<p>Många faktorer och kunskaper förutom de direkta matematikkunskaperna kan påverka betygbedömning i matematik i gymnasiet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka sådana faktorer för bedömningen som är kopplade till eleven, som beteende, attityder, ambition och andra kunskaper. Finns de? I vilken grad? Finns det någon skillnad mellan de olika programmen i gymnasieskolan? Finns det någon skillnad i olika bedömningars syfte?</p><p>För att kunna identifiera de faktorer som inte är direkt kopplade till matematik studerade jag först vad som definieras som kunskap, vad som definieras som matematikkunskap och kompetens, samt vad, hur och i vilket syfte bedömningen sker. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare som är verksamma på gymnasiet i minst ett teoretiskt och ett praktiskt program. Jag kom fram till att det kan hända att många faktorer spelar in i bedömningen i olika grad mellan olika program och i olika bedömnings syften (två bedömningsyften: en formativt och en summativt). Detta försöker de intervjuade lärarna undvika genom att vara medvetna om bedömningsproblematiken, genom att undvika subjektivitet framför allt i den summativa bedömningen , genom att hålla bedömningsproblematiken uppe i de dagliga diskussionerna i skolan, genom att satsa på extra prov, både muntliga och skriftliga, och diskussioner samt genom att använda sig av det nationella provet som ett regleringsinstrument.</p>

<p>Många barn tillbringar en stor del av sin tid på fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingår i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur använder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda på vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie är en kvalitativ studie där sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra män, i Kristianstad kommun har intervjuats. Resultatet visar att fritidspedagogerna i första hand anser att det är barnens sociala utveckling som de har kunskap om, och att de kontinuerligt diskuterar denna utveckling tillsammans med andra fritidspedagoger och lärare. Slutsatsen är att de kunskaper som fritidspedagogerna har om barnen utveckling inte meddelas till barnens vårdnadshavare.</p>

No description available.

Många barn tillbringar en stor del av sin tid på fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingår i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur använder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda på vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie är en kvalitativ studie där sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra män, i Kristianstad kommun har intervjuats. Resultatet visar att fritidspedagogerna i första hand anser att det är barnens sociala utveckling som de har kunskap om, och att de kontinuerligt diskuterar denna utveckling tillsammans med andra fritidspedagoger och lärare. Slutsatsen är att de kunskaper som fritidspedagogerna har om barnen utveckling inte meddelas till barnens vårdnadshavare.

Sju förskolor med utomhuspedagogisk profil undersöktes i denna studie. Genom kvalitativa intervjuer med totalt 6 förskollärare och 22 barn kartlades hur förskollärare och barn i utomhuspedagogiska förskolor uppfattar lärande och kunskapsskapande. För att komplettera intervjuerna gjordes deltagande observationer i 5 av de 7 förskolorna under en hel dag och dokumentation kring lärande studerades i samma syfte. Studien visar att förskollärarnas uppfattningar kring lärande och kunskaper stöttas av vetenskaplig forskning och teoribildning. En tydlig betoning på sociala kunskaper, som ett viktigt kunskapsområde, präglade förskollärarnas syn. Alla förskollärare ansåg också att alla läroplanens målområden och kunskapsbegreppen kan tas upp med utomhuspedagogiska arbetsmetoder och att det tom kan vara lättare och fördjupa lärandet ytterligare. Miljöns roll för att lyfta upp nyfikenhet och motivation i lärande betonades. De flesta förskollärarna menade att deras roll var att vara närvarande och att utmana till vidare lärande. I övrigt betonade de ett flertal olika områden, vilka i sin helhet gav en flerdimensionell bild av lärarens roll i kunskapsbygget. Att hinna med den pedagogiska dokumentationen upplevdes av flera av förskollärarna vara en svårighet i det utomhuspedagogiska arbetet, eftersom mycket tid spenderas ute. Detta kan lyftas upp som ett dilemma eftersom utomhuspedagogisk teoribildning sätter en stor vikt vid reflektionen och dess betydelse för lärandet. Barnen kopplade lärande som begrepp mycket till skola och skolfärdigheter, men också kunskaper som kan kopplas till den bedrivna utomhuspedagogiska verksamheten.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka kunskaper patienter med bensår har om sin sjukdom och om sin behandling samt att beskriva hur dessa patienter upplever sjuksköterskans omvårdnad. För att göra detta genomfördes en beskrivande litteraturstudie. Bearbetningen av litteraturen resulterade i sju stycken teman; Sårbehandling, den bakomliggande orsaken till såret, läkandet, livsstil, smärta, behandlingen och relationen till sjuksköterskan. Huvudresultatet visade att bensårspatienter har liten förståelse för vad som orsakat deras sjukdom, varför de får vissa behandlingar eller hur deras livsstil kan förbättra läkandet. Huvudresultatet visade även att dessa patienter har svårt att känna delaktighet i sina behandlingar, utan istället lägger över allt ansvar på sjuksköterskorna. Patienternas relation till sjuksköterskorna var oftast god men ibland upplevdes sjuksköterskorna som oengagerade och som att de inte var i besittning av tillräcklig kompetens inom sårvård. En god omvårdnad upplevdes av patienterna då sjuksköterskorna var noggranna och tog sig tid för att informera om sjukdomen och för att lyssna på patienten. Den slutsats som författarna till detta arbete drog var att sjusköterskans patientundervisning till bensårspatienter behöver förbättras eftersom kunskapen om sin sjukdom var liten bland dessa patienter, samt att denna okunskap tillsammans med brister i kommunikationen ofta påverkade relationen mellan patient och sjuksköterska negativt.

