<p>This study is about how students 'performance in school is influenced by parents' educational background. The study has been performed by cooperation with two schools in Stockholm. One class in each school has participated and the students have amongst other questions answered regarding their grades in natural science subjects. To examine whether parents 'educational background affect students' performance, a quantitative survey in the form of poll has been conducted. Even a literature review was conducted in this area to get a clearer picture of how parents' educational background affects the performance of students.</p><p>This study shows that students who have academic parents perform better than students who have not got academically educated parents. This was proved after a comparative study made with regard to students' grades in natural science subjects. Furthermore, it appears that parental involvement is important for a student to perform better in school because parents act as a resource for children's learning.</p>

This study is about how students 'performance in school is influenced by parents' educational background. The study has been performed by cooperation with two schools in Stockholm. One class in each school has participated and the students have amongst other questions answered regarding their grades in natural science subjects. To examine whether parents 'educational background affect students' performance, a quantitative survey in the form of poll has been conducted. Even a literature review was conducted in this area to get a clearer picture of how parents' educational background affects the performance of students. This study shows that students who have academic parents perform better than students who have not got academically educated parents. This was proved after a comparative study made with regard to students' grades in natural science subjects. Furthermore, it appears that parental involvement is important for a student to perform better in school because parents act as a resource for children's learning.

In the past decades the level of education of the Swedish population has steadily risen. This paper asks questions about the level of education level among members of the Swedish parliament, Riksdagen. The answers are found by studying biographic data over members of parliament between 1971 and 2006. In 1971 a new riksdag, enkammarriksdagen which consists of one “House”, was founded. Earlier, the Riksdag consisted of two “Houses”. Biographical data over all members of parliament from 1971 to 2006 are available the public and represents the source material to this study. This study shows that there is a significant change in the overall education level among members of parliament during this period. During this period the education system as well as the political system, especially the election system, has undergone significant changes. This study also shows that the education level in members of parliament differ from the education level of the rest of the population. It also reveals a possible tendency towards not finishing or graduating from higher education among members of parliament. However, this study can only present possible explanations to this fact and does not draw any general conclusions about the future of this tendency. One possible explanation suggests that the changes in the election system are linked to the education level development of the members of parliament.

I arbetslivet upplever individer olika situationer, både positiva och negativa. Attribution är ett sätt att snabbt och till synes enkelt tolka och förklara individers reaktioner i dessa situationer. Syftet med uppsatsen var att undersöka attribution på arbetsplatser och att undersöka eventuella skillnader eller samband mellan attribution, utbildning och ålder. Respondenter med olika utbildningsbakgrund rekryterades genom kontakt med olika arbetsplatser. Respondenterna fick besvara en enkät där de fick beskriva fyra upplevda situationer, två positiva och två negativa. Resultatet visar aktör- och observatöreffekten genom att individer tolkar olika situationer på olika sätt gällande dimensionerna orsak och stabilitet där observatören tillskrev situationen högre till dessa dimensioner än aktören. Resultaten visade samband mellan attribution och ålder där ökad ålder korrelerande med bedömningen av stabilitet och inre kontroll. De visade även på skillnader i attribution beroende på utbildningsnivå där lågutbildade och högutbildade bedömde flera av skalmåtten olika gällande de positiva situationerna. Föreliggande uppsats visar på att ytterligare forskning på attribution i arbetslivet behövs.

<p>Det har i tidigare forskning framkommit att värderingar gällande vad som är viktigt för att ett arbete ska anses attraktivt är vitt skilda. Dessa skillnader har synts mellan personer från olika yrkesgrupper, vid olika utbildningar, i olika åldrar samt mellan män och kvinnor. Denna studie syftar att ge en bild av skillnaderna i arbetsvärderingar mellan pojkar och flickor som studerar i årskurs nio på grundskolan, årskurs tre på gymnasiet och som har läst minst tre terminer på högskolan. En enkätundersökning (n=190) genomfördes vid åtta skolor. Enkäten bestod av 37 stycken frågor som tog upp olika förhållanden på en arbetsplats. Den vikt dessa har för ett idealt arbete bedömdes på en femgradig skala. Undersökningen ingick i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle och datainsamlandet var redan påbörjat när arbetet med denna uppsats påbörjades. Resultatet visade att Sociala relationer på arbetet värderades högst, speciellt av kvinnor. Efter det följde Arbete och hälsa, vilket också värderades högre av kvinnor än av män. Nästan lika högt värderade män Förmåner och karriär, dock inte kvinnor som istället höll Arbetsförhållanden som det tredje viktigaste. Skillnaderna i värderingar mellan personer från olika utbildningsnivåer var inte lika tydliga som de var mellan män och kvinnor, men det syns ändå vissa tydliga tendenser, bland annat på att Förmåner och karriär värderades högre av gymnasieelever än av högskolestudenter.</p>

