Introduktion: Palliativa patienter är en patientgrupp sjuksköterskan alltid kommer komma i kontakt med. Meningen med den palliativa omvårdnaden är att ge behandling så att patienten får ett värdigt avslut.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsintervention för patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturstudie och följde Polit och Becks (2012) nio stegs modell. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Efter en kvalitetsgranskning av artiklarna kvarstod 11 artiklar som alla var av kvalitativ ansats. Utifrån litteraturstudiens syfte framkom fem huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier. Resultatet som framkom var Sjuksköterskan som relationsskapare, Sjuksköterskan som stöd, Sjuksköterskan som samordnare, Sjuksköterskan som kommunikatör, Sjuksköterskan som utvärderar och symtomhanterar. Slutsatsen som gjordes är att sjuksköterskan omvårdnadsinterventioner i samband med palliativ vård inriktas på att skapa goda relationer, kunna ge stöd, samordning mellan olika vårdprofessioner, kommunicera med patient och närstående, tillämpa patientbedömning och kunna symtomhantera. De olika huvudkategorierna innebär sjuksköterskans handlande både gällande indirekt med andra vårdprofessioner och i direkt samspel med patienten och detta utgör sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i den palliativa vården.

Bakgrund: En riskfaktor för att få utmattningssyndrom är kort arbetslivserfarenhet som sjuksköterska, ung ålder samt att vara nyanställd. Följder av utmattningssyndrom kan vara hämmat engagemang, svårt att ta beslut, minskad prestation och effektivitet samt minskad arbetstillfredsställelse och hög sjukfrånvaro. Syfte: Belysa hur förhållanden i sjuksköterskans arbetssituation kan påverka risken att utveckla utmattningssyndrom. Metod: En litteraturöversikt har använts som metod. Artiklarna har tagits fram genom databassökningar i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Sökorden utgår från valt syfte. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har använts och de artiklar som ligger till grund för resultatet har granskats kritiskt. Analysen resulterade i fem olika områden. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor har en benägenhet att befinna sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom under sina första två yrkesverksamma år relaterat till arbetsmiljön. Om sjuksköterskan tar hand om sin egen hälsa, såväl fysisk som psykisk, förkortas utsattheten för utmattningssyndrom. Diskussion: Forskning tyder på att sjuksköterskans hälsa inverkar på patienternas hälsa. Förebyggande åtgärder kan vara att handskas med stress och veta hur hon ska använda sig av copingstrategier. Slutsats: Arbetsmiljön på en arbetsplats har stor betydelse. Med ett aktivt ledarskap förbättras arbetsmiljön. De sjuksköterskor som inte kan påverka sin arbetsmiljö i positiv riktning, befinner sig i riskzonen att utveckla utmattningssyndrom.

Introduktion: Smärta är vanligt förekommande hos äldre personer och är ofta underbehandlad, trots detta är det inte tillräckligt forskat inom detta område. Smärta orsakar stort och onödigt lidande hos den äldre människan. Det krävs mycket utav sjuksköterskan för att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans kunskap om och attityd till bedömning och hantering av smärta hos äldre personer. Metod: Metoden var en litteraturstudie, enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell, elva artiklar inkluderades till resultatet efter att ha granskats kritiskt. Ur dataanalysen kom det fram fem teman som blev resultatet. Resultat: Följande teman framkom bristfällig kunskap, den specifika kunskapens och yrkeserfarenhetens betydelse, utbildningens betydelse samt inställningen till att värdera smärta. Flera av studierna visar på att sjuksköterskan har kunskapsbrist och mindre bra attityder till smärtbedömning och smärthantering. Slutsats: Utbildning gav sjuksköterskan den kunskap som behövdes i hanteringen av smärta hos äldre personer. Sjuksköterskor som genomgått aktuell utbildning inom smärtkunskap eller som lärt sig genom erfarenhet i yrket hade goda kunskaper och positiva attityder till smärtbedömning och smärthantering hos äldre personer. Efter utbildning använde sig sjuksköterskorna mer av icke farmakologiska åtgärder vilket resulterade i att patienternas smärta minskade.

