Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett stort problem runt om i världen. Olika program för att hjälpa dessa individer finns både inom skolan och på vårdcentraler. Skolsköterskan har en naturlig ingång till dessa problem då den yrkeskategorin träffar alla elever som går på en skola för längd- och tillväxtkontroller. För att bli bättre rustad inför dessa möten är det viktigt att få inblick i hur barnen och ungdomarna själva upplever sin övervikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att systematiskt analysera och sammanställa litteratur för att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. Metod: Sju artiklar valdes ut genom sökningar i olika databaser. Samtliga artiklar byggde på intervjustudier med barn och ungdomar i åldrarna 8-20 år. Artiklarna analyserades utifrån metasyntes. Resultat: I resultatet framkom att barn och ungdomar med övervikt eller fetma upplevde sin situation negativt. Några negativa upplevelser var mobbning och känslan av utanförskap. Missnöje över sin kropp och en försämrad självkänsla var andra negativa upplevelser som framkom. Slutsats: Barn och ungdomar mår dåligt och känner sig utsatta på grund av sin övervikt eller fetma. De känner sig mobbade, utsatta och upplever en försämrad självkänsla. / Background: Overweight and obesity among children and adolescents is a major problem around the world. Various programs to help these individuals are both within schools and clinics. The school nurse has a natural entrance to these problems when the profession exceeds all pupils who attend a school for the length and growth controls. To be better prepared for these meetings it´s important to gain insight into how children and young people themselves feel about their obesity. Aim: The aim of this literature review was to systematically analyze and summarize literature to illuminate the children and young people's experiences of living with overweight or obesity. Methods: Seven articles were selected through searches in different databases. All the articles were based on interview studies with children and adolescents aged 8-20 years. The articles were analyzed with meta-synthesis. Results: The results revealed that children and adolescents who are overweight or obese perceived their situation negatively. Some negative experiences were bullying and feelings of alienation. Discontent over his body and impaired self-esteem were other negative experiences that emerged. Conclusion: Children and young people feel bad and exposed because of their overweight or obese. They feel bullied, exposed and experience a deterioration in self-esteem.

Barnmisshandel är ett stort globalt problem som påverkar barn eftersom det kan ge svåra följder senare i livet. Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser att möta utsatta barn. Metod: Systematisk litteraturöversikt utgående från fyra frågeställningar. Totalt analyserades 14 artiklar. Resultat: Sjuksköterskor upplevde mötet med barn jobbigt, då det ofta handlade om att möta hela familjen där förövarna även kunde inkluderas. Sjuksköterskor var medvetna om sin anmälningsplikt men upplevde det ändå svårt att anmäla vid misstanke om barnmisshandel. Diskussion: För sjuksköterskor kan denna studie ge en inblick i hur det kan vara att möta barn som utsatts för misshandel. Vilket kan ge vägledning hur sjuksköterskor kan hjälpa barn i den tunga situationen som de befinner sig i.

Ångest är ett vanligt problem hos patienter på sjukhus vilket skapar lidande fördem. I denna litteraturöversikt är betydelsen av begreppet ångestsituationsbundet och innebär den sinnesstämning som uppstår vid stark oro ellerrädsla vid en viss situation eller sjukdom. Syftet med denna studie var att genomen systematisk litteraturöversikt sammanställa kunskap om deomvårdnadsinterventioner som kan utföras av sjuksköterskor för att lindraångest hos patienter som vårdas på sjukhus. En systematisk litteraturöversiktmed integrerad metod användes för att kunna ta del av olika typer av studier.Systematiska litteratursökningar gjordes i tre databaser vilket resulterade i 15artiklar som analyserades. Det identifierades fyra olikaomvårdnadsinterventioner, aktiviteter, avslappning, musik och ljud samtutbildning och information. Resultatet visade att interventionerna påverkadeångest både psykologiskt och fysiologiskt. Oavsett omvårdnadsintervention ochduration på denna, minskade patienternas ångest. Resultatet visade att detviktiga för patienter med ångest inte var vad sjuksköterskan gjorde utan attsjuksköterskan gjorde något för att minska patientens ångest.