No description available.

Många faktorer och kunskaper förutom de direkta matematikkunskaperna kan påverka betygbedömning i matematik i gymnasiet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka sådana faktorer för bedömningen som är kopplade till eleven, som beteende, attityder, ambition och andra kunskaper. Finns de? I vilken grad? Finns det någon skillnad mellan de olika programmen i gymnasieskolan? Finns det någon skillnad i olika bedömningars syfte? För att kunna identifiera de faktorer som inte är direkt kopplade till matematik studerade jag först vad som definieras som kunskap, vad som definieras som matematikkunskap och kompetens, samt vad, hur och i vilket syfte bedömningen sker. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare som är verksamma på gymnasiet i minst ett teoretiskt och ett praktiskt program. Jag kom fram till att det kan hända att många faktorer spelar in i bedömningen i olika grad mellan olika program och i olika bedömnings syften (två bedömningsyften: en formativt och en summativt). Detta försöker de intervjuade lärarna undvika genom att vara medvetna om bedömningsproblematiken, genom att undvika subjektivitet framför allt i den summativa bedömningen , genom att hålla bedömningsproblematiken uppe i de dagliga diskussionerna i skolan, genom att satsa på extra prov, både muntliga och skriftliga, och diskussioner samt genom att använda sig av det nationella provet som ett regleringsinstrument.

Bakgrund: Både läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) samt skollagen beskriver elevers rättigheter att uppnå sina kunskapsmål. Vi har valt att skriva om hur elevers kunskaper bedöms i skolan samt hur och när dessa bedömningar görs. Vi har också undersökt hur specialpedagogers/speciallärares kompetenser tillvaratas samt sätts in om det visar att läraren har misstankar om att en elev inte når kunskapsmålen. Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka hur skolorna kunskapsbedömer elever och hur stödet sätts in om behov finns. De frågeställningar vi kommer utgå ifrån för att ta reda på detta är på vilket sätt görs kunskapsbedömningar? och anpassas klassrumsmiljön för elever med behov av stöd? Metod: I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med en kombination av enkäter samt intervjuer. Enkäterna var anonyma och bestod av mestadels öppna frågor då vi ville ha ut så mycket som möjligt av svaren och svaren var dessutom anonyma då vi förmodade att respondenterna skulle svara mer ärligt då. Intervjuerna var så kallade semistrukturerade intervjuer där huvudfrågorna är fasta och följdfrågorna ger utrymme för avvikelser. Resultat: Resultatet visade att eftersom alla elever konstruerar sina kunskaper utifrån sina egna förutsättningar är det viktigt att elevers kunskaper bedöms på olika sätt. Resultatet visar också att det är av stor vikt att man som lärare använder sig av muntliga bedömningar för att upptäcka de elever som döljer sina svårigheter. Elever i behov av stöd bör i första hand få arbeta i en anpassad klassrumsmiljö med rätt specialpedagogiskt stöd, vilket om det sätts in på rätt sätt kan leda till att dessa elever når kunskapsmålen

<p>Syftet med studien var att beskriva och jämföra vårdpersonalens kunskaper om MRSA och ESBL samt kunskaper om hygienrutiner inom primärvården före och efter en hygienutbildning.</p>