As the growth of the auditor continues the evolution of the profession is constant. The growth in the industry and the development of the profession makes the role as an auditor more complex, which makes it hard to know what is expected of them. The purpose of the study is to identify what qualities, skills, accumulated knowledge, formal knowledge and experience that describes a good auditor over time. The study is relevant to be conducted over time to acknowledge the auditors and the public that changes to the professions impacts the expectations of a good auditor. To make assumptions based on the study there has been quantitave gathering of data. The document study was conducted through analysis of the newspaper Balans from year 2004 to year 2016. For each year five out of ten papers were examined, with the exception of year 2016 when three papers were examined and bringing the total of 63 examined papers. The profession theory and the theory of expectation are the theories that the study is based on. The model in the study reflect the result of accumulated knowledge reduced influence and the qualities of the auditor increased importance in the description of a good auditor. Meanwhile the skill, formal knowledge and experience has had a stagnant description of a good auditor. To make more progress it is advised to have surveys were the participants are auditors and the public. This would enforce the general assumptions that has been concluded in this study.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förskolebarns kunskaper, attityder och uppfattningar om mat och matvanor. Syftet är även att undersöka barnens uppfattningar om påverkan i hemmet och förskolan, och om det uppfattas motsägelsefullt eller inte. Metoden som användes var kvalitativ med fenomenologisk ansats. Vid insamling av data användes två metoder, fokusgruppsintervju med sex förskolebarn samt enkäter för förskolepedagoger och föräldrar vars barn deltog i intervjun. Resultat visade att förskola och hemmet är viktiga livsvärldar där barns kunskaper och attityder om mat formas. Barnens uppfattningar om mat och matvanor påverkades av smak, möjlighet till delaktighet, inflytande och av barnens upplevda förväntningar på förskola och hem. Slutsatsen av studien är att pedagoger och föräldrar påverkar barns kunskaper och attityder till mat och livsmedel på olika sätt. Olika påverkan kan främja hälsosamma matvanor och attityder till mat, men även påverka till positiva attityder till onyttiga alternativ respektive negativa till nyttiga.

Denna studie undersöker vilka förutsättningar för digitalisering som finns inom digitalkompetens samt tillgång till digitala redskap och hur de används i olika förskolor. Detta är ett viktigt ämne att lyfta eftersom digitalisering blir allt mer vanligt i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om digitalisering i förskolan. Detta genom att jämföra vilka digitala redskap förskollärarna beskriver att de har tillgång till och i vilket syfte de använder dem tillsammans med barnen på sin förskoleavdelning samt vilka kunskaper förskollärarna har och vilken fortbildning de erbjuds inom området digitala redskap. I den nya läroplanen för förskolan som börjar gälla i juli 2019 förstärks arbetet med digitalisering i förskolan, “Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande” (Lpfö 18, s.15). Studien är kvalitativ samt kvantitativ och utgår från det designteoretiska synsättet med self report som metod. Self report innebär enligt Davidsson (2007) att respondenterna får svara på frågor skriftligt och sedan analyseras svaren. Urvalet är tio pedagoger med förskollärarutbildning på nio olika förskolor varav tio olika avdelningar i fyra olika kommuner samt både privata och kommunala förskolor. Resultatet visar att alla förskolorna i studien har tillgång till digitala redskap men att det skiljer sig åt mellan förskolorna hur många redskap de har. De digitala redskapen ses som användbara eftersom de går att individanpassa och följa varje barns enskilda lärande och utveckling. Förskollärarna anser att det behöver synas att lärplattan är mer än bara spel och att de digitala redskapen är ett bra komplement till allt annat material som finns på förskolan. Lärplattan ses som ett bra hjälpmedel för att enkelt kunna ta tillvara på barnens frågor och tillsammans söka fakta. Det är förskollärarnas förutsättningar till kunskap och tillgångar samt tiden som är avgörande för hur det ska bli för barnens möjliga lärande inom digitala redskap.  Resultatet visar att endast i en av de fyra undersökta kommunerna finns en övergripande fortbildning för förskollärarna annars erbjuds inga större utbildningar eller fortbildningar på förskolorna. Det finns dock skillnader i om förskollärarna själva valt att söka kunskap inom området eller inte.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel hos sjuksköterskestudenter i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad. Metoden som har använts är en kvantitativ empirisk studie med enkät som datainsamling. Enkäten omfattade frågor angående sjuksköterskestudenternas kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. Enkäten hade fasta svarsalternativ. I studien inkluderades 113 enkäter. Av sjuksköterskorna angav 97,3% att den främsta orsaken till tandborstning är att avlägsna bakterier. Gällande rutiner kring tandborstning angav majoriteten att tänderna bör borstas två gånger per dag (96,4%), i två minuter (69%). Respondenterna (51,4%) angav att tänderna bör borstas mjukare vid blödande tandkött. Samtliga studenter (100%) angav att approximal rengöring utförs för att avlägsna bakterier mellan tänderna och 73,4% ansåg att tandtråd bör användas vid trånga approximalrum. Av respondenterna ansåg 90,7% att tungskrapa bör användas för att avlägsna bakterier på tungryggen. Vid frågan om fluorets främsta nytta svarade 92,7% att fluor motverkar hål i tänderna. Slutsatsen är att flertalet av sjuksköterskestudenterna i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad besitter relativt goda kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. För att ytterligare öka kunskaperna inom munhygien och munhygienhjälpmedel krävs mer utbildning inom området oral hälsa.