Hälso- och sjukvården ska verka för en trygg och säker plats som främjar hälsa och minskar lidande. Det innebär att sjuksköterskan i sitt arbete ska agera för att patientsäkerheten efterlevs i syfte att undvika vårdskador. Dock visar studier att sjuksköterskans arbetsmiljö inverkar på patientsäkerheten. Syftet med studien var därför att undersöka vilka faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan påverka patientsäkerheten med utgångspunkt i två frågeställningar; vilka faktorer i arbetsmiljön kan bidra till ökad patientsäkerhet och vilka faktorer i arbetsmiljön kan motverka en god patientsäkerhet. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där datainsamlingen hämtats utifrån aktuell forskning från elva artiklar framtagits från tre olika databaser. Resultatet lyfter tio kategorier som framkom av analysen och påvisade både positiva faktorer som tydlig kommunikation, stödjande arbetsplats, delaktighet, samarbete och preventivt arbete samt negativa faktorer som bristande kommunikation, bristande målbild och vårdkultur, missnöje, hög arbetsbelastning och kompetensbrist som påverkade sjuksköterskans arbetsmiljö och i sin tur även patientsäkerheten. Resultatdiskussionen lyfter förslag på åtgärder för att främja positiva och motverka negativa arbetsmiljöfaktorer vilka ses som betydelsefulla för att patientsäkerheten ska upprätthållas och öka. I slutsatsen framkommer att förbättring av patientsäkerheten krävs för att positiva faktorer i arbetsmiljön ska stimuleras och omsättas i högre utsträckning medan negativa faktorer bör reduceras och förändras. En fungerande kommunikation kunde stimulera övriga arbetsmiljöfaktorer vilket därmed kunde leda till förbättringar i arbetsmiljön som i sin tur ökade patientsäkerheten.

Bakgrund: Patientsäkerhet är en viktig del inom hälso- och sjukvården eftersom att patientsäkerhet har en avgörande betydelse för vårdens kvalité. En hög patientsäkerhet är en förutsättning för att kunna ge en god och säker vård. Patientsäkerhet är ett ständigt aktuellt ämne som berör många, både hälso- och sjukvårdspersonal, patienter men även samhället. Att arbeta patientsäkert och följa evidensbaserad kunskap är viktigt för att kunna förhindra riskfyllda situationer där vårdskador kan inträffa. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om vilka faktorer i sjuksköterskans organisatoriska och sociala arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Metod: Studien genomfördes och utformades som en systematisk litteraturöversikt med utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten? samt vilka faktorer i den sociala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten? Fjorton vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Resultat: Flera faktorer i sjuksköterskans organisatoriska och sociala arbetsmiljö kunde påverka patientsäkerheten. Faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön var bemanning, arbetsbelastning, kompetens, arbetslivserfarenhet, återhämtning och trötthet. Faktorer i den sociala arbetsmiljön var samarbete, kommunikation och säkerhetskultur. Slutsats: Det fanns ett samband mellan patientsäkerhet och sjuksköterskans arbetsmiljö. Åtgärder bör vidtas i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det kan handla om att sjukvårdsledningen och chefer uppmärksammar brister i arbetsmiljön och vidtar relevanta åtgärder för att förbättra patientsäkerheten och uppkomsten av vårdskador. Det kan även handla om att sjuksköterskorna synliggör brister i arbetsmiljön som kan påverka patientsäkerheten negativt. Det är även viktigt att belysa de aspekter i arbetsmiljön som påverkar patientsäkerheten positivt för att kunna utveckla patientsäkerhetsarbetet.

