Introduktion: Vårdskador är ett stort globalt problem som orsakar lidande, mortalitet och stora kostnader. Det är angeläget att utforska drabbade patienters upplevelse av en vårdskada för att öka förståelsen för dessa patienter och deras reaktioner för att kunna ge dem adekvat stöd och bemötande. Syfte: Syftet var att utforska hur patienter upplever att drabbas av en vårdskada. Metod: Allmän litteraturöversikt med en deskriptiv design och en kvalitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar identifierades via PubMed och CINAHL, innehållande kvalitativa studier avseende patienters upplevelser av vårdskador. Innehållet analyserades tematiskt. Resultat: Vid dataanalysen framkom i merparten av artiklarna att vissa gemensamma känslor väcktes hos patienterna efter att de drabbats av en vårdskada. I samtliga studier framgick dessutom patienternas upplevelse om vad som inte fungerade från vårdgivarnas sida samt hur de hade velat att vårdgivaren skulle ha agerat. De teman som identifierades avseende patienters upplevelse av att drabbas av en vårdskada var: känslomässiga reaktioner, behovet av information, vikten av kommunikation, viljan att vara delaktig, önskan om upprättelse och framtida förhållande till vården. Slutsats: Upplevelsen av att drabbas av en vårdskada är komplex. En mängd känsloreaktioner kan uppstå samtidigt som behovet av information, kommunikation med vårdgivaren, delaktighet samt upprättelse var uttalat. Även patientens framtida förhållande till vården kunde påverkas. Därmed är det tydligt att vårdpersonal har en viktig uppgift avseende adekvat bemötande och som stöd till dessa patienter. För detta krävs resurser samtidigt som det förutsätts att patientsäkerhetsarbetet har en framträdande och prioriterad position hos vårdgivaren.

Mer än var tredje patient som vårdas i hemmet drabbas någon gång av en vårdskada. Det kan handla om fall, undernäring, trycksår, läkemedelsavvikelser eller vårdrelaterade infektioner. Vården i den kommunala hemsjukvården utvecklas successivt till att bli allt mer avancerad. Detta ställer stora krav på distriktssköterskans kunskap och kompetens. Genom hembesök ges distriktssköterskan möjlighet att i god tid uppmärksamma risker och kan genom förebyggande åtgärder öka patientsäkerheten. Syftet med studien var därmed att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i den kommunala hemsjukvården. För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer hölls med både distriktssköterskor och sjuksköterskor i en mellanstor västsvensk stad. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat bestående av tre kategorier: Vikten av samarbete, patientsäker vård i hemmet och förutsättningar för patientsäkerhetsarbete. Resultatet belyser vikten av att göra patienten delaktig i patientsäkerhetsarbetet men även betydelsen av att involvera anhöriga och samarbeta tvärprofessionellt beskrivs som viktiga delar. Genom hembesök får distriktssköterskan en bra bild av eventuella risker som kan finnas, men att kunna sätta in adekvata åtgärder är inte alltid så lätt som det låter, då patientens självbestämmande alltid måste gå före det förebyggande arbetet. Resultatet visar även på hur distriktssköterskans administrativa uppgifter ofta stjäl värdefull tid från patienterna och hur stöd från organisationen därmed är viktigt. Distriktssköterskan måste för att kunna arbeta riskförebyggande besitta kunskap och kompetens, samt ha en förståelse för hur en ökad riskmedvetenhet kan leda till hållbar utveckling.