Det har i tidigare forskning framkommit att värderingar gällande vad som är viktigt för att ett arbete ska anses attraktivt är vitt skilda. Dessa skillnader har synts mellan personer från olika yrkesgrupper, vid olika utbildningar, i olika åldrar samt mellan män och kvinnor. Denna studie syftar att ge en bild av skillnaderna i arbetsvärderingar mellan pojkar och flickor som studerar i årskurs nio på grundskolan, årskurs tre på gymnasiet och som har läst minst tre terminer på högskolan. En enkätundersökning (n=190) genomfördes vid åtta skolor. Enkäten bestod av 37 stycken frågor som tog upp olika förhållanden på en arbetsplats. Den vikt dessa har för ett idealt arbete bedömdes på en femgradig skala. Undersökningen ingick i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle och datainsamlandet var redan påbörjat när arbetet med denna uppsats påbörjades. Resultatet visade att Sociala relationer på arbetet värderades högst, speciellt av kvinnor. Efter det följde Arbete och hälsa, vilket också värderades högre av kvinnor än av män. Nästan lika högt värderade män Förmåner och karriär, dock inte kvinnor som istället höll Arbetsförhållanden som det tredje viktigaste. Skillnaderna i värderingar mellan personer från olika utbildningsnivåer var inte lika tydliga som de var mellan män och kvinnor, men det syns ändå vissa tydliga tendenser, bland annat på att Förmåner och karriär värderades högre av gymnasieelever än av högskolestudenter.

Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om huruvida specifikt inriktad högskoleutbildning mot fritidshem hos personalen respektive avsaknaden av densamma har någon betydelse för verksamheten och hur det påverkar personalens arbete i fritidshemmet ur såväl fritidspedagogers som rektorers perspektiv. Studien har genomförts genom en kvalitativundersökning där sex fritidspedagoger och fyra rektorer intervjuats. Resultaten av studien har analyserats med hjälp av Colnerud och Granströms (2013) professionsteoretiska begrepp: auktoritet, yrkesmässig autonomi, systematisk teori och egen kontrollerad yrkesetisk. Några resultat som redovisas i studien är hur fritidspedagogers utbildning bidrar med en kunskapsbas med verktyg och modeller för ett legitimt arbete i fritidshemmet. Något som också påvisas är hur fritidspedagoger har svårt att stänga ute obehörig personal trots att det framkommer hur outbildad personal bidrar till lägre kvalité i verksamheten och yrkets tillsynes låga status. En slutsats som dragits av studien är att fritidspedagoger måste och förväntas ta ett större ansvar för att bedriva verksamheten när de arbetar med outbildadpersonal. En annan slutsats som dragits är att en verksamhet med högskoleutbildad personalförväntas vara en verksamhet med hög kvalitet där arbete utförs i enlighet med fritidshemmetsuppdrag och där barns lärande och utveckling ställs i fokus.

Dagens samhälle präglas av ett rikt informationsflöde där marknadens aktörer slåss om att förmedla sina budskap till en alltmer krävande publik. Globaliseringen av informationsflödet har medfört att enorma mängder information sprids världen över, vilket gör informationen mer lättillgänglig än någonsin tidigare. Som en konsekvens av den ökade mängden information har människan börjat prioritera och söka relevant information.En förutsättning för förmedlingen av information är kommunikation, något som blivit en ledstjärna för många företag. Lyckad kommunikation skapar oändliga möjligheter och företagen blir alltmer medvetna om att det inte längre handlar om att bara informera, utan kommunicera, nå fram och skapa förståelse.En rad olika faktorer påverkar hur mottagare tolkar de budskap som de ställs inför. Vår undersökning vill specifikt belysa hur faktorerna utbildningsnivå och sysselsättning påverkar mottagarnas tolkning av budskap. Studien utgår från en induktiv ansats och är av kvalitativ karaktär baserad på djupet via fallstudier. Primärdata är insamlad via öppna intervjuer med forskningsobjekten som är utvalda genom ett strategiskt urval.Studien har påvisat att det är en kombination av faktorer som har olika betoning och betydelse i tolkningen av budskap beroende på situation och budskapets utformning. Beträffande faktorerna utbildningsnivå och sysselsättning är det betydande att påpeka att mottagare uppfattar främst faktorer i ett budskap som står dem själva närmast och som exempelvis har en koppling till deras sysselsättning. Betydande är också att högre utbildningsnivå leder till en större analytisk och ifrågasättande förmåga vid tolkningen av budskap där högre utbildade mottagare tenderar att uppmärksamma annonsen utifrån fler dimensioner på grund av deras analytiska framtoning. / Uppsatsnivå: C

