<p>This study is about how students 'performance in school is influenced by parents' educational background. The study has been performed by cooperation with two schools in Stockholm. One class in each school has participated and the students have amongst other questions answered regarding their grades in natural science subjects. To examine whether parents 'educational background affect students' performance, a quantitative survey in the form of poll has been conducted. Even a literature review was conducted in this area to get a clearer picture of how parents' educational background affects the performance of students.</p><p>This study shows that students who have academic parents perform better than students who have not got academically educated parents. This was proved after a comparative study made with regard to students' grades in natural science subjects. Furthermore, it appears that parental involvement is important for a student to perform better in school because parents act as a resource for children's learning.</p>

This study is about how students 'performance in school is influenced by parents' educational background. The study has been performed by cooperation with two schools in Stockholm. One class in each school has participated and the students have amongst other questions answered regarding their grades in natural science subjects. To examine whether parents 'educational background affect students' performance, a quantitative survey in the form of poll has been conducted. Even a literature review was conducted in this area to get a clearer picture of how parents' educational background affects the performance of students. This study shows that students who have academic parents perform better than students who have not got academically educated parents. This was proved after a comparative study made with regard to students' grades in natural science subjects. Furthermore, it appears that parental involvement is important for a student to perform better in school because parents act as a resource for children's learning.

Denna undersökning syftar till att undersöka hur födelsemånad påverkar svenska elevers studieframgång samt huruvida effekten varierar enligt kön och föräldrars utbildningsnivå. Intresset ligger i att studera om en senare födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i kärnämnet matematik i Sverige. En och samma årskurs består av barn med nästan ett helt års åldersskillnad och barn som födds nästan samtidigt men i början respektive i slutet på ett år hamnar i olika årskurser. Undersökningen har en deduktiv ansats då teorier om födelsemånadseffekten, kön samt vilken kompenserande effekt föräldrars utbildningsnivå kan ha, ligger till grund för den. En kvantitativ analysmetod i form av regressionsanalyser har använts, för att undersöka datamaterialet som utgörs av PISA 2012. Utifrån frågeställningar och syfte har relevanta variabler operationaliserats. Utöver studieresultat och födelsemånad har ytterligare variabler inkluderats i syfte att bidra med information om eleverna samt för att ge en insyn i hur deras bakgrund och socioekonomiska status ser ut. För att studera interaktionseffekten mellan födelsemånadseffekten och föräldrars utbildningsnivå respektive kön interaktionsvariabler använts. Resultaten visar att en sen födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i matematik. Elever som är födda under det sista kvartalet av året har ett lägre medelvärde av resultat i matematik än elever som är födda under det första kvartalet. Detta kan tolkas som en direkt effekt av institutionella regler som gör att svenska elever hamnar i ojämlika positioner på grund av sin födelsemånad.

Background Increased prevalence of obesity in children- and young adults and risk for diseases related to obesity will increase the burden on medical care. It is important to identify early risk factors that can be noticed by nurses in the daily work. Aim The aim was to investigate whether children- and young adults themselves perceive overweight as a problem and if there was a difference in the measured activity levels between overweight children- and young adults in families with different socio-economic family status. Method description Existing survey from the Obesity Centre at the Akademiska Sjukhuset were examined together with the results from an accelerometer, where children- and young adults activity was recorded, compared to their perception of how active they were. The results were compared using a statistical software program and compiled with descriptive and non-parametric statistics. Results The results do suggest that the majority of children- and young adults experiencing excessive weight have a problem in their everyday lives. Nearly half overestimate themselves as more active than what the actual measurements with accelerometer demonstrated. Much time is spent in front of the TV and computers. The results showed no significant difference recording the level of activity and the socio-economic family status. Conclusion Obesity is a topic that is considered to be sensitive to talk about. Many children- and young adults perceive the overweight as a problem, which makes them less self-esteem and affect their daily lives negatively. Knowing this is important for the nurse to be able to give individualized care and provide support for the lifestyle change that involves the whole family.