Patientsäkerhetskulturen är värderingar, attityder och beteenden som kan påverka patientsäkerheten på arbetsplatsen. Kompetens, erfarenhet och förutsättningar för bedömning och behandling skiljer sig inom ambulanssjukvården i Sverige. Den prehospitala patientsäkerhetskulturen är idag ett ganska outforskat område globalt, vilket gör att det finns behov av vidare forskning. Studier visar att det finns risk för allvarlig vårdskada beroende på olika patientsäkerhetskulturer. Därför är det av betydelse att jämföra och beskriva patientsäkerhetskultur i olika organisationer inom ambulanssjukvården. Syftet var att jämföra och beskriva patientsäkerhetskulturen inom två olika ambulansorganisationer med olika geografiska och demografiska förutsättningar. Organisationerna valdes för att få en representativ bild av ambulanssjukvården i Sverige. Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Insamling av data genomfördes genom en enkät som skickats ut till 396 medarbetare inom två olika ambulansorganisationer i Sverige. Av dessa valde 166 personer att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 42%. Enkäten undersökte organisationernas patientsäkerhetskultur. Resultatet visade en jämn fördelning mellan kön, ålder och erfarenhet inom yrket. Flera av de svarande uppgav att de gått en eller flera interna utbildningar. Generellt hade organisation 1 gått flera internutbildningar än de som arbetar i organisation 2. Organisation 1 hade större andel ambulanssjukvårdare och organisation 2 hade större andel specialistsjuksköterskor, ambulans var den vanligaste inriktningen. Det fanns en negativ korrelation mellan antal år på ambulansen och personalens uppfattning om organisationens patientsäkerhetskultur. Personalen som arbetade i tätort hade en mer positiv patientsäkerhetskultur överlag. Benägenhet att rapportera händelser minskar om personalen inte upplever att de får gehör från ledningen eller inte ser resultat av de rapporterade avvikelserna då det upplevs som att högsta ledningen inte prioriterar patientsäkerhet.

Patientsäkerhetskultur inom den prehospitala verksamheten är ett relativt outforskat område både nationellt och internationellt. Patientsäkerhetskultur är värderingar och synsätt som påverkar patientsäkerheten som råder inom en organisation. Att mäta patientsäkerhetskulturen är en viktig del i arbetet för en förbättrad patientsäkerhet och minimera risker för vårdskador. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samt beskriva patientsäkerhetskulturen inom en ambulansorganisation i en större svensk stad. Påverkar ambulanspersonalens kön, ålder, erfarenhet och utbildningsnivå synen på patientsäkerhet? Metoden som använts i studien är kvantitativ. Data samlades in med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga tillsvidareanställda inom en ambulansorganisation vilket innebär en totalundersökning. Svarsfrekvensen blev 45% efter tre påminnelser via mail samt ytterligare en i organisationens veckobrev som går ut till samtliga medarbetare i organisationen. Resultatet visar att områden som skattades högst av personalen som mest positiva för patientsäkerheten är det som berör samarbete och kommunikation både inom den egna enheten men även mellan olika vårdenheter. De områden som däremot skattades lägre var de som rörde rapportering, bemanning samt ledningens påverkan på patientsäkerhetskulturen. Enkäten som använts i studien bygger på Sveriges kommuner och landstings handbok i att mäta patientsäkerhetskulturen och är således validerad. Detta är en styrka.  En svaghet i studien är den låga svarsfrekvensen samt att enkäten inte är anpassad till prehospital vård utan är generell för all vård. Den här studien visar på att det finns en korrelation mellan hur länge man har arbetat i vården, den anställdes ålder och en positiv syn på patientsäkerhet. I studien ses även att medarbetarna inte uppfattat att de har ledningens stöd i patientsäkerhetsarbete.

Bakgrund: Vårdskador har blivit ett alltmer vanligare problem inom vården och fall, trycksår och undernäring är bland de vanligaste vårdskadorna. Vårdskador leder till onödiga lidande för den vårdsökande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring. Metod: En litteraturöversikt där studier med kvalitativ ansats ingår. Artiklarna söktes genom databaserna Cinahl och Medline. En kvalitativ analysmodell har använts i analysprocessen där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen insåg vikten av att göra en riskbedömning men att förutsättningarna för en god preventiv vård grundades i positiv inställning till prevention. I resultatet framkom det att vårdpersonalen ansåg att en god kommunikation var väldigt viktigt för att förhindra och upptäckta vårdskador och även att teamsamverkan var viktigt del i preventiva vården. Slutsatser: Vårdpersonalens kunskap, erfarenhet och attityd om preventiv vård visade sig ha stor inverkan på utförandet i den preventiva vården. Samt att vårdpersonalen i stor utsträckning ansåg att det var viktigt med riskbedömningar och genom att gå in tidigt med preventiv vård ökade patientsäkerheten och antalet skador som orsakades av vården minskade. Vikten av god teamsamverkan och kommunikation i det preventiva arbetet belystes.

