Samhällskunskap är ett skolämne som bygger på kunskaper från flera discipliner:Statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi är några utav dessa. Ämnet hardärtill en särskild roll när det gäller skolans demokratiska fostransuppdrag. Sedanämnet skapades på 1960-talet, har en viktig del av dess uppdrag handlat om attmedvetandegöra demokrati, med dess metoder och processer. Eftersomsamhällskunskapen innehåller flera kunskapsområden och samtidigt har ett tydligtfostransuppdrag, finns en inneboende problematik kring vad som blir ämnetsidentitet.Denna studie handlar om ämnet samhällskunskap och hur ämnets identitetuppfattas av elever i grundskolan. För att ta reda på hur elever tänker om ämnet,genomförde jag en enkätstudie med elever på högstadiet. Eleverna fick svara påtvå frågor, som handlar om vad de uppfattar som vanligt förekommande ochtypiskt för ämnet samhällskunskap. Utifrån analysen av deras svar har jag sedankunnat få en bild av vad som de ser som centralt och viktigt i ämnet, det somskulle kunna sammanfattas som ämnets identitet.I undersökningen framkom att eleverna uppfattar att ämnets kunskaper i förstahand handlar om politiska, ekonomiska och rättsliga aspekter. De uttrycker vidareatt ämnet har en roll att skapa förståelse för hur samhället är uppbyggt och hur deolika delarna av samhället hänger ihop. Som ett ämne för demokratiskmedborgarfostran saknas i undersökningen tydligt belägg för att elever uppfattardemokratifostran som en central del av ämnets identitet.

Studiens syfte är att utifrån följande frågeställningar belysa hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 inkluderar elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen: I vilken omfattning inkluderar lärare sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?; Hur går lärare tillväga vid inkludering av sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?; Hur motiverar lärare de tillvägagångssätt som de använder vid inkludering av sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?Till studien har en kvalitativ metod använts och data har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex stycken lärare som har erfarenhet av att undervisa i matematik i förskoleklass och/eller årskurs 1-3. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Till studien har två teoretiska ramverk använts som analysverktyg.Resultatet visar att det finns ett antal olikheter i hur lärarna i studien i sin matematikundervisning inkluderar sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper. Olikheterna finns dels i omfattning och tillvägagångssätt, men även i lärarnas motiveringar till de tillvägagångssätt som de använder. Ett exempel på en olikhet gällande omfattning är att en lärare i störst utsträckning inkluderar till enskilda individer medan en annan lärare oftast inkluderar sådant som för alla elever i klassen är vardagliga erfarenheter och kunskaper. I resultatet framgår det också att alla lärare i studien använder samtal för att ta reda på sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur en skola ser på de särbegåvade barnen. Vad kännetecknar begåvning? Upptäcks särbegåvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som använts för att få svar på detta är dels en enkätundersökning riktad till alla lärare som är mentorer på en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förälder. I studien framgår det att man upptäcker många av de särbegåvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptäckt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Men långt ifrån alla särbegåvade elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. Orsaker till detta kan vara att personalen inte har tillräcklig kunskap om hur man kan möta dessa elevers behov i undervisningen eller att man anser att dessa elever ”alltid klarar sig ändå”.Nyckelord: särbegåvad, begåvad, kunskaper, positiv inverkan / The objective of this essay is to show the point of view of one particular school regarding the gifted and talented children.What is significant for gifted and talented children? Does school identify the gifted and talented? How does school support these children? Data has been collected in two ways. Firstly, a survey has been performed among all teachers being mentors for groups of students in the school and secondly, interviews have been performed with a one of the school’s principals, a student and one of its parents.The result of the work, which coheres with earlier studies, shows that school identifies many of the gifted and talented children, but the children’s ability to relate well to peers and teachers has a great importance for being identified. Not nearly all gifted and talented students are given the opportunity to reach their full potential through being given tasks that are adapted to their needs. The reasons for that can be teachers’ lack of knowledge regarding the fundamental issues concerning how able children think and learn, or a mind-set that the these students “will make their way in life anyway”.