Inledning Historiskt har Fibromyalgi (FM) fått lite uppmärksamhet och intresset för besvären som omfattas av FM har varit låg. En anledning till dess låga status har bland annat varit på grund av svårigheterna att diagnostisera sjukdomen. För att stödja sjuksköterskans arbete i vården av personer med fibromyalgi behövs därför mer kunskap utifrån dessa patienters upplevelser och erfarenheter. Syftet Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt med 15 vetenskapliga originalartiklar som analyserades induktivt. För att få fram dessa artiklar, gjordes systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som ingick i litteraturöversiktens resultat kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultat Efter analysen av artiklarna framträdde tre huvudkategorier: Förlorad tillit till vården, känsla av personlighetsförändring, upplevelser av förändrad tillgång till livet. Kategorin "förlorad tillit till vården” beskriver upplevda känslor till följd av förlorad tillit till vården för personer med fibromyalgi. Gemensamt för många studier var upplevelser av ifrågasättande attityder och dåligt bemötande hos vårdgivaren som i sin tur ledde till onödigt lidande och frustration för patienten. Kategorin ”känsla av personlighetsförändring” beskriver att många personer med FM upplevde en förlust av identitet och hade svårt att acceptera att de inte längre var samma personer som de identifierade sig med. Upplevda kognitiva störningar och sjukdomens negativa påverkan på psykisk hälsa medförde stora förändringar i deras liv. Kategorin ” upplevelser av förändrad tillgång till livet” belyser att personer med FM upplever att smärta och tröttheten associerad med sjukdomen begränsar dem i genomförandet av de aktiviteter som tidigare bidragit till ett meningsfullt liv. Sjukdomen utgör ett stort hinder i det sociala livet, familjelivet och arbetslivet. Slutsats Studiens resultat tyder på att FM påverkar alla aspekter mänskligt liv. Dessa personer upplever lidande av olika slag och är i stort behov av stöd och förståelse. För att kunna bemöta och stödja personerna i deras lidande behöver sjuksköterskan ha bättre kännedom om fibromyalgi samtidigt arbeta utifrån ett personcentrerat synsätt där det strävas att synliggöra helan människan. / Introduction Historically, Fibromyalgia (FM) as a subject has been given little attention, and there has been quite low level of interest within academia in the problems covered by FM. One of the reasons for this has been, among other things, is the difficulty in diagnosing the disease. More knowledge is required in relation to patients' experiences and experiences, which can better support nurse's work in the care of people with fibromyalgia. Purpose The purpose of this research was to shed light on the experiences of persons living with fibromyalgia. Method The method used was a non-systematic literature review of some 15 scientific articles, which have been analyzed inductively. Systematic searches have been performed in the CINAHL and PubMed databases in order to get access to the articles. All articles included in the literature review have been checked for quality with the help of Sophiahemmet University's data assessment system. Results The analysis of the articles had resulted in three main categories in the topic: Lost trust in the healthcare system, feelings about personality change, experiences of changed access to life. The category "lost trust in the healthcare system" describes perceived feelings of people with fibromyalgia experienced when in contact with the healthcare system. The category "feeling of personality change" describes the process when people with FM experience a loss of identity and have difficulty accepting that they are no longer the same people they identified with. Perceived cognitive disorders and the negative impact of the disease on mental health leads to major changes in their lives. The category "experiences of changed access to life" highlights that people with FM experience pain and fatigue associated with the disease, which limit them from enjoying activities, which have previously contributed to a meaningful life. The disease is a major obstacle in social life, family and working life.  Conclusion The results of the study indicate that FM affects all aspects of human life. These people experience suffering of various kinds and are in great need of support and understanding. In order to be able to respond to and support people in their suffering, a nurse needs to have a better knowledge of fibromyalgia while working from a person-centred approach where the aim is to bring a human being to the forefront.

Årligen drabbas cirka 100 000 personer av vårdskada inom den somatiska sjukhusvården. Detta skapar lidande för patienten, långa vårdtider och höga kostnader. De höga kostnaderna resulterar i nerdragningar vilket ger en ökad belastning på befintlig vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer inom bemanning och säkerhetskultur som påverkar patientsäkerheten. En systematisk litteraturöversikt användes som metod där 17 artiklar analyserades. I resultatet framkom nio faktorer som ansågs påverka patientsäkerheten. En låg bemanning, brist på teknisk utrustning samt bristande kompetens och engagemang äventyrade patientsäkerheten då mer risker togs. Attityder, brist på kommunikation, svagt ledarskap och stöd från organisationen gav brister i följsamheten av riktlinjer och rutiner, teamwork som bidrog till försämrad arbetsmiljö och att viktig patientinformation förlorades. För att bedriva vård av hög kvalitet och god patientsäkerhet bör en utveckling ske för att bryta den nedåtgående trend inom bemanning som pågår. Det behövs mer resurser och stöd. Sjuksköterskans åsikter och rekommendationer bör betraktas som nyckelinformation för att kunna arbeta personcentrerat och i utvecklingen av patientsäkerheten.