<p>Sammanfattning</p><p>Kunskapslyftet var den stora satsning som staten gjorde under åren1997-2002 på vuxnas lärande. Satsningen hade fyra viktiga målsättningar:</p><p>• Minska arbetslösheten och förnya</p><p>arbetsmarknadspolitiken</p><p>• Utveckla och förnya vuxenutbildningen</p><p>• Minska utbildningsklyftorna</p><p>• Öka förutsättningarna för tillväxt</p><p>Samtliga kommuner i Sverige deltog i Kunskapslyftet. Det har gjorts många undersökningar som är relaterade till Kunskapslyftet, men få undersökningar har gjorts som har tagit reda på vad deltagarna ansåg om denna satsning. De flesta av deltagarna var lågutbildade och kunde genom ett förmånligt ekonomiskt bidrag, UBS - Särskilt utbildningsbidrag från CSN, som låg på samma nivå som a-kasseersättningen, genomföra sina studier med en förhållandevis god studieekonomi. De fick genom att delta i Kunskapslyftet möjlighet att höja sin utbildningsnivå och genom detta ha större chanser att få ett arbete, men också gå vidare till högskolestudier.</p><p>Vår studie omfattar 223 f.d. deltagare i Kunskapslyftet läsåret 1997-1998 och de studerade på vuxenutbildningarna i två dalsländska kommuner, Mellerud och Åmål. Vi har använt oss av en postenkät, som skickades till de f.d. deltagarna för ifyllning av 19 stycken frågor.</p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur deltagarna har upplevt studierna inom Kunskapslyftet och att ta reda på om de arbetslösa fick arbete efter Kunskapslyftet. Vi belyser också deltagarnas – och föräldrarnas utbildningsbakgrund samt områdets utbildningshistoria.</p><p>Vi har också tagit reda hur stora övergångarna till högskolan är. Vi vill med denna studie också ta reda på vad de f.d. deltagarna gör idag.</p><p>Resultatet visar att en förvånansvärd hög procent av deltagarna gick vidare till högskolestudier. En stor procent fick arbete lättare och snabbare tack vare sina studier på vuxenutbildningen. Den största förtjänsten tycks ligga på det personliga planet med höjt självförtroende och allmänbildning. De har studerat för sin egen skull och inte för att någon annan kräver det. Liksom i övriga delar av Sverige så tog kvinnorna chansen att utbilda sig.</p><p>De lågutbildade männen som man ville skulle komma till Kunskapslyftet uteblev även i undersökningsområdet.</p>

Denna undersökning syftar till att undersöka hur födelsemånad påverkar svenska elevers studieframgång samt huruvida effekten varierar enligt kön och föräldrars utbildningsnivå. Intresset ligger i att studera om en senare födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i kärnämnet matematik i Sverige. En och samma årskurs består av barn med nästan ett helt års åldersskillnad och barn som födds nästan samtidigt men i början respektive i slutet på ett år hamnar i olika årskurser. Undersökningen har en deduktiv ansats då teorier om födelsemånadseffekten, kön samt vilken kompenserande effekt föräldrars utbildningsnivå kan ha, ligger till grund för den. En kvantitativ analysmetod i form av regressionsanalyser har använts, för att undersöka datamaterialet som utgörs av PISA 2012. Utifrån frågeställningar och syfte har relevanta variabler operationaliserats. Utöver studieresultat och födelsemånad har ytterligare variabler inkluderats i syfte att bidra med information om eleverna samt för att ge en insyn i hur deras bakgrund och socioekonomiska status ser ut. För att studera interaktionseffekten mellan födelsemånadseffekten och föräldrars utbildningsnivå respektive kön interaktionsvariabler använts. Resultaten visar att en sen födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i matematik. Elever som är födda under det sista kvartalet av året har ett lägre medelvärde av resultat i matematik än elever som är födda under det första kvartalet. Detta kan tolkas som en direkt effekt av institutionella regler som gör att svenska elever hamnar i ojämlika positioner på grund av sin födelsemånad.