Arbetsrelaterad stress är vanligt inom sjukvården och drabbar ofta sjuksköterskor. En långvarig negativ stress kan leda till sjukdom som till exempel utmattning och detta kan leda till sjukskrivningar samt personligt lidande. Arbetsstress är en starkt bidragande faktor som gör att sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Arbetsrelaterad stress kan också påverka patientsäkerheten negativt. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa metoder för stresshantering som sjuksköterskor kan använda för att minska arbetsrelaterad stress. Frågeställningarna var: Vilka stresshanteringsmetoder finns? På vilket sätt påverkar stresshanteringsmetoder sjuksköterskors stressnivå? Visar dessa metoder några andra positiva effekter för sjuksköterskor? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats, aktuell forskning söktes fram i två databaser, 17 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. Fem stycken artiklar sorterades bort för att de hade för låg kvalitet eller redan fanns med i en vald litteraturöversikt. Därför ingick slutligen tolv stycken artiklar i analysen. Analysen resulterade i åtta olika stresshanteringsmetoder: mindfulness, massage, avslappning, aromaterapi, auriculoterapi, webbaserade stresshantering program, KBT och yoga där samtliga visade en minskande effekt på upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade även andra positiva effekter som stresshanteringmetoderna gav, ett förändrat tankesätt, självutvecklade copingstrategier samt ett ökat välbefinnande. Slutsatsen var att stresshanteringsmetoder är en viktig del i arbetet för en minskad arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och att arbetsgivare har ett stort ansvar i att stödja sina anställda i detta. Vi föreslår att redan i sjuksköterskeutbildningen införa utbildning av olika stresshanteringsmetoder för att arbeta stressförebyggande.

<p>En enkätundersökning utfördes på ledare inom olika företag i Örebro och Tranås. Syftet var att jämföra ledares upplevda stressnivå på små, mellanstora och stora företag, samt att undersöka deras stresshanteringsförmåga, hälsa och arbetstillfredsställelse. Enkäten bestod av 117 frågor som mätte olika stressförhållanden som t.ex. kvantitativ överstimulering, rolloklarhet och ledarskap. Vidare mätte enkäten mental och fysisk hälsa, stresshanteringsmetoder, individegenskaper och arbetstillfredsställelse. Ingen signifikant gruppskillnad fanns gällande ledarnas upplevda stressnivå beroende på om de arbetade på ett litet, mellanstort eller stort företag. Ledarna hade en låg upplevd stressnivå, god fysik och mental hälsa och trivdes med sin arbetssituation. Respondenterna använde sig av konstruktiva stresshanteringsmetoder så som förnuftsorientering och uppgiftsorientering. Svagt ledarskap var den faktor som starkast korrelerade med upplevd stressnivå och arbetstillfredsställelse.</p> / <p>A survey was done on leaders in different companies in Örebro and Tranås. The purpose was to compare leaders perceived stress level i small, medium and large companies, and to examine their coping strategies, health and work satisfaction. The survey consists of 117 questions which measured different stress conditions like quantitative over stimulation, roll ambiguty and leadership. Further on the survey measured mental and physical health, coping strategies, individual characteristics and work satisfaction. No significant groupe difference was found for the leaders perceived stress level depending if they worked in a small, medium or large company. The leaders had a low perceived stress level, good physical and mental health and were satisfied with theire work situation. The respondents used constructive coping methods like rational orientation and task orientation. A powerless leadership was the factor that had the strongest correlation with perceived stress level and work satisfaction.</p>

En enkätundersökning utfördes på ledare inom olika företag i Örebro och Tranås. Syftet var att jämföra ledares upplevda stressnivå på små, mellanstora och stora företag, samt att undersöka deras stresshanteringsförmåga, hälsa och arbetstillfredsställelse. Enkäten bestod av 117 frågor som mätte olika stressförhållanden som t.ex. kvantitativ överstimulering, rolloklarhet och ledarskap. Vidare mätte enkäten mental och fysisk hälsa, stresshanteringsmetoder, individegenskaper och arbetstillfredsställelse. Ingen signifikant gruppskillnad fanns gällande ledarnas upplevda stressnivå beroende på om de arbetade på ett litet, mellanstort eller stort företag. Ledarna hade en låg upplevd stressnivå, god fysik och mental hälsa och trivdes med sin arbetssituation. Respondenterna använde sig av konstruktiva stresshanteringsmetoder så som förnuftsorientering och uppgiftsorientering. Svagt ledarskap var den faktor som starkast korrelerade med upplevd stressnivå och arbetstillfredsställelse. / A survey was done on leaders in different companies in Örebro and Tranås. The purpose was to compare leaders perceived stress level i small, medium and large companies, and to examine their coping strategies, health and work satisfaction. The survey consists of 117 questions which measured different stress conditions like quantitative over stimulation, roll ambiguty and leadership. Further on the survey measured mental and physical health, coping strategies, individual characteristics and work satisfaction. No significant groupe difference was found for the leaders perceived stress level depending if they worked in a small, medium or large company. The leaders had a low perceived stress level, good physical and mental health and were satisfied with theire work situation. The respondents used constructive coping methods like rational orientation and task orientation. A powerless leadership was the factor that had the strongest correlation with perceived stress level and work satisfaction.