Syftet var att undersöka vilja till vidare studier genom att beräkna valda prediktorers bidrag till förklarad varians. En enkätundersökning genomfördes med 144 sistaårselever på gymnasiet, för att undersöka om deras akademiska motivation, locus of control, föräldrars utbildningsnivå och kön kunde predicera deras vilja att läsa vidare. Utfallsvariabeln konstruerades inför studien och prövades i en förstudie, där ett cronbachs alpha på .93 påvisades. Instrumentet mätte vilja till vidare studier utifrån elevernas lust, attityd och beteende. Resultatet visade en förklarad varians på 59,5 % för samtliga prediktorer, yttre akademisk motivation var den starkaste prediktorn för vilja till vidare studier. Moderns, men inte faderns, utbildningsnivå bidrog signifikant till variansen, så även akademisk icke-motivation och locus of control. Resultatet kan öka statusen för yttre motivation som verktyg i undervisning, men väcker vidare frågor gällande exempelvis föräldrars påverkan på elevers vilja att studera vidare. Begränsningar finns i resultatets generaliserings- och tolkningsmöjligheter till följd av studiens urvalsmetod. / The aim of this study was to explore willingness to engage in higher education by calculating the chosen predictors’ explanatory variance. A questionnaire based survey was conducted on 144 senior high school students, to see whether their academic motivation type, locus of control, parental education level and sex could predict their willingness to engage in higher education. The dependent variable was constructed for the purpose of the study and was tested in a pilot study, and produced a Cronbach’s alpha of .93. The instrument measured the students willingness to higher education based on desire, attitude and behaviour. The result showed an explained variance of 59,9 % for all predictors, where external academic motivation was the strongest predictor for willingness to engage in higher education. The mother’s, but not the father’s, education level contributed significantly to the variance, as did academic amotivation and locus of control. The result can increase the status of external motivation as a tool in education, but also gives rise to further questions, for example regarding parents influence on students’ willingness to engage in higher education. There are limits in the way the result can be interpreted and generalized, due to the sampling process.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.

Synen på invandring i Sverige har länge varit omdiskuterad, inte minst i media men även i politiska debatter. Invandringsnegativa partier får allt större stöd särskilt sett till det senaste decenniet. I den här uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jämfört med den äldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hänsyn till bostadsregion, kön, föräldrars utbildningsnivå samt föräldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras på data från European Social Survey, 2002. Chi² -test används för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna. De slutsatser som dras utifrån analyserna är att ungdomar är mer positiva till invandring än äldre. Resultaten tyder även på att unga kvinnor är mer positiva till invandring än vad unga män är. Även föräldrarnas utbildningsnivå visade sig ha ett samband med ungdomarnas attityder till invandring. Ungdomar med högutbildade föräldrar är mer positiva än ungdomar med lågutbildade föräldrar. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns i attityden till invandring mellan ungdomar vars föräldrar är födda i Sverige och ungdomar vars föräldrar är födda i ett annat land. Detsamma gäller för skillnader i attityder mellan ungdomar från olika regioner i Sverige.

För att få bra valmöjligheter inom skola och utbildning krävs det att elever uppnår höga betyg. Tidigare forskning visar många olika resultat på faktorer som kan samvariera med elevens betyg, både positivt och negativt. De teoretiska mekanismer som tas upp i denna studie är Vygotskij som menar att vuxna är viktiga för barns lärande och Mead som har fokus på social interaktion där individer behöver ett samspel. En nedgång i konjunkturen kan påverka lärartätheten, det vill säga antal vuxna som finns tillgängliga i barnens vardag. Studien söker därför att undersöka om det går att finna korrelation mellan konjunkturen och skolresultat. För att besvara denna frågeställning har data samlats in ifrån Konjunkturinstitutet, Skolverket och Stockholmsenkäten. Korrelationen undersöks för skolelever i årskurs nio. Data behandlas genom regressioner och Spearmans korrelationstest för att undersöka om konjunkturen korrelerar med meritvärde eller om de ofta sammanfaller med varandra. Studien har inte funnit samband på en nationell nivå men i Stockholm finns en svag korrelation mellan meritvärde och konjunkturen. Studien har även testat för andra faktorer som elevens kön, lärartäthet, föräldrars utbildning och föräldrars sysselsättning, som alla korrelerar kraftigare med meritvärdet. Den nya aspekt denna studie lyfter fram är om skolresultat i Sverige i förhållande till konjunkturen korrelerar samt en uppdelning mellan nationell data och Stockholms data.

