<p><em>Bakgrund:</em> Fetma definieras av WHO som en kronisk sjukdom där behandlingen är långvarig. Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i västvärlden. Barn med övervikt löper en större risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. <em>Syftet</em> med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans, familjens samt barn och ungdomars perspektiv i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. <em>Metod:</em> Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Chinahl och Blackwell Sunergy som sedan granskats, klassificerats och analyserats. <em>Resultat:</em> Sjuksköterskorna ansåg att övervikt och fetma hos barn var ett familjeproblem. Ur ett familjeperspektiv syns heriditet som en riskfaktor för övervikt och fetma. Ur barn och ungdomsperspektiv syns att barnens egna uppfattning av deras vikt inte överensstämer med verkligheten.<em> Diskussion: </em>Föräldrar och anhöriga har en stor betydelse i det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna ser samtal om barnens övervikt med föräldrarna som ett hinder. <em>Slutsats: </em>Vårdpersonalen skall se vikten av att inrikta sitt preventionsarbete på hela familjen och inte endast den enskilda individen (barnet).</p>

Bakgrund: Fetma definieras av WHO som en kronisk sjukdom där behandlingen är långvarig. Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i västvärlden. Barn med övervikt löper en större risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans, familjens samt barn och ungdomars perspektiv i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Metod: Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Chinahl och Blackwell Sunergy som sedan granskats, klassificerats och analyserats. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att övervikt och fetma hos barn var ett familjeproblem. Ur ett familjeperspektiv syns heriditet som en riskfaktor för övervikt och fetma. Ur barn och ungdomsperspektiv syns att barnens egna uppfattning av deras vikt inte överensstämer med verkligheten. Diskussion: Föräldrar och anhöriga har en stor betydelse i det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna ser samtal om barnens övervikt med föräldrarna som ett hinder. Slutsats: Vårdpersonalen skall se vikten av att inrikta sitt preventionsarbete på hela familjen och inte endast den enskilda individen (barnet).

Introduktion: Barnfetma och övervikt är växande folkhälsoproblem där var femte barn iSverige lider av det. Barn som tillhör svaga socioekonomiska grupper drabbas i störreutsträckning än andra barn. Detta förklaras av föräldrarnas låga utbildningsnivå, lågayrkesstatus och låga inkomstnivåer. Enligt WHO led 340 miljoner barn i åldrarna 5–19 år avövervikt eller fetma globalt år 2016. Obehandlad övervikt och fetma hos barn kan leda tillkroniska följdsjukdomar i vuxenlivet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilkafaktorer inom områdena inkomst, utbildningsnivå och yrke som har störst bidragande orsak tillövervikt och fetma hos barn i familjer med låg socioekonomisk status. Metod: En kvalitativsystematisk litteraturöversikt. Analys av fynd gjordes med tematisk analys. Totalt inkluderades20 artiklar och tre databaser användes till studien; PubMed, CINAHL och Academic SearchPremier. Resultat: Föräldrars utbildningsnivå skapar de hälsoförutsättningar som barnet får.Låg utbildningsnivå var förknippat med sämre förutsättningar, sämre arbetsmöjligheter och eninkomst som inte täcker mer utöver de basala behoven. Låg utbildningsnivå resulterar även ibristande kunskaper om hälsosamma matvanor hos föräldrar. Detta påverkar hur de och derasbarn konsumerar mat som är mer energirik och näringsfattig. Flera studier visar att främstmoderns övervikt, lågutbildning och låga yrkesstatus är en riskfaktor för barnfetma. Slutsats:Högre utbildning är en skyddsfaktor som innebär bättre arbetsmöjligheter samt bättrekunskapsunderlag om hälsan och positiva hälsobeteenden. Insatser för att angripa den ojämlikahälsan i samhället bör prioriteras. Satsningar på att öka utbildningsnivån hos utsatta grupper,förbättra arbetsmöjligheter framförallt för mödrar. / Introduction: Childhood overweight and obesity are growing public health problems whereevery fifth child in Sweden suffers from it. Children belonging to weak socio-economic groupsare affected to a greater extent than other children. This is explained by the parents' low levelof education, low occupational status and low-income levels. According to the WHO, 340million children aged 5–19 years suffered from overweight or obesity globally in 2016.Untreated overweight and obesity in children can lead to chronic diseases in adulthood. Aim:The aim of this study was to investigate which factors in the areas of income, level of educationand occupation have the greatest contributing factor to overweight and obesity in children infamilies with low socio-economic status. Method: A qualitative systematic literature review.Analysis of findings was done with thematic analysis. A total of 20 articles were included andthree databases were used for the study: PubMed, CINAHL and Academic Search Premier. Result: Parents' level of education creates the health state that the child develops. Low level ofeducation was associated with poorer conditions, poorer job opportunities and an income thatdoes not cover more than the basic needs. Low levels of education also result in a lack ofknowledge about healthy eating habits in parents which affect how they consume foods that aremore energy-rich and nutrient-poor. Several studies show that mainly the mother's overweight,low education and low occupational status are a risk factor for childhood obesity. Conclusion:Higher education acts as a protective factor and means better job opportunities as well as abetter knowledgebase about health and positive health behaviors. Health interventions to tackleunequal health in society should be a priority. Efforts to increase the level of education ofvulnerable groups, improve job opportunities, especially for mothers are needed.