Digitaliseringen tar idag allt större plats inom skolans verksamhet. Att använda digital utrustning är idag en förutsättning för en framgångsrik undervisning. Tidigare forskning visar däremot att en stor del av dagens yrkesverksamma lärare känner behov av mer utbildning i att använda digitala verktyg i undervisningen. Utöver digitala verktyg framhålls även andra aspekter för en lyckad undervisning. En av dessa är återkoppling till eleverna. I denna studie undersöks sambandet mellan dessa två delar i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg används i matematikundervisningen i årskurserna F-3 samt hur återkoppling genomförs till eleverna vid arbete med digitala verktyg. Vidare undersöks även om det finns något samband mellan användningen av digitala verktyg i undervisningen och lärarens tekniska kunskaper.  Studien genomfördes genom en kombination kvantitativa enkäter med inslag av kvalitativa intervjuer. Urvalet av respondenter till studien var yrkesverksamma lärare i årskurserna F-3. Enkäten skickades till tre skolor samt till en lärargrupp på Facebook, totalt besvarades enkäten av 40 respondenter. Informanterna till intervjuerna var två lärare som arbetade i årskurs ett respektive årskurs två. Resultaten från studien visar att alla deltagande respondenter använder sig av digitala verktyg vid något tillfälle i sin undervisning. Hur ofta och vilka digitala verktyg som används skiljer sig åt mellan olika lärare med det vanligaste och mest förekommande är att bärbara datorer och surfplattor används vid undervisningen och att det förekommer en till två gånger per vecka. Resultaten visar att en stor del av lärarna genomför återkoppling till sina elever när de arbetar med digitala verktyg. Undersökningen visar att formativ återkoppling är mest förekommande och att det ofta sker muntligt. Resultaten har även visat att återkoppling via den digitala resurs som eleverna arbetar med är en vanligt förekommande återkopplingsmetod när arbete med digitala verktyg genomförs.  Slutligen visar resultaten att det inte verkar finnas något samband mellan användningen av digitala verktyg och lärarens tekniska kompetenser. Överlag tyder resultaten från studien på en positiv inställning till att använda digitala verktyg i matematikundervisningen.

Bakgrund: Sepsis är en av de dödligaste sjukdomarna som varje år drabbar omkring 50 miljoner människor världen över, varav elva miljoner avlider. Sepsis orsakas av att immunförsvaret överreagerar på en infektion någonstans i kroppen, vilket orsakar en utbredd inflammation. Denna reaktion ger upphov till metabola och cirkulatoriska rubbningar hos värden. Sjukdomen har ett snabbt förlopp och yttrar sig initialt med en kombination av flera diffusa symtom. Detta är något som försvårar och gör en tidig identifikation till något av stor betydelse. Därför blir sjuksköterskors kunskaper och kompetens avgörande för patienters överlevnad, eftersom sjuksköterskor ofta är den första yrkesgruppen att komma i kontakt med patienter som har drabbats av sepsis.  Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av att identifiera sepsis hos patienter på sjukhus. Metod: Studien genomförs som en litteraturstudie och inkluderar tio vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats, från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Efter databearbetning och analys framkom det tre huvudkategorier: sjuksköterskors medvetenhet och kunskap om bedömningsinstrument (1), betydelsen av utbildning och erfarenhet för kunskapen att identifiera sepsis (2) och sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som försvårar identifikation av sepsis (3).  Varje huvudkategori delades sedan in i flera underkategorier för att undersöka frågan närmare. Slutsats: Sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet och genomgången sepsisutbildning hade bättre kunskaper om sepsis och olika bedömningsinstrument. Sjuksköterskors kunde erfara svårigheter med att identifiera sepsis hos äldre patienter på grund av komplexa hälstotillstånd och sjukdomens diffusa symtom. Brister inom organisationen och teamarbete var också av stor betydelse för identifiering av sepsis.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse av elevers kunskaper om och intresse för virologi. För att nå syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning riktad till elever i grundskolan årskurs 9 och årskurs 3 i naturvetenskapsprogrammet. Resultaten visade att eleverna på naturvetenskapsprogrammet har en högre kunskapsnivå i virologi och ett självskattat större intresse i virologi än eleverna i årskurs 9. Studien visar även på att eleverna anser familj och vänner och digitala medier som viktiga källor till deras kunskaper i virologi. Delar av svarsdata indikerade att nyhetsrapporteringen om sars-cov-2/covid-19 har påverkat elevernas kunskaper inom ämnesområden som virusstruktur och virussjukdomar. Resultaten tolkas spegla att eleverna på naturvetenskapsprogrammet utgör ett äldre och mer studieintresserat urval än eleverna i årskurs 9. Studien kan bidra till en förbättrad virologiundervisning genom att bistå med underlag till diagnostisk bedömning av elevers kunskaper och till konstruerandet av samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares matematiska och didaktiska kunskaper i och om ämnet matematik. Studien riktades mot förskollärare som tog sin examen innan år 2010. Datainsamlingen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 8 förskollärare. Utifrån datamaterialet formades resultatet, som delades upp i relevanta kategorier och teman. Resultatet visade att samtliga förskollärare hade undervisning i matematik men att deras matematiska och didaktiska kunskaper skilde sig åt. Resultatet analyserades utifrån Aristoteles kunskapsteori och de centrala begreppen episteme - teoretisk kunskap, techne - praktisk kunskap och fronesis - etisk kunskap. Slutsatsen visade att förskollärarna i denna studie upplevde ett behov av ytterligare kompetensutveckling, både i ämnet matematik men främst hur matematikundervisningen kan genomföras. Det som även framkom i slutsatsen var att praktisk, teoretisk och etisk kunskap måste samspela för att förskollärare ska bilda en god förståelse för vad uppdraget säger och yrket innebär.

