregnancies worldwide are unintended. Compared with female contraceptive methods, male alternatives are few. The only contraceptive methods that are available for men are condoms and vasectomy. The mechanism of action of hormonal contraceptives that are under development for men is based on a suppression of spermatogenesis. Effective suppression of the spermatogenesis can be achieved by the co-administration of exogenous androgens and progestogens. Exogenous testosterone binds to androgen receptors in the hypothalamus which reduces the secretion of GnRH from the hypothalamus. That leads to a decreased secretion of the gonadotropin hormones, FSH and LH, from the pituitary and thereby consequently suppressing intra-testicular testosterone synthesis and spermatogenesis. The World Health Organization (WHO) has determined that a man's sperm concentration should be reduced to below three million spermatozoa/mL of ejaculate to provide effective contraception. If men had more contraceptive options, it would lead to shared contraceptive responsibility and equal responsibility for family planning. It would also hopefully lead to fewer unintended pregnancies and abortions. The aim of this study was to determine the effect of hormonal preventive agents on male use, as well as the effect of the investigated preparations. This study is a literature review based on seven randomized controlled trials evaluating the effect of testosterone administration, either in combination with a progestin or as a monotherapy. The studies were found in the database PubMed. All seven studies on which this worked were based on showed that spermatogenesis is more effectively inhibited by a combination therapy of a progestin and testosterone than of testosterone as monotherapy, however, with side effects such as weight gain and acne. All studies showed good results with few serious side effects, suggesting that the first hormonal male contraception for men will be a combination of testosterone and a progestin. Before a male hormonal contraceptive will be available, more studies need to be concluded.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor. Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades. Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats.

<p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.</p><p>Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.</p><p>Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats.</p>

Nomegestrolacetat (NOMAC) är ett progestin, selektivt till progesteronreceptorn, med antigonadotropiska och antiandrogena egenskaper. Det används bland annat i kombination med det naturligt förekommande östrogenet 17β-estradiol (E2) för antikonception eller vid postmenopausal behandling. Det föreligger alltid en förhöjd trombosrisk vid hormonterapi, men NOMAC/E2 tros medföra en lägre risk jämfört med andra terapier. Syftet med detta arbete var därför att undersöka om trombosrisken är högre med NOMAC/E2 vid hormonterapi jämfört med andra terapier. Metoden för arbetet var litteraturstudier. Sökningar gjordes genom PubMed i databasen Medline och sex studier valdes ut. NOMAC/E2 visade sig påverka hemostatiska biomarkörer och lipider i lägre utsträckning än levonorgestrel/etinylestradiol (LNG/EE). SHBG (könshormonbindande globulin) ökade däremot mer med NOMAC/EE än med LNG/EE. Den fördelaktiga effekt, som E2 har på endotelcellernas kväveoxidbildning, påverkades inte av NOMAC, och LNG visade liknande egenskaper. Medroxiprogesteron hämmade istället denna antitrombotiska effekt. Utifrån detta arbete kan ingen slutsats dras om trombosrisken är större eller mindre med NOMAC/E2 jämfört med andra terapier. För att kunna göra detta krävs det stora epidemiologiska studier. Däremot kan trombosrisken med NOMAC/E2 anses vara jämförbar med dagens förstahandsval vid kombinerad antikonception som är LNG/EE. Trombosrisken med NOMAC jämfört med MPA kan möjligtvis vara lägre, men detta behöver undersökas i större kliniska studier.

Hormonella preventivmedel var initialt en frigörelse för kvinnan. I takt med att kvinnor idag har en tidig samlagsdebut och samtidigt väljer att senare bilda familj krävs det effektiva preventivmedel. Det ses dock en ökad kritisk trend till syntetiska hormoner vilket ställer frågan vad unga kvinnor har för erfarenheter kring hormonella preventivmedel. Syftet med studien var således att belysa unga kvinnors erfarenheter av hormonell antikonception. Tre fokusgruppsintervjuer med totalt tretton unga kvinnor genomfördes under slutet av 2017 och under året 2018. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i ett resultat bestående av två kategorier med tre tillhörande subkategorier. Erfarenheter av hormonernas påverkan på kroppen och välbefinnandet med subkategorierna Att inte veta vem man är utan sitt hormonella preventivmedel, Biverkningar av hormonella preventivmedel - en uppoffring för säkert skydd och Negativa erfarenheter var övervägande. Samt kategorin Kunskap om hormonella preventivmedel med subkategorierna Val av metod snarare än val av hormon, Internet och barnmorskan som informationskälla och Erfarenhet av bristande kunskap och intresse hos män. Resultatet visar att negativa erfarenheter av hormonella preventivmedel var övervägande och där kvinnorna i studien uppger att de inte har något annat val än att använda hormonella preventivmedel för ett säkert skydd mot en oönskad graviditet, trots biverkningar. Genom en ökad kunskap kring unga kvinnors erfarenheter av hormonella preventivmedel kan barnmorskan erhålla en större förståelse och således anpassa rådgivningen efter kvinnans individuella behov. Vidare forskning kring kvinnors välbefinnande i relation till hormonella preventivmedel är av intresse för att kunna tillgodose kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