Sammanfattning Bakgrund: Malnutrition är ett vanligt problem hos äldre. Risken ökar vid hög ålder, sjukdom och andra faktorer som bidrar till undernäring. För att minska riskerna och förbättra hälsan hos äldre personer, krävs det att sjuksköterskan har förmågan att kunna identifiera, planera, och ha kunskap om nutrition samt om olika förebyggande åtgärder vid malnutrition. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete vid malnutrition hos äldre.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes och baserades på sju vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Cinahl och PubMed med fulltext. Tolkningen av innehållsanalysen utifrån Graneheim och Lundmans användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna.Resultat: Resultatet visade olika faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete vid förebyggande åtgärder och behandling av malnutrition hos äldre person. Innehållsanalysen ledde fram till fem olika kategorier. Kategorierna blev Brist på kunskap om nutrition, Tid och personal brist, Attityder till nutritions relaterade problem, Avsaknad av samarbete i ett vårdteam och Planering av måltidsmiljö saknas.Slutsats: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete vid malnutrition kan ge bättre förståelse om näringsvård. Ökad kunskap ger även möjligheter för sjuksköterskor att kunna planera och utföra omvårdnadsarbetet gällande näringsvård.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är idag den fjärde största dödsorsaken i Europa och USA och förväntas bli den tredje största. KOL är en långsam progressiv sjukdom som karakteriseras av kronisk luftvägsobstruktion och behandlingen är främst symtomatisk. Den minskade funktionsförmågan gör att patientens livsvärld krymper. I sjuksköterskans profession ingår att ha förmågan att tillvarata det friska hos patienten och genom ett holistiskt synsätt tillgodose patienters basala och specifika omvårdnadsbehov ur samtliga dimensioner. Syftet med studien var att belysa forskning som beskriver på vilket sätt sjuksköterskor med omvårdnad kan främja hälsa och välbefinnande hos patienter med KOL. Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ litteraturöversikt. Litteraturen baserades på tio vetenskapliga, kvalitativa och kvantitativa artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. I analysen av det vetenskapliga materialet framkom två tydliga teman; sjuksköterskans förhållningssätt och sjuksköterskans omvårdnad. Båda beskriver hur omvårdnad kan formas på bästa sätt för att tillgodose hela patientens livssituation och därmed främja dennes upplevelse av välbefinnande. Studien pekar på vikten av att sjuksköterskan i omvårdnad ser den enskilde patienten ur dennes livsvärld för att därigenom främja en god vårdrelation som i sin tur skapar trygghet och en ökad förmåga till egenvård. / Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is currently the fourth largest cause of death in Europe and the United States and is expected to become the third largest. COPD is a slowly progressive disease characterized by chronic airway obstruction and the treatment is mainly symptomatic. The decreased ability to function makes the patient’s life-world shrink. The nursing profession therefore must be able to recognize and look after the healthy part of the patient and through a holistic approach meet the patient’s basic and specific needs of care from all dimensions. The purpose of this study was to highlight research that describes how nursing care can promote health and well-being in patients with COPD. The method used in this study was a qualitative literature review. The literature was based on ten scientific, qualitative and quantitative articles published in scientific journals. The analysis of the scientific work revealed two clear themes; nurses' attitudes and nursing care. Both describe how nursing care can be molded in the best way to meet the patient's entire life situation and thereby enhance the patient’s experience of wellbeing. This study points to the importance of nurses, in their care of their patient’s, see the individual’s life-world and there through creates a good healthcare relationship which in turn makes the patient feel safe and increases the ability to self care.