I syfte att bidra med insikter om vad lärare anser krävs i läraryrket samt vad lärare anser om den lärarutbildning de genomgått genomfördes en intervjustudie. Fem grundskollärare i årskurserna F–6 intervjuades och datamaterialet analyserades genom en tematisk analys. Svaren analyserades med utgångspunkt i begreppen kunskaper och kompetenser och diskuterades därefter i relation till begreppet yrkeskunnande. Kunskapsbegreppet fick i studien två underkategorier: explicita (teoretiska) och implicita (praktiska) kunskaper. Resultaten visade att såväl explicita som implicita kunskaper ansågs krävas i yrket. De explicita kunskaperna ansågs viktiga framför allt gällande innehållet i undervisningen (vad), medan de implicita kunskaperna ansågs viktiga gällande hur undervisningen skulle bedrivas framgångsrikt. Utöver kunskaperna framgick det att en social förmåga, organisatorisk förmåga och personliga egenskaper ansågs viktiga för yrket. Gällande synen på lärarutbildningen visade resultaten att respondenterna upplevde en avsaknad av praktiska moment och att utbildningen inte försett dem med alla kunskaper och kompetenser de ansåg krävs i yrket. Det framgick även att bilden av läraryrket som skapats i utbildningen inte stämde överens med de verkliga krav som läraryrket ställer. Slutsatser som studien kom fram till var att en bred uppsättning av kompetenser krävs i läraryrket och att både kognitiva och personliga faktorer tycks kunna påverka förutsättningarna för lärare att utveckla yrkeskunnande. Studien identifierade även ett behov av att inkludera mer praktiska moment i lärarutbildningen samt att innehållet i lärarutbildningen bör ge en mer representativ bild av de krav som läraryrket ställer.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur kooperativt lärande kan påverka elevers matematiska kunskaper, attityd och motivation i de tidigare skolåren samt vad som krävs för ett framgångsrikt kooperativt lärande i matematikundervisningen. För att få svar på studiens frågeställningar och kunna analysera effekterna av kooperativt lärande i jämförelse med traditionella undervisningsmetoder användes databassökningar. De källor som nyttjades för att söka fram relevanta forskningsartiklar var Unisearch samt ERIC. Resultaten indikerar att kooperativt lärande har en positiv effekt på elevers kunskaper, särskilt inom aritmetik, geometri och problemlösning. Dessutom visar studierna att elevernas attityd och motivation till matematikämnet förbättras genom aktivt deltagande och kunskapsutbyte i en kooperativ lärandemiljö. För att framgångsrikt implementera kooperativt lärande krävs explicita instruktioner samt att läraren modellerar för att eleverna ska kunna lära och använda goda interaktionsförmågor i den kooperativa undervisningen. Samtidigt konstaterades vikten av att lärare ges möjlighet till att diskutera och analysera undervisningsmetoden gemensamt samt att lärare individuellt reflekterar över undervisningen, både under och efter genomförd matematikundervisning.

Bakgrund Den här uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med matematik inom förskoleverksamheten, med barn i åldrarna 1-6 år. Vad de har för förutsättningar att nå  måluppfyllelse samt hur de tar tillvara på spontana lärtillfällen. Skolinspektionen (s.5) har  under åren 2015-2017 gjort en kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med att utveckla och inspirera barnens lärande gällande matematik. Det framkommer att undervisningen inte omfattar läroplanens samtliga strävansmål inom matematik och elever presterar sämre på matematikdelen i de nationella proven. Aktuell forskning som tagits fram av Skolinspektionen(s. 6-7) visar att det är av stor vikt att barn introduceras och får erfarenheter av matematik tidigt, så de får en djupare förförståelse inom området för vidare kunskaper i skolan. Syfte Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kunskaper pedagogerna beskriver att de har i matematik och vilka förutsättningar pedagoger i förskolan har att undervisa i ämnet, för att nå måluppfyllelse i enlighet med Läroplanen för förskola, Lpfö 18 (Skolverket 2018). Metod Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen har riktat sig på förskollärares uppfattningar om deras matematiska kunskaper och förutsättningar gällande matematikundervisning i förskolan. De pedagogerna vi intervjuade har erfarenhet av matematik och undervisning inom ämnet. Resultat Av vår studie framkom det att pedagogerna anser att de har grundläggande kunskaper inom matematik för att kunna undervisa inom ämnet. Pedagogerna tycker att planeringstiden är bristfällig och organiserad på fel sätt. De är medvetna och tar tillvara på de spontana  tillfällena under dagens aktiviteter dock är detta inte alltid möjligt.