Idag står barnmorskor för 80 procent av förskrivningen av antikonception och 74 procent av kvinnor i 19 årsåldern har vid något tillfälle använt antikonception. Upprepade undersökningar tyder på att unga personer sexdebuterar tidigare, har fler sexpartners och samtidigt blir sämre på att använda skydd. På grund av detta är unga personer i behov av individanpassade och väl fungerande antikonception. För att som barnmorska kunna möta detta behov behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar unga kvinnors i sitt val av antikonception. Mot bakgrund av detta finns ett intresse av att sammanställa den befintliga forskningen. Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar kvinnliga ungdomar och unga vuxnas val av antikonception.  Val av metod var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som bearbetades via en integrerad analysmetod. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och CINAHL under februari 2023. Artiklarna kvalitetsgranskades genom Caldwells kvalitetsgranskningsmall och sammanställdes i en artikelmatris. Genom numrering och färgkodning identifierades kategorier.  Det inkluderades sexton artiklar varav fem kvalitativa och elva kvantitativa. Resultatet sammanställdes under två huvudkategorier och fem subkategorier. Faktorer som påverkade unga kvinnor när de valde antikonception var metodens effektivitet, dess önskvärda egenskaper samt biverkningar och farhågor de hade om metoden. Mötet med hälso- och sjukvården samt kvinnans familj, vänner och hennes relationsstatus influerade även hennes val.   Slutsatsen var att unga kvinnor har olika prioriteringar när de väljer antikonception. Många kvinnor använder en metod vars egenskaper ej stämmer överens med deras individuella önskemål. Detta tyder på att hälso- och sjukvården brister i informationsöverföringen. Barnmorskan har ett ansvar gentemot unga kvinnor att stödja dem i att uppnå reproduktiv och sexuell hälsa. Vidare forskning om hur unga personer upplever antikonceptionsrådgivningen med barnmorskor hade varit av intresse. Detta skulle kunna resultera i kunskap om vilket stöd de unga personerna är i behov av under rådgivningen. / Today, midwives account for 80 percent of prescriptions of anticonception and 74 percent of women aged 19 have at some point used anticonception. Repeated surveys indicate that young people make their sex debut earlier, have more sex partners and at the same time are becoming worse at using protection. Because of this, young people are in need of individually adapted and well-functioning anticonception. In order for a midwife to be able to meet this need, knowledge is needed about the factors that influence young women's choice of contraception. Against this background, there is an interest in compiling the existing research. The aim is to shed light on which factors influence female adolescents and young adults' choice of contraception. The choice of method was a general literature review with an inductive approach that was processed via an integrated analysis method. The data collection took place via the databases PubMed and CINAHL during February 2023. The articles were quality-reviewed through Caldwell's quality review template and compiled in an article matrix. Through numbering and color-coding categories were identified. The study included sixteen articles, five qualitative and eleven quantitative. The results were compiled under two main categories and five subcategories. Factors influencing young women when choosing an anticonception method were the method's effectiveness, its desirable characteristics and side effects and concerns they had about the method. The meeting with the healthcare personnel as well as the woman's family, friends and her relationship status also influenced her choice. The conclusion was that young women have different priorities when choosing contraception. Many women use a method whose characteristics do not match their individual wishes. This indicates that the healthcare system is lacking in information transfer. The midwife has a responsibility towards young women to support them in achieving reproductive and sexual health. Further research on how young people experience anticonception counseling with midwives would have been of interest. This could result in knowledge of what support the young people need during counseling.