Bakgrund: I Sverige lever omkring 6200 personer med HIV/AIDS. HIV är ett virus som ger nedsatt immunförsvar. Obehandlad HIV leder slutligen till AIDS. HIV är en inokulationssmitta och är anmälningspliktig. Det finns bromsmediciner som återställer immunförsvarets funktion och patienter lever symptomfritt. Sjuksköterskan möter dessa patienter genom sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan skall enligt kompetensbeskrivningen, hälso- och sjukvårdslagen samt ICN:s etiska kod behandla alla lika inför vården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta HIV/AIDS-positiva patienter i vården. Design: Deskriptiv empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Metod: Urvalet bestod av sjuksköterskor som aktivt arbetade med HIV/AIDS-positiva patienter. Sju sjuksköterskor deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. En provintervju genomfördes för att undersöka om intervjuguiden mötte studiens syfte. Efter intervjuerna genomförts transkriberades materialet och analyserades enligt anvisningar för kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Fynd: Dataanalysen resulterade i nio kategorier och 37 underkategorier. Sjuksköterskorna arbetar i interprofessionella team kring HIV/AIDS-positiva patienter och möter dessa dagligen. Relationer utvecklas av kontinuerlig kontakt. Sjuksköterskorna möter dessa patienter utan värderingar och har erfarenheter av fördomar från andra kliniker på sjukhusen. Konklusion: I studien framkom att god kunskap kring HIV/AIDS samt erfarenheter att möta patientgruppen är positiva faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som sjuksköterskan kan använda för att patienten ska uppnå delaktighet i sin egen vård och behandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, Cinahl. Resultat: De strategier för delaktighet som framkommit innefattade sjuksköterskan, patienten och organisationen i samspel. Viktigt för patientdelaktighet var en fungerande organisation, där tiden och möjlighet att träffa samma personal lyftes som viktigt. Personalens erfarenhet, kunskap och förmåga till empati kunde användas i vårdsituationen för att patienten skulle bli delaktig. Grunden för patientdelaktighet var kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan. Klara roller gav samarbete, patienten visste vad som förväntades och delaktighet skapades. Bekräftades patienten blev patienten delaktig, för att patienten blev sedd som en unik individ. Patientens involvering och delaktighet i vårdprocessen skedde när han/hon fick tillräckligt med information och struktur på vården som planerades. Slutsatser: Det är viktigt med kommunikation i mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Kommunikation består av att lyssna, ställa frågor, observera och informera. Att sjuksköterskan har kunskap om kommunikation och använder metoder för att kommunicera främjar patientens delaktighet.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett växande folkhälsoproblem. Självskadebeteende innebär att personen avsiktligt skadar sig själv och tillfälligt omvandlar psykisk smärta till fysisk. Personer med självskadebeteende har negativa erfarenheter i mötet med sjuksköterskor och upplever ett dåligt bemötande. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor kan främja återhämtning hos personer med självskadebeteende. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats, elva vetenskapliga artiklar har analyserats med Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som beskriver hur sjuksköterskan kan främja återhämtning hos personer med självskadebeteende: Genom personcentrerat förhållningssätt, Genom att ge egenvårdsråd samt Genom ökad kunskap. Slutsats: Sjuksköterskor behöver bättre kunskaper om självskadebeteende för att kunna bidra till återhämtning samt främja ett personcentrerat förhållningsätt. Ett personcentrerat förhållningsätt bygger på att sjuksköterskan involvera och ser personen. Dessutom framkommer det att sjuksköterskan behöver stötta och hjälpa personen i dennes egenvård för att främja återhämtning.

No description available.

Bakgrund: En tredjedel av Europas befolkning drabbas av någon form av psykisk ohälsa varje år. Personer med psykisk ohälsa drabbas oftare av medicinska åkommor än andra och behöver därför vårdas på somatiska avdelningar och mottagningar. Patienter med psykisk ohälsa upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen inte visar intresse för dem och att de inte blir betrodda. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys där kondensering, kodning och kategorisering av meningsenheter utfördes. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna, otillräcklig kunskap, olämplig miljö samt tidigare erfarenheter. Underkategorierna som framkom var, osäkerhet, brist på tid och brist på personal. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att deras otillräckliga kunskap, deras tidigare erfarenheter samt arbetsmiljön påverkade deras upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Sjuksköterskorna kände sig osäkra i vårdandet och att deras kunskap inom området inte räckte till för att ge patienterna den vård de har rätt till. Litteraturstudien kan bidra till en ökad förståelse för hur sjuksköterskan upplever vårdandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Genom att förstå sjuksköterskans upplevelser kan förbättringar inom stöd och utbildning arbetas fram så att sjuksköterskorna är mer bekväma med att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.