Bakgrund - Vårdskador är vanligt förekommande i hela världen. En vårdskada i sam- band med ett vårdtillfälle kan vara banal och övergående, men den kan också på ett avgörande sätt förändra patientens fortsatta liv eller få till följd att patienten avlider. Att drabbas av en vårdskada kan innebära ett li- dande för den enskilde patienten. Syfte - Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser efter inträffad vårdskada. Metod - En systematisk litteraturstudie. Elva kvalitativa artiklar, hämtade från da- tabaserna Pubmed och CINAHL, har granskats och sammanställts i studi- ens resultatdel. Resultat - Patienter som drabbades av en vårdskada upplevde sig svikna av vården. Brist på information och att inte bli tagen på allvar var påtagligt. En vård- skada visade sig även ha konsekvenser utanför sjukhusets väggar. Den på- verkade patienternas liv genom att de upplevde stigmatisering och kände utanförskap i sin sociala situation. Kommunikation i form av gott bemö- tande, respekt och aktivt lyssnande från vårdpersonal lindrade patienters lidande. De patienter som kände att de fått upprättelse kunde gå vidare och lämna vårdskadan bakom sig. Slutsats - Att belysa en vårdskada i termer av lidande ger en fördjupad förståelse över hur patienten drabbas. När en vårdskada inträffat gäller det att ta pa- tienten på allvar och lyssna samt att erkänna att vården orsakat skada. Genom att på så vis bekräfta patienten får denne hjälp att lämna skadan. Denna förståelse bör kunna användas i klinisk tillämpning.

Bakgrund: Vårdskador och risk för vårdskador är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Dessa orsakar lidande hos patienter men även hos vårdpersonal. Känslor av skam och skuld uppkommer vanligen i samband med vårdskador och risker för vårdskador hos sjuksköterskor och vårdpersonal. Stöd främjar självförtroende, motivation och tillfredsställelse hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av behov av stöd efter vårdskada eller vid risk för vårdskada.Metod: Detta är en empirisk studie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor från två somatiska avdelningar intervjuades, varav en var involverad i en vårdskada och fem var involverade vid risk för vårdskada. Intervjuerna utfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Burnards (2008) tematiska innehållsanalys tillämpades på de transkriberade intervjuerna. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två kategorier och sex underkategorier, kategorierna är följande; Reflektion kring vårdskada och Betydelsen av att ha olika källor till stöd. Under intervjuerna framkom att olika nivåer av stöd var av värde för informanterna och även varför stöd kan behövas i vissa situationer. Faktorer som kan påverka i vilken utsträckning behov av stöd finns är det upplevda arbetsklimatet, hur lång arbetslivserfarenhet samt förståelse för komplexiteten i sjuksköterskeyrket.Konklusion: Denna studie belyser att stöd kan främja sjuksköterskors erfarenhet då vårdskada eller risk för vårdskada skett. Om sjuksköterskor får stöd vid vårdskada eller risk för vårdskada kan detta leda till ökad patientsäkerhet då en mer stöttande arbetskultur upplevs betryggande. / Background: Health-related injuries or risks of health-related injuries are common in health care. These cause suffering for patients as well as for healthcare professionals. Feelings of shame and guilt usually arise in connection with health-related injuries and risks of health-related juries. Support promotes self-confidence, motivation and satisfaction among nurses.Aim: The aim of this study was to highlight nurses’ experience of support after health-related injuries or in risk of a health-related injuries. Method: This is an empirical study with a qualitative approach. Six nurses from two somatic departments were interviewed, one of whom was involved in a health-related injury and five were involved in the risk of an health-related injury. The interviews were conducted using a semi-structured interview guide. Burnards (2008) Content analysis for presenting qualitative data was applied to the transcribed interviews.Results: The content analysis resulted in two categories; Reflections on health-related injurie and Value of different sources of support. The interviews revealed different degrees of support valuable for the informants also why support may be required in certain situations. Work environment, experience of working as a nurse and understanding of the complexity of the nursing profession are elements that may affect the extent to which support is needed.Conclusion: This study highligts that support can promote nurses' experience when health-related injuries or risks of health-related injuries has occurred. If nurses receive support when health-related injuries or when there are risks of health-related injuries it can enhance patient safety.

