Denna undersökning syftar till att undersöka hur födelsemånad påverkar svenska elevers studieframgång samt huruvida effekten varierar enligt kön och föräldrars utbildningsnivå. Intresset ligger i att studera om en senare födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i kärnämnet matematik i Sverige. En och samma årskurs består av barn med nästan ett helt års åldersskillnad och barn som födds nästan samtidigt men i början respektive i slutet på ett år hamnar i olika årskurser. Undersökningen har en deduktiv ansats då teorier om födelsemånadseffekten, kön samt vilken kompenserande effekt föräldrars utbildningsnivå kan ha, ligger till grund för den. En kvantitativ analysmetod i form av regressionsanalyser har använts, för att undersöka datamaterialet som utgörs av PISA 2012. Utifrån frågeställningar och syfte har relevanta variabler operationaliserats. Utöver studieresultat och födelsemånad har ytterligare variabler inkluderats i syfte att bidra med information om eleverna samt för att ge en insyn i hur deras bakgrund och socioekonomiska status ser ut. För att studera interaktionseffekten mellan födelsemånadseffekten och föräldrars utbildningsnivå respektive kön interaktionsvariabler använts. Resultaten visar att en sen födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i matematik. Elever som är födda under det sista kvartalet av året har ett lägre medelvärde av resultat i matematik än elever som är födda under det första kvartalet. Detta kan tolkas som en direkt effekt av institutionella regler som gör att svenska elever hamnar i ojämlika positioner på grund av sin födelsemånad.