The technical environment of a radiology department can cause anxiety for a child. The big machine, the narrow, hard bed, confined space, hammering noises, flashing lights, the sight of the needle for contrast injection may seem horrible. It requires knowledge of the child's characteristics, nursing skills and extra time for preparation for a radiology nurse to perform a successful examination. The purpose of this study was to examine children's experiences in a radiology department and the non-pharmacologic methods used in a radiology examination. Two questions were used to achieve this: How do children experience an X-ray examination? What are the non-pharmacological methods that could help to succeed in the examination of children in the radiology department? The study was conducted as a systematic literature review using six of Goodman's seven steps and the current research were sought in three databases and by manual search. Fifteen articles were sorted by seeking and sonsolidating their similarities and differences. The results show that children experience feelings of worry, anxiety and fear in different intensities in different stages of a procedure. However, there are alternative methods shown to be effective to use to calm down a young patient. These are play therapy, practice, distraction strategies, Cognitive Behavioral Therapy (CBT), hypnosis and music. / <p>Validerat; 20130130 (global_studentproject_submitter)</p>

Arbetsrelaterad stress är vanligt inom sjukvården och drabbar ofta sjuksköterskor. En långvarig negativ stress kan leda till sjukdom som till exempel utmattning och detta kan leda till sjukskrivningar samt personligt lidande. Arbetsstress är en starkt bidragande faktor som gör att sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Arbetsrelaterad stress kan också påverka patientsäkerheten negativt. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa metoder för stresshantering som sjuksköterskor kan använda för att minska arbetsrelaterad stress. Frågeställningarna var: Vilka stresshanteringsmetoder finns? På vilket sätt påverkar stresshanteringsmetoder sjuksköterskors stressnivå? Visar dessa metoder några andra positiva effekter för sjuksköterskor? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats, aktuell forskning söktes fram i två databaser, 17 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. Fem stycken artiklar sorterades bort för att de hade för låg kvalitet eller redan fanns med i en vald litteraturöversikt. Därför ingick slutligen tolv stycken artiklar i analysen. Analysen resulterade i åtta olika stresshanteringsmetoder: mindfulness, massage, avslappning, aromaterapi, auriculoterapi, webbaserade stresshantering program, KBT och yoga där samtliga visade en minskande effekt på upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade även andra positiva effekter som stresshanteringmetoderna gav, ett förändrat tankesätt, självutvecklade copingstrategier samt ett ökat välbefinnande. Slutsatsen var att stresshanteringsmetoder är en viktig del i arbetet för en minskad arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och att arbetsgivare har ett stort ansvar i att stödja sina anställda i detta. Vi föreslår att redan i sjuksköterskeutbildningen införa utbildning av olika stresshanteringsmetoder för att arbeta stressförebyggande.

Bakgrund och problemformulering: Många patienter kan uppleva en oro av att opereras under regionalanestesi. Musik har tagit plats inom sjukvården och används i syfte att hjälpa patienter att lindra oro och öka deras välbefinnande. Med denna systematiska litteraturöversikt vill författarna undersöka musikens effekt och upplevelse på patienten under regionalanestesi.   Syfte: Syftet var att undersöka effekter och patienters upplevelser av att lyssna på musik under operation med regionalanestesi.  Metod: En systematisk litteraturöversikt utifrån induktiv ansats med granskning av tretton kvantitativa artiklar har genomförts. Litteratursökning via relevanta databaser samt manuell sökning via referenslistor. Totalt inkluderades tretton artiklar som publicerats mellan åren 2013–2023 som granskades utifrån SBUs mall för kvalitetsgranskning av randomiserade kontrollstudier.   Resultat: I resultatet framkommer att musik kan ha positiva effekter på patienter under regionalanestesi i form av minskad oro, ökad patientnöjdhet av operationen. Avseende skillnader i patienters vitalparametrar, smärta, samt läkemedelsbehov kan inte några tydliga resultat tydas.   Diskussion: Då resultat pekar åt att musik intraoperativt för patienter under regionalanestesi oftast kan ha positiva effekter avseende minska oro och öka patientnöjdhet, finns dock forskning som motsäger detta. Vitalparametrar, smärta och läkemedelsbehov kan diskuteras då de kan påverka varandra och beroende på individ. Även perspektiv kan påverka smärta eller läkemedelsbehov då detta kan tolkas olika beroende på patient eller sjuksköterskeperspektiv.