Äldre personer över 65 år vårdas oftare inom akutsjukvården än andra personer. De behöver ofta mer resurser från akutmottagningen vilket ger längre vistelsetid på akutmottagningen. Genom längre vistelsetid ökar risken för att de äldre drabbas av trycksår på grund av inre och yttre faktorer. Trycksår kan uppkomma från 2 timmar och uppåt och räknas som vårdskada. En vårdskada medför lidande, kroppslig eller psykisk sjukdom eller dödsfall. Sjuksköterskans preventiva omvårdnadsarbete innebär att minska onödigt lidande och att det sker för tidig död. Trycksår går till stor del att förebygga, men det har varit svårt att minska förekomsten. Syftet var att beskriva sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos personer, äldre än 65 år, som vårdas inom akutsjukvård. En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl med sökord som bedömdes kunna svara på syftet. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar, publicerade 2009–2019 som inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys genomfördes för att analysera och syntetisera de inkluderade artiklarnas resultat. I resultatet framkom det sex underteman för som utgjorde basen för två teman. Dessa var Process och kompetens samt Omvårdnadsåtgärder. Under temat Process och kompetens finns det två stycken tillhörande underteman: riskbedömning och utbildning. Under temat Omvårdnadsåtgärder finns det fyra stycken tillhörande underteman: användning av hjälpmedel, information till patienterna, preventiva åtgärder och lägesändringar. Slutsatsen blev att få en god trycksårprevention hos äldre patienter behöver personalen både få kunskap och utbildning, men även att det finns en nära tillgång till utrustning och förband för trycksårprevention. Det är även viktigt att sjuksköterskorna involverar patienterna för att få en lyckad trycksårprevention.

Sjuksköterskans arbetsbelastning är komplex och består av direkt-, indirekt- och icke-patientvård. Samtidigt är sjuksköterskan skyldig att bedriva en säker och god vård med grund i rådande lagar som beskriver att vården ska utgå från att främja hälsa och förebygga ohälsa. När vården brister ökar riskerna för vårdskador. En vårdskada påverkar patienterna inte bara fysiskt, utan även psykiskt i form av misstro, otrygghet och lidande. Syftet med examensarbetet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsbelastningens betydelse för patientsäkerhet inom slutenvården. Studien är en litteraturöversikt enligt Fribergs (2017) metod. Resultatets underlag bestod av åtta artiklar, fyra kvantitativa artiklar, tre kvalitativa artiklar och en artikel med kombinerat metod. Resultatet utmynnade i fem olika kategorier; arbetsmiljörisker, resursernas påverkan på patientsäkerheten, tidsbrist i vården, sjuksköterskans prioriteringar och teamsamverkan och avbrott i sjuksköterskans arbete. Resultatet påvisade att sjuksköterskor upplevde att arbetsbelastningen hade en betydelse för säkerheten och att det påverkade sjuksköterskors och patienters hälsa negativt. Arbetsbelastningen hade negativ påverkan i form av bland annat osäkra rutiner samt bristande tid för övervakning och omvårdnad. Slutligen konstateras det att arbetsbelastningen och arbetsmiljön inte var hållbar och kunde leda till oönskade vårdskador. Även avbrott och tidsbrist nämndes som ledande orsaker till förekomst av misstag. Konsekvenser av bristande patientsäkerhet kan leda till misstro för vården och påverka framtida vårdsammanhang.

Årligen drabbas cirka 100 000 personer av vårdskada inom den somatiska sjukhusvården. Detta skapar lidande för patienten, långa vårdtider och höga kostnader. De höga kostnaderna resulterar i nerdragningar vilket ger en ökad belastning på befintlig vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer inom bemanning och säkerhetskultur som påverkar patientsäkerheten. En systematisk litteraturöversikt användes som metod där 17 artiklar analyserades. I resultatet framkom nio faktorer som ansågs påverka patientsäkerheten. En låg bemanning, brist på teknisk utrustning samt bristande kompetens och engagemang äventyrade patientsäkerheten då mer risker togs. Attityder, brist på kommunikation, svagt ledarskap och stöd från organisationen gav brister i följsamheten av riktlinjer och rutiner, teamwork som bidrog till försämrad arbetsmiljö och att viktig patientinformation förlorades. För att bedriva vård av hög kvalitet och god patientsäkerhet bör en utveckling ske för att bryta den nedåtgående trend inom bemanning som pågår. Det behövs mer resurser och stöd. Sjuksköterskans åsikter och rekommendationer bör betraktas som nyckelinformation för att kunna arbeta personcentrerat och i utvecklingen av patientsäkerheten.