Kvinnor har länge använt olika metoder för att skydda sig mot graviditet. Omkring 1,1 miljarder kvinnor världen över är i behov av preventivmedelsrådgivning och familjeplanering. Ett av de vanligaste reversibla preventivmedlen är intrauterina preventivmedel. Det är ett säkert preventivmedel och ett allt mer populärt sådant. Samtidigt florerar negativa uppfattningar och erfarenheter kring preventivmedlet vilket gör att kvinnor inte vill använda det. Trots att det finns kunskap om ämnet finns det begränsat med kunskap om vilka faktorer som påverkar kvinnans val av preventivmetod. Genom att identifiera olika faktorer kan detta bidra till en förbättrad sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor. Syftet är att beskriva och sammanfatta faktorer som påverkar kvinnors beslut om att använda och inte använda intrauterina preventivmedel. Systematisk litteraturöversikt valdes som metod, där tretton artiklar med kvalitativ och kvantitativ design granskades. Två huvudteman med tillhörande subteman identifierades; Faktorer som relaterar till beslut om att använda intrauterina preventivmedel och Faktorer som relaterar till beslut om att inte använda intrauterina preventivmedel. Faktorerna kategoriserades vidare in i subteman och benämns som ett säkert preventivmedel, en trygg relation till vårdpersonal, rädsla för preventivmetodens egenskaper, negativ påverkan från samhället och kunskapsbrist hos patient och professionell vårdare. Resultaten visar att flera olika faktorer spelar in i kvinnans val gällande att använda eller inte använda intrauterina preventivmedel som preventivmetod. Ojämlikhet rörande ansvarstagande inom preventivmedel kan ses. Delaktighet och informerat val behövs för att skapa en god vårdrelation. / Women have used various methods to protect themselves against pregnancy. Around 1.1 billion women worldwide are in need of contraceptive counseling and family planning. One of the most common reversible contraceptives is intrauterine contraception. This contraceptive is a safe method and an increasingly popular one. At the same time, negative perceptions and experiences about the contraceptive abound, which means that some women do not want to use it. Although there is in-depth knowledge of the subject, there is limited knowledge about the factors that influence a woman's choice of contraceptive method. By identifying various factors, it can contribute to improved sexual and reproductive health for women. The aim of this study is to describe and summarize factors that influence women's decisions to use and non-use intrauterine contraceptives. A systematic literature review was selected where thirteen articles with qualitative and quantitative design have been reviewed. Two main themes and associated sub-themes were identified; Factors related to decisions to use intrauterine contraceptives and Factors related to decisions to not use intrauterine contraceptives. The factors were further categorized into sub-themes and are referred to as a safe contraceptive, a trusting relationship with healthcare staff, fear of the qualities of the contraceptive method, negative impact from society and lack of knowledge among patients and professional careers. The results show that several different factors play a role in a woman’s choice to use or non-use intrauterine contraceptives as a method of contraception. Inequality regarding responsibility in contraception can be seen. Participation and informed choice are needed to create a good care relationship.

Bakgrund: Kvinnors behov av modern familjeplanering är inte tillgodosett. Samhällsekonomiska vinster finns att hämta om fler använder långverkande reversibla preventivmedel (LARC), i stället för mindre effektiva kortverkande metoder. Det finns ett behov av förbättrade arbetssätt för att kvinnor genom ett välinformerat beslut ska kunna välja effektiva preventivmedel. Syfte: Att undersöka om reproduktiv anamnes och sociodemografiska faktorer har en inverkan på valet av LARC vid strukturerad respektive sedvanlig preventivmedelsrådgivning, bland ungdomar och unga vuxna (18–24 år) på ungdomsmottagningar i Stockholmsregionen. Metod: Kvantitativ ansats. Klusterrandomiserad studie och substudie av LOWE-studien. Resultat: Planerad användning av LARC innan besöket (OR 45.78, 95% CI 23,54–89,02) och strukturerad preventivmedelsrådgivning (intervention) (OR 3,67, 95% CI 2,24–5,97) var de variabler som visade sig vara påverka valet av LARC. Slutsats: En trolig anledning till att sociodemografiska faktorer och reproduktiv anamnes inte påverkar valet av LARC i denna studie kan vara att preventivmedelsanvändning är ett mer komplext område. Den information som ges vid preventivmedelsrådgivning har en inverkan på majoriteten av alla patienter, men rådande samhällsnormer styr valet av preventivmedel tillsammans med paradigmskiften inom SRHR. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet var av klinisk signifikans för vårdpersonal på ungdomsmottagningar och kan kliniskt tillämpas för en fördjupad kunskap kring bidragande faktorer för valet av LARC. / Background: Women’s need for modern family planning is not met. Socioeconomic benefits can be obtained if less-safe methods are replaced by long-acting reversible contraceptives (LARC). There is a need for improvement within the work to enable women to choose effective contraceptives by a well-informed decision. Aim: To investigate if reproductive history and socioeconomic factors have an impact on the choice of LARC under the influence of customary and structured contraceptive counselling, among adolescents and young adults (18-24) at youth clinics in Stockholm, Sweden. Method: Quantitative method. Cluster randomized controlled intervention study, and a substudy of LOWE. Result: Planned use of LARC before the visit (OR 45.78, 95% CI 23,54–89,02) and structured contraceptive counselling (intervention) (OR 3,67, 95% CI 2,24–5,97) was the variables that influenced the choice of LARC. Conclusion: A likely reason why sociodemographic factors and reproductive history did not influence the choice of LARC, could be that contraceptive use is a part of a more complex context. The information provided in contraceptive counselling has an influence on the majority of all patients, but current societal norms control the choice of contraception, as well as paradigm shifts within SRHR. External validity: The result was of clinical significance for staff at youth clinics and can be clinically applied for in-depth knowledge of influencing factors for the choice of LARC.