Introduktion: Barnfetma och övervikt är växande folkhälsoproblem där var femte barn iSverige lider av det. Barn som tillhör svaga socioekonomiska grupper drabbas i störreutsträckning än andra barn. Detta förklaras av föräldrarnas låga utbildningsnivå, lågayrkesstatus och låga inkomstnivåer. Enligt WHO led 340 miljoner barn i åldrarna 5–19 år avövervikt eller fetma globalt år 2016. Obehandlad övervikt och fetma hos barn kan leda tillkroniska följdsjukdomar i vuxenlivet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilkafaktorer inom områdena inkomst, utbildningsnivå och yrke som har störst bidragande orsak tillövervikt och fetma hos barn i familjer med låg socioekonomisk status. Metod: En kvalitativsystematisk litteraturöversikt. Analys av fynd gjordes med tematisk analys. Totalt inkluderades20 artiklar och tre databaser användes till studien; PubMed, CINAHL och Academic SearchPremier. Resultat: Föräldrars utbildningsnivå skapar de hälsoförutsättningar som barnet får.Låg utbildningsnivå var förknippat med sämre förutsättningar, sämre arbetsmöjligheter och eninkomst som inte täcker mer utöver de basala behoven. Låg utbildningsnivå resulterar även ibristande kunskaper om hälsosamma matvanor hos föräldrar. Detta påverkar hur de och derasbarn konsumerar mat som är mer energirik och näringsfattig. Flera studier visar att främstmoderns övervikt, lågutbildning och låga yrkesstatus är en riskfaktor för barnfetma. Slutsats:Högre utbildning är en skyddsfaktor som innebär bättre arbetsmöjligheter samt bättrekunskapsunderlag om hälsan och positiva hälsobeteenden. Insatser för att angripa den ojämlikahälsan i samhället bör prioriteras. Satsningar på att öka utbildningsnivån hos utsatta grupper,förbättra arbetsmöjligheter framförallt för mödrar. / Introduction: Childhood overweight and obesity are growing public health problems whereevery fifth child in Sweden suffers from it. Children belonging to weak socio-economic groupsare affected to a greater extent than other children. This is explained by the parents' low levelof education, low occupational status and low-income levels. According to the WHO, 340million children aged 5–19 years suffered from overweight or obesity globally in 2016.Untreated overweight and obesity in children can lead to chronic diseases in adulthood. Aim:The aim of this study was to investigate which factors in the areas of income, level of educationand occupation have the greatest contributing factor to overweight and obesity in children infamilies with low socio-economic status. Method: A qualitative systematic literature review.Analysis of findings was done with thematic analysis. A total of 20 articles were included andthree databases were used for the study: PubMed, CINAHL and Academic Search Premier. Result: Parents' level of education creates the health state that the child develops. Low level ofeducation was associated with poorer conditions, poorer job opportunities and an income thatdoes not cover more than the basic needs. Low levels of education also result in a lack ofknowledge about healthy eating habits in parents which affect how they consume foods that aremore energy-rich and nutrient-poor. Several studies show that mainly the mother's overweight,low education and low occupational status are a risk factor for childhood obesity. Conclusion:Higher education acts as a protective factor and means better job opportunities as well as abetter knowledgebase about health and positive health behaviors. Health interventions to tackleunequal health in society should be a priority. Efforts to increase the level of education ofvulnerable groups, improve job opportunities, especially for mothers are needed.