Bakgrund: En tredjedel av Europas befolkning drabbas av någon form av psykisk ohälsa varje år. Personer med psykisk ohälsa drabbas oftare av medicinska åkommor än andra och behöver därför vårdas på somatiska avdelningar och mottagningar. Patienter med psykisk ohälsa upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen inte visar intresse för dem och att de inte blir betrodda. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys där kondensering, kodning och kategorisering av meningsenheter utfördes. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna, otillräcklig kunskap, olämplig miljö samt tidigare erfarenheter. Underkategorierna som framkom var, osäkerhet, brist på tid och brist på personal. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att deras otillräckliga kunskap, deras tidigare erfarenheter samt arbetsmiljön påverkade deras upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Sjuksköterskorna kände sig osäkra i vårdandet och att deras kunskap inom området inte räckte till för att ge patienterna den vård de har rätt till. Litteraturstudien kan bidra till en ökad förståelse för hur sjuksköterskan upplever vårdandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Genom att förstå sjuksköterskans upplevelser kan förbättringar inom stöd och utbildning arbetas fram så att sjuksköterskorna är mer bekväma med att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat och anses vara ett folkhälsoproblem vilket kan vara en utmaning för hälso- och sjukvården på grund av den ökade samsjukligheten hos denna patientgrupp. Personer med psykisk ohälsa upplever ofta allmänhetens attityder som negativa. Detta upplever de även hos personalen inom den somatiska vården där deras fysiska behov inte tas på allvar och de känner sig oftast ignorerade. Sjuksköterskan förväntas kunna vårda patienter med psykisk ohälsa trots otillräcklig utbildning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnaden till patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Som analysmetod valdes Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalysen där kondensering, kodning och kategorisering av de bärande meningsenheterna gjordes. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och tre underkategorier. Huvudkategorierna är: upplevelser kopplade till patientkontakten, upplevelser kopplade till organisationen, upplevelser av brist på kompetens. Underkategorier är: avvikande beteende, tidsbrist, miljön och brist på stöd. Slutsats: Resultatet visar tydligt förekomsten av negativa attityder på rund av bristfällig kunskap och utbildning hos sjuksköterskor gentemot patienter med psykisk ohälsa. Rädsla och oro är starkt framträdande faktorer som påverkar omvårdnaden och interaktionen mellan patienten och sjuksköterskan. Litteraturstudien kan bidra till ökad förståelse av problematiken och därmed leda till förbättrade utbildningar och jämlik vård.

Psykisk ohälsa  ökar allt mer  och är idag ett utbrett globalt samhällsproblem. I samband med ökningen av psykisk ohälsa ökar också den psykiska och somatiska samsjukligheten. Detta gör att fler patienter med psykisk ohälsa uppsöker somatisk vård.   Sjuksköterskorna inom somatisk vård kommer att möta dessa patienter var de än jobbar. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskornas attityder till och erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård Litteraturöversikt som design valdes för att kunna besvara syftet. Nio valda artiklarna är från databas Cinahl och Pubmed. Av de nio artiklar var fyra artiklar kvalitativa och 5 artiklar kvantitativa. De valda artiklarna analyserats och sammanställts där likheter och skillnad jämfördes. Resultatet presenteras med hjälp av fem huvudteman och nio tillhörande subteman. Huvudteman är Vårdande förhållningssätt, Icke vårdande förhållningssätt, Bristande säkerhet för patienter och vårdare, Fördomar och kunskap samt Organisation och ledning. Slutsatsen är att sjuksköterskors attityder till och erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan förstås som både vårdande och icke vårdande förhållningssätt. Dock synliggjordes en markant övervikt till icke vårdande förhållningssätt. Bakomliggande orsaker kunde hänvisas till sjuksköterskornas fördomar och bristande kunskaper. Effekterna av påvisade kunskapsbrister och stigmatisering vid psykisk ohälsa kunde leda till vårdlidande samt bristande säkerhet för både patienter och vårdare. Föreliggande resultat understryker därför behovet av att förstärka sjuksköterskors kunskaper om vårdandet av patienter med psykisk ohälsa.