Syftet med studien var att beskriva och jämföra vårdpersonalens kunskaper om MRSA och ESBL samt kunskaper om hygienrutiner inom primärvården före och efter en hygienutbildning.

No description available.

I detta arbete har undersökts hur egenkontroller används i ett medelstort svenskt byggföretag. Arbetet har visat att egenkontrollerna på byggarbetsplatser inte används som de är tänkta att användas. Egenkontrollerna har haft en ganska undanskymd tillvaro på arbetsplatserna hittills. Med den nya Plan- och bygglagen kommer de att få en betydligt mer framträdande roll.  Hur skall man hantera egenkontrollerna så att personalen genomför dem på rätt sätt – och genomför dem överhuvud taget? Undersökningen har visat att bristen på information är en viktig faktor för oviljan mot att fylla i egenkontrollerna. Undersökningen visar också att intresse finns för att förbättra utnyttjandet av egenkontroller, men de kollektivanställda för fram utbildning och upplysning som viktiga pusselbitar som saknas idag. Okunskapen som finns på det undersökta företaget borde åtgärdas fortast möjligast. Ledningen har bra argument för varför man skall utnyttja egenkontrollerna bättre, men om dessa argument inte förs fram till resten av personalen blir det svårt att motivera alla att delta. Egenkontrollerna upplevs ofta som något negativt, som en slags kontroll på hantverkarens kunskaper. Vissa hantverkare verkar dessutom tro att de blir personligt ansvariga för det som de tillverkat, fast det alltid är företaget som har det yttersta ansvaret för det man producerar.

No description available.

No description available.

Skolslöjden är ett skolämne som infördes för mer än 50 år sedan i det svenska skolsystemet. Idag är samhället annorlunda än hur det var när slöjden infördes, och syftet med den har förändrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur väl dessa överensstämmer med de krav som politiker ställer i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jämföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden. Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmågor och kunskaper som kan vara dem till hjälp i dagens samhälle. Exempel på detta är problemlösningsförmåga och praktiskt tänkande. Jämförandet mellan forskningsresultat i den valda litteraturen och den inledande delen i kursplanerna ledde fram till slutsatsen att de stämmer väl överens och att skolslöjden därför i politisk mening fyller sin uppgift i dagens samhälle.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter som är hiv-positiva upplever att de blir bemötta av sjuksköterskor inom vården. För att svara på detta syfte har en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design genomförts. Deltagarna i studien rekryterades utefter ett bekvämlighetsurval och antalet deltagare var sex stycken. För att utföra intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med öppna frågor. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultatet visade att hiv-positiva patienter upplever ett generellt gott bemötande av sjuksköterskor inom vården. Det framkom även att erfarenhet och kunskap inom området utgjorde ett viktigt element för ett gott bemötande. Dock framkom det att några deltagare även upplevt ett mindre bra bemötande av sjuksköterskor. Resultatet visade vidare att det dåliga bemötandet många gånger grundade sig i okunskap kring ämnet samt rädsla för att själv bli smittad. Författarna kunde, utifrån deltagarnas mening, identifiera ett behov av mer utbildning inom detta område. Det är enligt författarna även av stor vikt att vidare forskning fokuserar på vad som kan bidra till bättre attityd och bättre inställning hos sjuksköterskor som vårdar hiv-positiva patienter. / The aim of the present study was to describe hiv-positive patients’ experience of treatment-related contacts with nurses within hospital care. An interview study based on qualitative methodology with a descriptive design was used. Six participants were recruited according to a practical sample selection method. A semi-structured interview guide with open questions was chosen. The collected material was examined with the help of a qualitative, manifest content analysis. The result showed that hiv-patients experienced a good general treatment by nurses in care. Additionally, it was shown that experience and knowledge within the field constituted an important factor for a positive experience. However, a few of the participants also experienced a less positive attitude from nurses. This was interpreted as related to lack of knowledge and fear of contamination. The authors could identify a need for more education of nurses within the field. The authors conclude that further research is needed to understand what might contribute to a better treatment-related attitude among nurses who treat hiv- patients.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om elever på gymnasiet får tillräcklig utbildning och kunskap om sömn inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilken inställning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har ämnet idrott och hälsa för gymnasieelevers kunskaper inom området sömn? Hur påverkas eleverna av mindre respektive mer sömn än vanligt? Metod Studien är en tvärsnittsstudie som gjorts på tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkäter på skolorna och sammanställdes på Internet via Google docs. De som svarade på enkäten var gymnasieelever som gick årskurs tre. Urvalet gjordes inte utifrån ett genusperspektiv. Resultat Totalt deltog 210 elever i studien. Det externa bortfallet var 4. På vissa frågor finns ett större antal bortfall. Av 206 elever är det 203 (98,5%) som tycker att sömn är viktigt. Av 205 elever är det 183 (89,2%) som vanligtvis sover 5-8 timmar. Av 197 elever är det 193 (97,9%) som tycker att man bör sova 7-10 timmar som ungdom. Av 204 elever är det 162 (79,4%) som haft utbildning om hälsa under någon idrottslektion och av de är det 89 elever som haft utbildning inom området sömn. Av 205 elever är det 194 (94,6%) som tycker att prestation och sömn har en koppling. Slutsats Denna studie visar att elever tycker att sömn är viktigt men att de sover något mindre än rekommendationerna. Det verkar som att skolorna ger olika utbildning om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Det är ungefär 20% av eleverna som inte alls får någon utbildning om hälsa under idrottslektionen, resterande 80% får utbildning inom hälsa. Av de 80% som får utbildning inom hälsa är det positivt att många områden berörs under idrottslektionen. Beroende på vilken undervisning eleverna fått kan vi se en tydlig skillnad på vad de svarat i enkäten. De som fått utbildning inom området sömn visar på bättre kunskaper inom området, än de som inte fått utbildning inom området. Detta kan ses som ett tecken på att utbildning behövs inom området sömn, eftersom sömnbrist är ett av de större folkhälsoproblemen idag.

No description available.