No description available.

No description available.

<p>I denna undersökning redogörs för den interaktiva lärandemiljön i förskolan och undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där lärande i interaktion med andra människor ligger i fokus.</p><p> </p><p>Syftet med detta examensarbete är att bidra till ökad förståelse av förskollärares arbete med den interaktiva lärandemiljön i förskolan. De övergripande frågorna som belyses är vilka IT-kunskaper förskollärarna besitter, vilka möjligheter det finns till fortbildning inom det gällande området, samt huruvida det finns skillnader i förskollärarnas förhållningssätt till den interaktiva lärandemiljön beroende på deras ålder.</p><p> </p><p>Undersökningen genomfördes i form av observationer, där förskolornas tillgång och placering av datorn studerades, samt en semistrukturerad intervju i vilken tolv verksamma förskollärare från fyra förskolor deltog Resultatet visar att förskollärarna ger uttryck för att de vill ha ökade kunskaper om hur de kan arbeta med den interaktiva lärandemiljön i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar även att de IT-utbildningar som förskollärarna i denna undersökning har att tillgå fokuserar på datorns grundkunskaper t.ex. grunderna i Word, Power Point och dokumentation. Detta leder till att barn på olika förskolor får olika förutsättningar att arbeta i den interaktiva lärandemiljön. Förskollärarna är överens om hur de, på grund av tidsbrist och låg personaltäthet, blir tvungna att prioritera vilka aktiviteter förskolans verksamhet ska innehålla. Det leder till att i den pedagogiska verksamheten prioriterar förskollärarna lek, socialt samspel och uteliv före den interaktiva lärandemiljön. Trots detta ställer förskollärarna sig inte främmande till den interaktiva lärandemiljön, utan flertalet är väl medvetna om de fördelar som datorn kan föra med sig om användandet utgår från ett syfte. I resultatet framgår det att endast en av de förskolor som medverkar i undersökningen, arbetar med den interaktiva lärandemiljön i ett pedagogiskt syfte. I de övriga förskolornas verksamheter fyller den interaktiva lärandemiljön funktionen som lekmaterial och extra resurs.  </p>

<p>Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. <em>Syftet </em>var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod. <em>Resultatet </em>visade att respondenterna lyfte fram tandhygienisternas förebyggande arbete inom tandvården och vikten av regelbundna besök för att i möjligaste mån undvika reparativa åtgärder. De hade relativt goda kunskaper om de arbetsuppgifter och behandlingar tandhygienister utför och respondenterna lyfte fram att tandhygienistbehandling har haft en positiv påverkan på deras munhälsa. Respondenterna hade som gemensamt önskemål att tandvården kallade dem till besöken istället för att själva sköta besöksintervallen. Med den information som kom fram genom denna studie är en <em>slutsats </em>att tandhygienistprofessionen och dess förebyggande uppgifter bör synliggöras mer i samhället genom till exempel mer utåtriktad verksamhet.</p>

<p>Detta arbete behandlar oförberedda prov – något som det forskats lite om – och utgår från tanken att ytinlärning och provfokusering är vanligt i skolan. Ett antagande om det oförberedda provet som verktyg mot sådana förhållanden förs fram. Den huvudsakliga avsikten med arbetet har varit att belysa för- och nackdelar med oförberedda prov som bedömningsinstrument, samt att tydliggöra eventuella kopplingar mellan ett provs förberedda/oförberedda karaktär och elevers studiestrategier. Arbetets resultat grundar sig på dels ett experiment och dels ett enkätunderlag. Experimentet gick ut på att två åttondeklasser med samma lärare fick göra var sitt prov. Endast en av klasserna förvarnades om provet. Det uppnådda resultatet ger inget stöd för att det oförberedda provet generellt skulle vara bättre på att visa på mer bestående kunskaper. Det ges dock ett visst fog för att det oförberedda provet skulle ha fördelen att vara mer rättvisande i fråga om provfrågor av förståelsekaraktär. Resultatet ger inget stöd åt tanken att ett oförberett prov skulle ha någon större inverkan på elevers studiestrategier. Däremot visar enkätsvaren att det finns en stark koppling mellan provförberedelser och ytinriktade studiestrategier.</p>

Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod. Resultatet visade att respondenterna lyfte fram tandhygienisternas förebyggande arbete inom tandvården och vikten av regelbundna besök för att i möjligaste mån undvika reparativa åtgärder. De hade relativt goda kunskaper om de arbetsuppgifter och behandlingar tandhygienister utför och respondenterna lyfte fram att tandhygienistbehandling har haft en positiv påverkan på deras munhälsa. Respondenterna hade som gemensamt önskemål att tandvården kallade dem till besöken istället för att själva sköta besöksintervallen. Med den information som kom fram genom denna studie är en slutsats att tandhygienistprofessionen och dess förebyggande uppgifter bör synliggöras mer i samhället genom till exempel mer utåtriktad verksamhet.